Sparfråga: Jag undrar om du tycker att det är rätt att sälja ett räntebevis som stigit motsvarande 2-3 års utdelningar?
Svaret från mig: Ja, det tycker jag. Sälj räntebevis som gått upp i kurs. Avkastningen du får från t.ex. kursnivå på 104 kr med 2 procent i ränta på nominella beloppet 100 kr är ju noll över två år då inlösenkursen är 100 kr.
Ligger kursen bara strax över 100 kr och räntan är exempelvis 3-5 procent kan du om du tycker risken känns överkomliga behålla räntebeviset. Då blir ju avkastningen i en låginflationsmiljö ändå rätt bra.
Läsarfrågan: Har just läst din senaste bok, tumme upp verkligen. Blev intresserad av ETF när jag läste den. Men ett tips du skrev om är tickern SDY. Enl. Dividend.com har den en yield på endast 1,97% sen kommer fondavgiften på det. Läser jag det fel eller vad är det jag missförstår. För mig är det en väldigt låg avkastning och inte så mkt att sträva efter. Samma med NOBL. Är det höjningarna som gör att den blir bättre med tiden? Känns som det tar lång tid innan man är uppe på runt 4% som är ett av målen här.
Mitt svar: De börshandlade fonderna SDY och NOBL har låg direktavkastning och det beror helt enkelt på att aktievärderingarna är höga. Dels är de det generellt och dels brukar inte utdelningsaristokrater handlas särskilt billigt. Det är egentligen aldrig fel att köpa kvalité, men just nu lockar inte SDY särskilt mycket efter många år av uppgång och höga värderingar. Mitt råd är därför att bli fullinvesterad i en sådan här fond först efter en rejäl nedgång. Inte nu.
I tider av höga värderingar på börsen är det värt att sprida riskerna till alternativ. Nu är det svårt att hitta ränteliknande placeringar som ger mer än inflationen, så min kompromiss fortsätter att vara preferensaktier. Idag köpte jag Sdiptech Pref som ger över 8 procent i direktavkastning.
Den är nästan i högsta laget, då hög direktavkastning brukar indikera hög risk. Nu tycker jag att risken sjunker rejält då bolaget dels omfokuserat mot infrastrukturtjänster och dels sätter stamaktien på börsen. Det ökar möjligheterna att följa hur bolaget och vinsten utvecklas, vilket är viktigt så vi ser att bolaget har råd med utdelningarna till preferensaktieägarna.
Dessutom genomför Sdiptech en nyemission (av stamaktier) på brutto 500 miljoner kr som ankarvinsterare är med och tar en del av.
Jag gillar verkligen tidningen Affärsvärlden och är en trogen prenumerant. Tyvärr har uppslaget med deras ”aktiva portfölj” börjat närma sig underhållning, från att tidigare ha varit mer ekonomiskt och börsmässigt givande.
En gång i tiden hade Affärsvärlden främst strategin att välja kvalitetsbolag i stigande kurstrender där vi sett en rekyl. Det fungerade utmärkt. De senaste två åren har portföljen ändrats dramatiskt och börjat prestera allt sämre. Jag har aldrig sett en liknande misshandel av en tidigare läsvärd produkt.
Aktiva portföljen är -1,1 procent i år, trots att det mesta på börsen gått upp. OMXSGI är samtidigt upp 11,2 procent.
Grafen jag fotat av är från förra veckan, nu har portföljen tappat än mer.
1 Satsningen på turn around-case må ha större potential i teorin, men det är svårare att tajma och kräver mer långsiktighet. Något som Affärsvärlden inte borde ha i aktiva portföljen som av namnet att döma borde vara kortsiktig. Aktier som Qliro, Telia, Ratos och H&M har det senaste året eller så passerat i portföljen och det är inte lätt att tajma en kursbotten i bolag som kämpar.
2 När aktierna inte går som de ska borde tidningens börsredaktion använda sig av stop loss. Det skedde under glansdagarna, men nu ser det ut så här:
Affärsvärlden har slutat använda stop loss.
Varför finns kolumnen med stop loss kvar när den aldrig används?
3 Hur aktiv är man i en portfölj när man under en hel börsuppgång har Xact Bear som största innehav? Den senaste vändan med Xact Bear är från och med 1 april 2016, vilket är ett passande köpdatum. 🙂 Drygt ett år har denna feltiming legat i portföljen och enligt nr 18 för året är kursutvecklingen nu -35,2 procent. Affärsvärlden som har så kompetenta analytiker, jag fattar inte denna strategi.
4 Varför finns kolumnen med riktkurs kvar när den aldrig används längre?
Inga riktkurser i portföljen heller.
Nu är timing inte min starkaste sida och jag söker inte jobb på Affärsvärlden, men jag är rätt bra på strategier. Jag vill därför föreslå någon form av strategiskt samarbete med t.ex. @kavastu eller någon annan som är bra på trender och timing. Som läsare av Affärsvärlden skulle jag tycka det vore intressant. Det vore det även om redaktionen återgick till de strategier som ni har kolumner i portföljtabellen till, stop loss och riktkurs.
Läsarfråga: Vad tror du om att börsen har ökat så pass mkt under en längre tid; ska en väsentlig sättning komma till hösten? Där finns ju alltid domedagsprofeter (experter) som anser att toppen är nådd för aktierna och rasat ska infalla. Om man jämför med den gyllene tiden som inföll 1990 till o med mars 2000, dvs då gick börsen upp i 10 års tid – kan detta ske igen?, Normalt går börsen upp 5-6 år sedan ett ras i ett-två år.
Mitt svar: Jag vet inte när nästa börskrasch kommer. Domedagsprofeter har varnat oavbrutet i snart tio år nu, sedan förra finanskrisen. Ropar man vargen kommer tillräckligt länge får man rätt till slut, men det inget som hjälper oss på börsen.
De flesta trender är uppåt nu och blir nog det ett tag till förmodar jag. Så länge vi har lite handlingsplaner och redskap redo när vargen väl kommer klarar vi det den här gången också.
För övrigt bottnade ju börsen 1992 och rasade 1998 med 39 procent på tre månader. 2011 var Stockholmsbörsen ned 28 procent på relativt kort tid. Ha gärna likvider redo för om eller när det kommer en börshicka.
