Kategori: Aktietips & analyser

Efter vinterns framförda önskemål ställer nu äntligen samman hur tungt eller lätt som mina placeringar väger i min börsnoterade aktieportfölj. Ingår gör alla noterade aktier och ETF:er, men ej räntebevis, certfikat eller fonder.
———————-

Alerian MLP ETF 4,2%

Axis 1,4%

Balder Preferensaktie 7,3%

Byggmax 3,8%

Castellum 3,1%

Clas Ohlson 4,9%

Dibs 3,9%

Ework 3,5%

Fortum 5,1%

Fred. Olsen Energy 3,8%

Global X Super Dividend ETF 2,3%

Guggenheim S&P Global Dividend Opportunities Index ETF 3,2%

H&M 5,8%

Klövern Preferensaktie 8,8%

Net Entertainment 4,3%

Ratos B 4,0%

Realty Income 3,9%

Sagax Preferensaktie 9,7%

Sandvik 2,6%

Statoil 5,4%

Swedish Match 3,1%

WisdomTree Emerging Markets Equity Income Fund ETF 3,5%

Likvid 2,3%

————–

* Avkastningen i år mäter goda 6,3% per den 17 april.
* Direktavkastningen är mätt som oviktat genomsnitt fina 4,9%. Inte illa trots kursuppgångarna i vissa men inte alla innehav.
* Fastigheter är största branschen med 29,8% av portföljen. Det mycket tack vare mina sedan länge stora innehav i preferensaktier.
* Kassaflödena som utdelningarna ger täcker över halva min privata årsbudget. Här räknar jag bort den källskatt som dras men som jag vet jag får tillbaka via Avanzas avräkningar. Däremot låter jag fortfarande källskatten som utdelningarna från ETF:erna skapar sänka kassaflödet, vilket jag gör tills Avanza har hunnit komma till det året då jag började med ETF:er. De ligger lite efter i avräkningarna för kapitalförsäkringen nämligen.

 Sådärja, då vet ni. Det har för övrigt inte hänt så mycket när det gäller vikterna det senaste året. Men den 17 mars köpte jag och viktade jag om lite grann ändå, en balansering så att säga.

Jag tar mig friheten att citera mig själv. Den här gången är det ett gäng råd från i höstas som jag ställt samman.

SE UPP NÄR STORÄGARE OCH INSIDERS SÄLJER

”När storägare och andra insiders däremot köper ska du inte ha bråttom att sälja.”
Källa: PA-krönika den 4 november 2014. Det behöver inte gå upp alla gånger insiders har köpt, för även de kan ha fel. Men när storägare t.ex. lägger uppköpsbud på till synes låga nivåer ska du kanske inte jubla över budet utan fundera på varför det kommer.

”Riskkapitalbolag brukar vara rätt bra på att tjäna pengar och säljer inte ut aktier till dåliga priser.”
Källa: Analys den 4 december. När storägare och insiders säljer vid nyintroduktioner är det tveksamt om du ska köpa. Riskkapitalbolagen brukar vara bra på att tajma utförsäljningar och sälja över börsen när aktier är dyra.

SIKTA PÅ STIGANDE UTDELNINGAR OCH LÅNGSIKTIGHET

”Jaga inte de absolut högsta direktavkastningarna utan titta även på möjligheterna att utdelningarna ska höjas framöver. Det är bättre att äga aktier i ett bolag som delar ut mer och mer över tid, än i en aktie där utdelningen inte höjs eller till slut sänks (och det var därför som aktien från början kostade lite i förhållande till utdelningen och därmed hade hög direktavkastning).”
Källa: Aktiechatten 1 november. Kvalité går före kvantitet även när det gäller utdelningar.

”Min slutsats är att strategin att köpa och behålla funkar trots maximalt dålig tajming om du är så långsiktig som fem till sju år.”
Källa: PA-krönika den 18 november. Om du sen tar hem vinster efter en lång uppgång och köper mitt i börskrascher lär du kunna tjäna mer pengar snabbare.

”De flesta gånger du tokchansar lönar det sig inte och du har ingen fördel alls av att ha haft aktien i en ISK eller KF.”
Källa: PA-krönika den 25 november. De aktier du vet att det lönar sig att ha i ISK eller KF är de med stora utdelningar. I alla fall med låg schablonränta.

SATSA PÅ DET DU ÄR BRA PÅ OCH DET ÄR INTE SKATTEPLANERING(?)

”Att skatteplanera är en mänsklig rättighet som kan löna sig, men bara till en viss gräns.”
Källa: PA-krönika den 25 november. Det är bättre att spendera mer tid på att tjäna mer pengar, istället för att ”extraknäcka” genom att skatteplanera jättemycket och avancerat.

—————-

Allt ovanstående finns även inlagt i goda-börs-råd-snurran.

Precis som jag redan skrivit på Twitter har jag lagt upp ”Tre megatrender att se upp med.”

Sajten paper.li har avdelning som heter The Kapital Turkce Daily. Där blev min tweet om Wumos skämtteckning om den nya superskurken Revisor som synes publicerad i veckan.

Kul, även om jag inte kan kvantifiera framgången. Den gav nog inga nya följare i alla fall.

Jag har i det närmaste tjatat om Swedish Match, senast i dagens krönika, och dessförinnan i både Privata Affärer och Placeringsguiden vid olika tillfällen. Nu har jag gjort slag i saken och levt som jag lär och det genom att köpa en post i Swedish Match. Jag sätter mig därmed i samma båt som de som redan följt mitt råd.

Här är fyra fördelar som jag ser med Swedish Match-aktien:
* De har aldrig sänkt utdelningen.
* Jag har fortsatt hopp om framtida vinster.
* De är konjunkturstabila.
* Trogna kunder och skyhög marknadsandel i premium-segmentet på snus i Sverige.
* Aktien har backat och inte alls hängt med i kursuppgången.

Jag finansierade affären genom att sälja innehav i två räntebevis: Delar av RB Stora Enso och hela RB Volvo. Dels har den rörliga (STIBOR-kopplade) räntedelen sjunkit, dels har de stigit i värde. Alla räntebevis löses på respektive förfallodag in till 100 kr (egentligen 100 procent av det nominella värdet), så nu när jag sålde till 106,20 kr respektive 103,70 kr sålde jag till någon som går miste om över ett års avkastning. Alla som köper nu till exempelvis 106 kr och behåller hela löptiden förlorar ju därmed 6 kr, alltså 6 procent. På nuvarande kursnivåer är räntebevisens teoretiska ränta mycket låg, se den kolumnen hos Avanza.

Min sparportfölj är uppdaterad med ovanstående.

Jag minskade också lite i Clas Ohlson och ökade i Ework. Från en kurslyftare till en eftersläpare med högre direktavkastning. Jag har fortfarande mer kapital i Classe och på begäran ska jag lägga upp en blogginlägg med fördelning och viktning i min börsnoterade sparportfölj. Det kommer när jag får en stund över… 🙂

Sen vill jag tillägga att jag inte direkt rekommenderar att någon ”följer John” och kopierar mig. Se det däremot som en upplysning och som inspiration.

Den som är satt i skuld är visst fri om denne bara har tillräckligt starka kassaflöden från börsportföljen. Inspirerad av min exkollega Cicki som på FB skrivit att hon kommer att bli studieskuldfri under året fick jag för mig att jag skulle betala tillbaka hela mitt kvarvarande lån. Detta då det inte var så oerhört stort längre.

Det gick inte lika smidigt som förväntat att slutbetala det. Jag mejlade och begärde att få betala av återstoden av lånet och fick svaret:

Vi skickar en slutfaktura med förfallodag 28 februari. Beloppet är 41 826 kronor.
Du kan nu säga upp ditt autogiro.

Jag avslutade därför autogirot. Trots det tydliga svaret började jag instinktivt oroa mig för att den där efterlängtade slutfakturan inte skulle komma.

Mycket riktigt. Självklart klarade CSN inte av att skicka en slutfaktura, istället skickade de ett brev där det står att årets vanliga fyra amorteringar ska betalas per avi. Som om uppsägningen av autogirot på CSN:s uppmaning varit det enda jag gjort. Kunde inte CSN skickat en slutfaktura på hela beloppet istället? Det var ju det som skulle ske.

Jag ringde därför CSN och fick reda på att det hade gått ut en sådan. Tydligen spelar det ingen roll, betalar man bara exakt rätt belopp (inkl all upplupen ränta per betalningsdagen), till rätt BG med rätt OCR, funkar det bra att betala tillbaka allt.

41 796 kr blev det per den 6 februari.

Äntligen studieskuldfri. Dessutom före Cicki!
🙂

Pengarna jag betalade bort studielånet med tog jag från mitt högräntekonto. Jag räknade på skillnaden i ränta och kom fram till att det skulle kosta mig 156 kr i utebliven ”räntevinst” att betala av lånet. Högräntekontot ger högre ränta än vad CSN-lånet kostar och arbitrage är inte fel. Men 120 kr i expeditionsavgift får vi dra bort. 

Kvar är då 36 kr. Ja, egentligen inte, för lånet skulle ju utan slutbetalning ha amorterats fyra gånger under 2014 och räknat på det genomsnittliga lånebeloppet under året är det endast 7 kr jag skulle ha tjänat. De 120 kr i fast kostnad äter upp nästan allt av de 127 kr jag egentligen skulle ha tjänat på att behålla mitt studielån och placera pengarna. (Oaktat att vi kan leka med tanken att jag placerat pengarna på börsen istället och att jag där får högre genomsnittlig årsavkastning.)

7  kr netto kan jag avstå för att slippa ha en studielån.

Adjö, CSN. Nu är sista bandet till min tunga studietid kapat. Såvida jag inte till slut får den där slutfakturan på posten i alla fall då, men då strimlar jag den.