Sverige släpper ut 50 miljoner ton koldioxid om året. Nu har Riksbanken investerat i Australiens statsobligationer. Dessa är en del av finansieringen och subventioneringen av det stora kolgruveprojekt Carmichael, som under sin livstid beräknas ge koldioxidutsläpp på 5 miljarder ton.
Även om civilisationen inte kan sluta konsumera olja och kol helt de kommande decennierna så känns det väldigt fel att möjliggöra nya kolgruvor som annars hade varit olönsamma.
Med tanke på hur lite koldioxid Sverige släpper ut jämfört med de stora kolgruvorna känns den höjda skatten på flygbränsle som ett slag i luften. 🙂 Svenska statens högerhand vet kanske inte vad vänsterhanden gör. Det är inte Riksbankens uppgift att bedriva miljöpolitik, men direktiv i frågan vore på sin plats. I alla fall vore det bättre jämfört med skatter om investeringarna blev mer hållbara.
Att staten tydligen är med och bidrar till nya kolgruvor känns inte hållbart, men vi är alla med om den investeringen via Riksbanken. Högt pris på olja och kol är det som kan möjliggöra miljövänligare alternativ. Det räcker med att privata olje- och kolbolag försöker öka sitt utbud, statlig hjälp från Sverige känns fel.
1 Vilka är de största fördelarna med att leva minimalistiskt? Det finnas många vinster med en minimalistisk livsstil men de vi främst brukar lyfta fram är att livsstilen frigör tid, mental energi och pengar till sådant som du värderar högt och bryr dig om. Samt att det även blir enklare och roligare att agera på ett sätt som är mer hållbart ur miljösynpunkt och mer försvarbart ur ett humanistiskt perspektiv. Sen kan det såklart vara individuellt vilken av dessa fem fördelar man tycker är mest värd, eller variera över tid.
2 Vilka är era bästa tips när det gäller att få ner kostnaderna? Att minimera sin konsumtion och se till att den konsumtion som görs är behovsstyrd, och inte sker som tillfällig humörjustering, av (o)vana, bygger på romantiserade behovsanalyser eller sker i jakt på status eller identitet.
Att fokusera på det man har och glädjas åt det, istället för att sukta efter det man inte har. I dag när vi matas med bilder på perfekta och stylade hem, garderober och kroppar är det väldigt lätt att bli missnöjd med det man har.
Att undersöka om det som verkligen behöver köpas går att få tag på billigare second hand, eller går att låna eller hyra om det ska användas sällan. Ofta är det trots allt tillgången till saker som är det väsentliga och löser problemet, inte själva ägandet.
Många av sätten att få ner kostnaderna behöver inte innebära försämrad livskvalitet utan det handlar om att etablera nya vanor och synsätt, att inte gå på den första lösningen som för många är nykonsumtion.
3 Vad sparar mest tid och minimaliserar tidsslöseri? Att slippa lägga tid på att gå i butiker eller shoppa online, göra research, jämföra priser och vela mellan olika val och modeller.
Att ha färre saker som kräver att man organiserar, städar, plockar, reparera och underhåller saken.
Att var sak har sin plats gör att man sällan behöver lägga tid på att leta efter nycklar, plånbok, mobil eller något klädesplagg.
Och när man har mer tid över i vardagen så minskar oftast stressen vilket är en positiv bieffekt.
4 Har man fler prylar och saker än man har tid för att använda och råd att ha, så stressar somliga lätta upp sig över det eller får dåligt samvete. Jag (och även andra förmodar jag) hävdar att då är det egentligen inte vi själva som äger sakerna utan sakerna som äger oss. Vad är ert råd till de som har konsumerat mer än de mår bra av? Så är det verkligen, och ett första steg mot förändring är att bli just medveten om den här känslan och vilja skapa en förändring. Genom att lära känna sig själv och se sina konsumtionsmönster kommer det bli lättare att agera annorlunda framöver.
Har man konsumerat mer än man mår bra av så är vårt tips att börja prylbanta. Man kommer förmodligen känna sig friare och förhoppningsvis frigörs även pengar när saker som egentligen inte behövs eller används särskilt frekvent istället kan säljas. Dessutom slipper man se det där oanvända sakerna och slipper bli ständigt påmind och få dåligt samvete.
Med färre saker blir man dessutom mer flexibel och kan bo mindre och billigare om så skulle behövas under en period.
5 Hur mycket kan vi egentligen minimalisera? Förr eller senare ska vi väl se upp så vi inte blir överambitiösa och blir snåla så vi går miste om livsnjutning? Det finns minimalister som lever med enbart 100 prylar eller i ”tiny houses” eller som nomader. Den typen av minimalism kallar vi extrem minimalism och det är inte den vi förespråkar eller vill inspirera till. Vår minimalism kan mer liknas vid en ”Svensson-minimalism” som är mer tillgänglig för alla och utgår från behov. Den innebär att du skalar bort det som inte tillför värde i livet, för att göra mer plats för det som tillför värde för just dig. Vilket såklart kan förändras över tid när intressen, prioriteringar och livet förändras.
Minimalism ska fungera som en tjänare och positiv katalysator och inte som härskare eller diktator kring din livskvalitet, dina personliga mål och värderingar i livet. En minimalistisk livsstil ska hjälpa och underlätta din vardag, inte stjälpa och försvåra den genom att du minimera så mycket att livskvaliteten sjunker. Minimalism är inte ett självändamål i sig.
6 Tycker ni att man ska leva minimalistiskt inom alla områden, eller bara vissa områden för att kunna ha tid och råd att konsumera desto mer inom de man verkligen vill prioritera? Om det går att säga något generellt. Vi tror att de allra flesta kan dra fördelar genom att minimera något inom de flesta områdena, exempelvis bland prylar, kläder, åtaganden, intressen, utgifter, relationer och digitalt.
Med en minimalistisk livsstil så försöker man minimera det man själv anser är oprioriterat i livet, för att skapa mer plats för det som man vill prioritera och värderar högt. Alla har vi områden i livet där vi önskar kunna lägga mer tid, pengar och energi. En minimalistisk livsstil kan hjälpa dig både att hitta vilka dessa områden är, men också att frigöra mer tid, pengar och energi så att de kan få mer utrymme i ditt liv. Och på så vis skapa ett friare och gladare liv.
När vi lanserade Den enkla vägen bli rik och fri med aktier hade vi ingen aning att vi deltog i Svenska Postnordlotteriet. De allra flesta fick sina beställda böcker, men många brev försvann på posten. De 200 första böckerna som postades visade sig nämligen vara nitlotter då Postnord slarvade bort dem.
De 200 tjocka breven med böckerna lämnades in till Posten i Tyresö och därifrån transporterades de vidare till terminalen i Årsta. Sedan dess är böckerna spårlöst försvunna, enligt Postnord som till slut satte in personal för att leta. Eller så sitter 200 Postnordanställda sedan en månad tillbaka och hårdpluggar boken för att bli rika och fria med aktier.
Säkert som ett brev på Posten? Nej, men det borde det vara då Postnords verksamhet när det gäller att transportera brev och paket från punkt A till punkt B inte direkt är särskilt ny. Postnord hette tidigare Posten, vars föregångare var statliga Postverket med anor som sträcker sig tillbaka till 1636. Det är hyfsat länge som Postnord och dess föregångare haft på sig att träna på att transportera brev och paket. Betyder lång erfarenhet paradoxalt nog lång tid för transporter?
Postnord borde så här i sommartider påminna om att det är dags att posta julkorten för att de ska komma fram i tid. Fast försvinner även julkorten spelar det ju ingen roll.
Oavsett så har Postnord stor ”utvecklingspotential”. Kanske kommer de att kunna leverera brev en vacker dag. Här skulle jag egentligen haft ett mycket bättre skämt, men det kom bort på posten. Istället drar jag till med att jag på nästa maskerad ska klä ut mig till brevbärare och dyka upp en vecka för sent. Eller så klär jag ut mig till ett bokpaket och försvinner helt.
Allvarligt talat. Så här en månad efter att böckerna skickades har de som beställt fått sina böcker, men först efter att förlaget skickat nya. Tack för att ni väntat! Hoppas att vi slipper ”Svenska Postnordlotteriet” i fortsättningen och att allt går som det ska. Tack för alla beställningar! 6000 sålda böcker på omkring en månad är fantastiskt för att vara en fackbok.
Idag sålde jag var sjunde aktie i Klövern Pref bara för aktien gått upp så mycket. Det finns utdelningshöjande bolag som ger lika eller högre direktavkastning så jag investerar hellre likviderna i de och i JNJ som åtminstone ger 3% i direktavkastning nu. Återinvestering i befintliga innehav alltså.
Mitt nya och minsta innehav har samtidigt blivit Sobi. Det är en anfallsspelare till på planen för mitt annars mycket defensiva börslag och ett bolag jag tittat länge på och tipsat om i Privata Affärer. Nu köper jag själv lite då kurstrenden är upp, bolaget just höjt prognoserna, försäljningen rusade med 41% under första kvartalet, vinsten mer än dubblades och lär bli 8 kr per aktie i år. P/e-talet är trots allt därmed inte högre än 22-23.
Konkurrerande läkemedel kan sänka Sobis lönsamhet framöver, men vinsten kan i ett positivt scenario också fortsätta stiga brant under lång tid. Osäkerheterna är orsaken till att jag tar en så liten post.
Med det sagt inte så att någon annan ska göra likadant som jag. Alla tar egna beslut och sitt eget ansvar och står för sina egna eventuella förluster själv.
Jag har äntligen fått tid att titta lite närmare på Boston Pizza Royalties Income Fund. Innehavet är i min portfölj ett innehav på nivån strax ovan preferensaktier. I preffarna räknar jag inte med långsiktigt stigande kurser utan sådana har jag enbart för direktavkastningen och istället för räntebärande innehav.
På risk- och förhoppningsnivån ovan det har jag innehav som Boston Pizza Royalties Income Fund, där direktavkastningen lär utgöra majoriteten av avkastningen. Visst hopp om liten utdelningshöjning finns om ett par år, men det lär inte bli någon större kursuppgång över tid.
På kort sikt pressas bolaget fortsatt av svag konjunktur i de områden av Kanada som är beroende av tung olja och tjärsandsolja. Dessutom innehöll rapporten ett par skattehöjningar och tillsammans med vinterhalvårets svaga säsongseffekt var det ingen höjdare. Utdelningsandelen var som den är om vintern över 100 procent, alltså att mer än vad de egentligen har resurser till delas ut.
På uppsidan finns det att netto åtta nya restauranger öppnade under 2017 och antalet är nu 391 stycken. Ytterligare fem är ”under konstruktion”. Kanadas Olearys? Ja, kanske det. Fler restauranger vars mat ger royalties till den börsnoterade Income Fund vi äger i är det som kan driva tillväxten. Liksom de nya pizzarecepten, även om jag inte sätter särskilt stort hopp till det då det mer är en komplettering och något nödvändigt för att behålla kunder.
Som månatlig kassaflödesgenerator i portföljen gillar jag fortsatt Boston Pizza Royalties Income Fund då restauranger trots allt är ganska okänsliga mot konjunkturen och teknologisk utveckling. Det är förutsägbart helt enkelt. Kursen ligger på relativt låga nivåer och de 6,9 procent i direktavkastning vi får nu är högre än många dyra preferensaktier som aldrig kommer att höja utdelningen.
En preff jag just sålt är Alm Equity Pref. Trots att jag tror de kommer att klara utdelningarna då inriktningen är på att utveckla lite billigare bostäder, känner jag att det kan bli värre innan det blir bättre. När det finns bolag som AT&T och Boston Pizza som ger 6-7 procent i direktavkastning med utdelningshöjningar lockar inte Alm Equity Prefs 8,2 procent så oerhört mycket på grund av deras svängiga bransch.
