Läsarfråga: Har läst dina 2 böcker, mycket intressant läsning. Följer dina råd i Privata Affärer. Min fråga till dig är, Matse som skall köpas upp. Vad är ditt råd skall jag sälja eller hoppas på att affären ej går igenom och budet höjs?
Mitt svar: Tack för att du läst mina böcker. Axfoods köp av Mat.se går nog igenom då de största aktieägarna tackat ja. Acceptera budet eller sälj över marknaden till samma pris, helst det förstnämnda alternativet för då är du med Axfood mot förmodan skulle höja.
Hur ska jag tänka kring bankaktierna?
Fråga: Äger tre banker, Nordea, SHB och SEB. Nordea och SHB har båda gått bra då jag köpte i somras. SEB köpte jag lite senare men de är ändå upp nästan 15 procent. Nu känns det som att rallyt kanske är över, även om högre räntor står på menyn, så frågan är om jag ska ligga kvar med alla tre eller ska jag avveckla en eller två banker och endast sitta med en kvar? Hur skulle du tänka?
Svar: Trenden på börsen är upp och bankerna lär hänga med så länge det står sig. Det är nog därför inte bråttom att sälja bank, men tre bankaktier är normalt i mesta laget. Sälj en av aktierna eller åtminstone minska på innehaven framöver så du inte blir överviktad.
Är det verkligen bra att bolag satsar så hårt på utdelningshöjningar?
Fråga: Som utdelningsinvesterare är bolagens utdelningshöjningar väsentliga. Bolag får cred för att år efter år kunna behålla sin utdelning, eller allra helst höja den. Detta visar på stabilitet, men jag funderar på hur bra det egentligen är att ha dessa krav på sig och att aldrig vara ”tillåten” av marknaden att sänka sin utdelning. Alla bolag går igenom tuffa tider, därav kan det snarare kännas instabilt att inte kunna ta till utdelningssänkning som säkerhet i kassaflödet. Det skulle väl mer effektivt kunna hjälpa till att reparera problemen av ett företags sämre år att dra in på en utdelning istället för att dra in på exempelvis arbetskraft? Det skapas kanske någon form utav konkurrens mellan företag där flest år av höjd utdelning i rad vinner, för att locka investerare? Känns som en halvbra väg för ledningen att gå när en höjd utdelning inte garanterar att det går bra för bolaget.
Svar: Det ligger en del i det. Det bästa är därför försiktiga höjningar och en ganska låg utdelningsandel, så bolaget har en hel del kassaflöden kvar att täcka oförutsedda saker med när det blir ett tuffare år. Det finns få bolag i t.ex. den cykliska råvarusektorn som har riktigt stabil utdelning, ibland måste de sänka men det säger också något om riskerna i den branschen.
Fråga: Har en fundering kring läkemedelsbolaget Pfizer, den går ju handla både via svenska börsen och i USA. Vilken ska man välja om man tänker börja köpa in sig? Spelar det någon roll?
Svar: Jag tror inte det spelar någon stor roll, men köper du den svenska slipper du valutaväxlingsavgiften samt mig veterligen även källskatten på utdelningarna. Ganska liten handel i den svenska delen tyvärr.
Fråga: Jag har fyllt 30 år och aldrig satt mig in i min pension eller inte tagit tag i mitt pensionssparande, (har dock jobbat i 10 år) har läst om att man kan tjäna på att flytta över pensionen till olika banker för att i sin tur placera i aktier. (Detta vill jag göra) Vilken bank hade du rekommenderat Nordnet eller Avanza Bank? eller är det ingen större skillnad?
Svar: Jag använder Avanza för mitt sparande och är nöjd. Somliga säger att Nordnets sajt är föråldrad.
Svar: Jag använder Avanza för mitt sparande och är nöjd. Somliga säger att Nordnets sajt är föråldrad.
Byter HCP mot Hemfosa
Jag har bytt mitt innehav i amerikanska fastighetsbolaget HCP mot svenska Hemfosa. Bytt och bytt, jag sålde HCP och köpte Hemfosa. 🙂
Både ger ca 5 procent i direktavkastning och båda har kvartalsutdelning. Hemfosa är nästan unika som har utdelning varje kvartal på stamaktien. HCP har sjukhusfastigheter nu utan de politiskt riskabla delarna. Hemfosa har samhällsfastigheter, vilket innebär sådana där stat, kommun och landsting betalar minst 70 procent av hyresintäkterna. Varken HCP eller Hemfosa har någon lång svit av utdelningshöjningar, men känns stabila ändå.
Anledningen till bytet är främst att de är just likvärdigt bra, men Hemfosa tjänar och delar ut pengar i kronor så jag slipper dollarrisken. Nu när dollarn är dyr känns det rätt att vikta ned dollarnoterade tillgångar. Möjligen ökar jag i befintliga innehav i USA framöver och då gör denna transaktion att jag inte ökar dollarvikten i portföljen. Dessutom slipper jag vänta i drygt två år på att få tillbaka källskatt på utdelningen.
Hemfosa är rimligt värderat utifrån substansvärdet, men det är klart att det finns någon form av risk att möjligheterna att så länge en fastighet står kvar kunna skjuta upp skatten. Det är främst det som skiljer bokfört eget kapital från det framräknade substansvärdet EPRA NAV.
I övrigt ser jag ingen jättelång och stor uppgång för räntorna i Sverige, men jag räknar inte med att det ska bli så stora uppvärderingar av fastigheterna framöver. Därmed blir det svårare för fastighetsbranschen att expandera via nya lån så fort fastigheterna ökat i värde. Som det är nu är ju lån med och finansierar investeringar och utdelningar, framöver väntar nog lugnare takt på expansionerna så det fria kassaflödet ska räcka till utdelningarna. Men det känns redan hyfsad inräknat i kurserna. Hyreshöjningar lär åtminstone matcha inflationen och räntederivat kan skydda lite mot stigande räntor.
I det stora hela gillar jag fortsatt fastighetsbranschen och kommer nya nedgångar går det alltid att öka. Annars är jag nöjd med det jag har i den branschen.
PS! Trots katastrofen som framtvingade avknoppningen av QCP och utdelningssänkningen för HCP gick jag bara 5 procent back totalt. Första köp kom mars 2015. Det blir lättare att hålla koll på hyresgästernas betalningsförmåga i Hemfosa… 🙂
10 procent om året är jag nöjd med
Från och med 2010 till och med 2016 är min börsportföljs genomsnittliga årliga avkastning 10,3 procent. I avkastningen ingår förstås utdelningarna. Under kalenderåret 2016 blev avkastningen 12,6 procent.
Det är inte så tokigt då många av mina aktier är lågriskaktier som preffar. Från dessa förväntar jag mig ca 6-7 procent om året över tid. 10 procent om året innebär ju faktiskt att börsportföljen dubblas i värde var sjunde år om jag återinvesterar utdelningarna. Om jag ovanpå det får pengar över från mina övriga inkomstkällor och köper mer aktier och ETF:er ökar min förmögenhet ännu snabbare.
Hade jag tagit samma risker som svenska eller amerikanska börsindex med stamaktier hade jag tjänat mer. Å andra sidan slapp jag följa med ned i källaren i finanskrisen 2008-2009, men priset för det är att jag inte hänger med stamaktieindexen uppåt. Inte för jag bryr mig då preferensaktier väger mycket tyngre i min portfölj och jag vill ha den tryggheten tills vidare.
Det är utdelningarna jag ska leva på framöver och dessa utvecklades bra 2016. Plus 31 procent och ytterligare 25 procent kan det bli i år.
Min skuldsättning är låga 4,6 procent om vi räknar på hela min privatekonomi allt inkluderat och med marknadsvärden.
Stycket nedan uppdaterat per den 6 januari 2017:
Tack vare inkomster, sparande och värdeökning på aktier och ETF:er steg min nettoförmögenhet med 21 procent under 2016. Om vi inkluderar min bostad och antar ett defensivt värde per för ett år sedan är ökningen för min förmögenhet inklusive det stegrande marknadsvärdet på bostaden ca 30 procent. Så bra lär det inte gå framöver, varken för bostadsvärdet eller börsportföljen.