Mitt livs galnaste dialog

Jag får trevligt nog en del digitala vänförfrågningar från svenskar som läst det jag skriver i media. De jag får från utländska främlingar på Fejjan är jag mer skeptisk till då jag inte skriver på engelska. Varför skulle en vilt främmande människa skicka en vänförfrågan till just mig av alla människor i hela världen?

Den enda gång jag frågat varför och fått svar är från ”Bukky Scott”. Jag blev väldigt snart varse om att detta inte var någon vanlig brud. Eller ens människa… Så jag testade verkligen alla gränser. Håll till godo och njut!

bukky1

bukky2

bukky3

bukky4

bukky5

bukky6

bukky7

bukky8

Sett från den ljusa sidan är hon min drömkvinna, för jag kan skriva vadsomhelst utan att hon verkar tycka jag är konstig. 🙂 Å andra sidan om hon inte ens reagerar på att jag hävdar jag dejtat hennes mamma eller slagit en granne så tar hon mig ju inte på allvar eller bryr sig. 🙁

Allvarligt talat är det lätt att se om någon finns på riktigt eller är ett spamkonto. Med få eller inga naturliga svar är det bara att ha kul och skriva tok eller blocka. Jag gjorde det sistnämnda efter att ha haft riktigt roligt med att testa ”henne”.

Undrar hur många sådana här datorstyrda(?) konton det finns på Facebook? Med tanke på aktiens värdering kan jag ju för aktieägarnas skull hoppas att det inte är alltför många. Troligen finns fejkkontona för att lura kontaktuppgifter från folk.

Q&A: Min portföljavkastning över tid, kvantitativa metoder, portföljcheck

 

Hej alla, här kommer nya frågor och svar så du har lite läsning över resterande påskhelgen. 🙂 Som jag skriver i svaret om min portföljavkastning så påminner mitt sparande lite om en blandfond, eftersom jag kör med säkra kort. I nedgång slår jag alltid Stockholmsbörsen, som förvisso är ganska ointressant i jämförelse då jag placerar ganska annorlunda.

Jag är en aktiv placerare som för mesta dels har Grahams principer och ramverk som investeringsverktyg. Detta gör att utdelningsaktier sällan kommer ner till de nivåer jag är villig till att köpa på. Därför undrar i och med lansering av din bok (som jag för övrigt beställt.) och med den strategin du har använt dig av. Vad är ditt trackrekord över tid? Vad har din portfölj presterat över tiden?
Härligt att du köpt min bok, tack för det. Min defensiva portfölj av börshandlade sparprodukter (främst aktier) brukar ge i genomsnitt 7 procent om året (mätt både på fem och tio år). Jag har aldrig placerat som börsindex och har nu 40% i dollarnoterade tillgångar (aktier och ETF:er) och 25 procent i preferensaktier. Utifrån portföljens låga risk och relativt låga svängningar i värde är det en ganska bra riskjusterad avkastning. Jag ökade fokus rejält mot utdelningsaktier och ETF:er som ger utdelningar från och med 2012. Det var då jag så att säga placeringsmässigt hittade hem fullt ut. 🙂 Min aktieportfölj påminner sedan dess lite om en utdelningsfokuserad blandfond.

Jag har läst din bok och gillade den mycket. Det har tagit mig minst 25 år och en hel del kostnader att komma fram till ungefär samma slutsatser. Kvantitativa investeringar verkar spännande och lönsamt, men jag har inte hittat någon bra förklaring om vad det egentligen innebär. Skribenterna verkar tro att alla redan vet, alla utom jag då. Och så är det alla förkortningar EV, EBIT, P/B, NCAV, FCF osv
Kvantitativa investeringsmetoder är att du inte använder någon bedömning alls utan köper utifrån vissa kriterier som räknas fram matematiskt, exempelvis alltid äga de 20 aktier med lägst P/E-tal oavsett vilka bolag det är. Jag har nog aldrig rekommenderat någon att satsa hårt på kvantitativa metoder, men hittar du en bra sådan fond så kan det komplettera ditt sparande. Några av förkortningarna du nämner finns i ordlistan sist i min bok. 🙂 EV står för Enterprise value och betyder företagsvärde. FCF är fritt kassaflöde. Ibland dyker förkortningar etc upp på dagens definition. Annars hittar du det mesta om du söker på http://www.investopedia.com/

Jag skulle verkligen uppskatta en kommentar på min aktie-portfölj;
Tele2 B, Securitas B, Atlas Copco B, H&M B, ICA gruppen, Lundbergs B.
Förslag på andra bolag att utöka med? Just nu har jag ganska lika fördelning på dessa. Vilket bolag skulle du ligga tyngst i av dessa?
Ser ut som en bra portfölj. Jag skulle nog ligga tyngst i Lundbergs och H&M. Förslag på fler bolag är Investor och Castellum.

Jag vill börja spara i aktier har 50000 kr och börja med och sen 2000kr/månaden i 20 år till mina barn. Jag har tänkt investmentbolag 4-5 st kanske 1-2 preferensaktie eller vad tycker du? Har du några förslag? Jag har köpt din bok och tyckte att den var jätte bra. Den gav mig lust att börja spara till mina barn.
Så trevligt att du gillar min bok. Bra investmentbolag är t.ex. Investor, Lundbergs, Kinnevik, Latour och Melker Schörling. Preferensaktier jag gillar är bland annat Akelius Pref och Balder Pref, ja egentligen är alla preffar som ger 5-8 procent i direktavkastning rätt bra som alternativ till räntesparande.

Intressant artikel idag om Karo Pharma. Hur gör man rent praktiskt om man vill teckna fler aktier i nyemissionen? Hur går man tillväga?
Är du aktieägare ska du få ett erbjudande om att teckna senast under nästa vecka. Det går också att köpa ännu fler teckningsrätter och anmäla att du vill utnyttja dem.

Vi undrar vilken av dom nya aktieemissioner känns nu värda ett försök, behålla eller snarare överväga en eventuell snabbvinst? Vi tycker att det som finns nu hos Avanza och Nordnet skall vi hoppa över (dom hade sist några spännande bolag så nu vill vi inte missa någon.
Exakt just nu är det ingen nyintroduktion på gång som är intressant.
Redan noterade aktiers nyemissioner går det att teckna i, men bolagen blir i regel inte bättre bara för att de har nyemission.

Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer

Nu är jag klar med min recension av Jan Öbergs bok Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer. Du hittar förstås en sammanfattning av recensionen på min sida med recensioner av böcker om aktier och börsen.

Trevligt att författaren svarade på min frågor om boken. Det var ett och annat jag inte alls fattade när jag läste sista kapitlet. En del saker inser jag fortfarande inte fördelen med om jag ska vara ärlig.

Intressant därför att REA-metoden har så bra historik, även om det enligt boken är backtrading, alltså har testats i efterhand.

Alla kapitel utom det sista så kallade bonussteget begrep jag mig på direkt. Efter att ha mejlat författaren Jan Öberg fick jag reda på att det var fel sortering i tabellen på bland annat sid 139. REA-metoden för att hitta billiga aktier rankade nämligen Astra Zeneca och Lundberg sist av storbolagen som om de vore säljvärda när boken skrevs. Detta trots att de har bland de lägsta p/e-talen (högst inverterat P/E-tal, alltså E/P-tal).

Den korrekta tabellen premierade däremot bolagen med lågt P/E-tal, även om jag inte tycker man kan jämföra bolag i olika branscher och därmed har helt olika förutsättningar. Lundbergs är ju ett substanscase på grund av sin kapitalintensiva verksamhet, medan Astra Zeneca och MTG har olika verksamhet, branscher, risker och framförallt vinster som påverkas av helt andra saker.

Tankefelet

Nästa steg i REA-metoden är att ranka storbolagen utifrån justerat eget kapital per aktie. Det handlar alltså inte om P/B-talet och det här med substansrabatt eller substanspremie, för nej, någon relation till priset per aktie eller hur det egna kapitalet värderas görs inte. Det är bara fel att göra så.

REA-metoden utgår från det egna kapitalet per aktie i absoluta termer. Därför rankas exempelvis Lundbergs och Tele2 olika för har olika mycket eget kapital per aktie. Att antalet aktier och kursen per aktie i Lundbergs är helt annorlunda jämfört med de andra bolagen spelar en väldigt stor roll i värderingen.

Eget kapital per aktie sjunker som bekant om ett bolag genomför en aktiesplit. Detta för att det då blir fler antal aktier. Om t.ex. Astra har en aktiesplit på 5 sjunker eget kapital per aktie till en femtedel och därmed blir det en helt annan ranking. Varför låta ett nollsummespel som aktiesplittar påverka om aktien är köpvärd eller inte?

Jan Öbergs svar på mina frågor om detta är:
”När du sorterar efter JEK får du fram om bolaget har en hyfsad ekonomi, relativt bra bolag.”

I tabellerna ser vi även att utifrån hur stor Tele2:s direktavkastning är så ingår uppenbarligen en engångsutdelning. Jag tycker det hade varit bättre att ranka bolagen utifrån ordinarie utdelning eller åtminstone nämna att den höga direktavkastningen på över 20 procent beror på bonusutdelning. Öberg svarar mig om detta att:
”En hög direktavkastning om den är tillfällig eller inte ger ju ett tillskott till ägaren.”

En petitess är att i tabellerna på sid 134 och 135 finns bolaget Cellular med. Det är Millicom som avses.

Nåja, läs de första tio kapitlen och få en bra omgång kunskap om aktier och aktiemarknaden. Tabellerna i sista kapitlet är bara tänkta som ”en inblick i sorteringsfunktionen”. Bra förstås med konkreta räkneexempel, men personligen förstår jag inte storheten med metoden.

Det är utdelningar på tapeten i mejlboxen

Flera frågor om utdelningar och nysparande så här års. 🙂 Tack för det!

Är det en bra idé att köpa aktier med hög utdelning? Telia Sonera och Tele 2 har relativt små kursvariationer i oroliga tider och kan kanske ses som en god placering med drygt 7% i utdelning, som alternativ till bankkonto med <1% i ränta? Telia S kan väl förvänta sig böter från USA, men är inte detta redan i stort sett intecknat? Vad tror du om mitt resonemang?
Både Telia och Tele2 kommer nog att ge mer eller mindre höga utdelningar framöver, men Telia lovar bara minst 2 kr per aktie nästa år så där väntar nog en sänkning. Direktavkastningen blir hög ändå så visst kan du satsa på dem om du vill. En hel del är mycket riktigt redan intecknat i Telias aktiekurs. Själv satsade jag på Tele2 rätt nyligen.

Jag har en fundering angående ETFs med månatliga utdelningar. 
Jag upptäckte liksom dig Global X SDIV och funderar nu att bredda den delen av portfolion med en ETF på obligationsområdet. Är det någon du kan rekommendera eller skulle du avråda från dem med tanke på  rådande ränteläge. 

Det är ingen ränte-ETF som jag i nuläget rekommenderar framför någon annan. De flesta är rätt svåra att greppa tycker jag, då valutakursförändringarna kan vara ganska stora jämfört med räntorna. Mycket beroende på vilka länder och i vilka papper som ETF:en placerar förstås. Jag arbetar så sakteliga för att få fram några räntefavoriter, vi får se under året om jag lyckas.

Jag har tänkt att börja pensionsspara men är lite osäker hur man ska lägga upp det på bästa sätt. Har du med tips om pensionssparande i din bok?
Nej, jag har inget specifikt om pensionssparande i boken. Min syn på pensionssparande är att det enklaste är att spara i aktier som vanligt och inte spendera pengarna förrän man är pensionär.
Och när det gäller att spara i aktier så står det förstås mycket om det i min bok. 🙂
Jag har för första gången en aktieportfölj. Jag undrar egentligen om risken är bra spridd och om min portfölj kanske är för stor? Och naturligtvis om jag missat något och gjort en direkt felinvestering. 🙂 
Aptahem, B&B Tools, Boliden, Dedicare, Eltel, Enea, eWork, Fingerprint, Investor, Midsona, NCC, Precise Biometrics, Raysearch, Skanska, Stora Enso, Sobi, Tele 2

Din portfölj innehåller ganska många små och medelstora bolag och flera högriskaktier som Precise. Sen beror det hela också på hur stor del du har i respektive aktie, men håller du bra koll på bolagen så kan det gå vägen.

Du skriver at du først er køber til H&M når direktavkastningen er over 3 procent :

Ivar: Hej! Många verkar tro att H&M har tappat sin glans men jag tror fortsatt på företaget och ökar stadigt i nedgångarna, vad tror du och hur agerar du?
Marcus: Hej! Jag tror också på H&M, men jag köper bara om direktavkastningen är över 3 procent

Er det ikke 4% du mener? – hvilket med et udbytte på SEK 9,75 må blive ca. 240.
Nej, jag menar 3 procent för jag köpte lite mer i H&M när den föll tidigare i år. Äntligen är direktavkastningen över 3 procent. 🙂 4 procent vore förstås ännu bättre.

Veckans frågelåda om Ratos, preffar och ISK

Vilka aktier skulle du flytta till ISK och vilka skulle du avvakta med? Avanza Bank Holding finns redan i ISK.
Långsiktigt lönar sig ISK så länge din avkastning är bättre än summan av statslåneräntan+0,75 procentenheter. De flesta aktier ger mkt mer sett över flera år. Alla aktierna i din portfölj ger utdelning så att få utdelningarna i ISK och slippa kapitalskatten är en fördel. Flytta in alla i ISK är rådet. Detta oaktat det där med reavinster och reaförluster och tajming kring det.

Den billigaste småbolagsfonden jag hittat är AMF aktiefond småbolag,
men den har en förv.avg. om 0,60 %. Är det värt att betala den avgiften i.s.f. till exempel en globalfond med 0,20 % i förv.avg.? Länsförsäkringar global index kostar 0,20 % i förv.avg. och det innebär ju då att AMF aktiefond Småbolag behöver gå tre gånger bättre än en fond med 0,20 % i förv.avg. Vad har du får åsikt i fråga?
AMF Aktiefond Småbolag är aktivt förvaltad och placerar i Sverige medan globalfonderna du nämner placerar i globala index. Svårt att jämföra. Även 0,6% är lågt för att vara en aktiv fond. 0,4% om året är inte särskilt stor skillnad. AMF Aktiefond Småbolag behöver bara avkasta 0,4% mer om året än de billigare indexfonderna, inte mycket det.

I senaste ”Aktiespararen” varnar en analytiker för preferensaktier och exemplifierar med ett antal ”skumma” bolag. Har han rätt? Är det inte skumma bolag han borde varna för? Preferensaktier i stabila bolag med rimlig utdelning är väl inte mer riskabla än stamaktier?
Jag har länge skrivit att preferensaktier med 10 procent eller mer i direktavkastning innebär onödigt hög risk. Det har också visat sig i de exempel som nämns i Aktiespararen. Vanliga preferensaktier har däremot lite lägre direktavkastning och mycket lägre risk. Så länge inflationen är låg är de preffarna bra, stamaktier kan stå emot inflationen bättre då utdelningen kan höjas där.

I PA:s fredagschatt har jag frågat dig om Ratos B under fyra veckor i rad utan att jag fått något svar. Nu senast ställde jag frågan redan igår torsdag. Undviker du att svara på frågor om Ratos för att du oxå gett upp hoppet om dom? Jag har ägt dom i många år och ligger på stor förlust och ser ingen ljusning med kursen. Vad har du för råd, behålla eller sälja och köpa annat,i så fall vad?
Främsta anledningen är att jag inte riktigt vet vad jag ska svara i hasten. Ratos hade väldigt bra historik, men de senaste åren när de sålt de bästa bolagen och kanske inte har så många bra kvar är det frågan när det vänder. Bästa tiden att sälja Ratos är antagligen efter att en högkonjunktur drivit upp vinsterna för alla innehaven, men någon sådan blev det inte denna gång. Jag ägde Ratos en gång i tiden och satte till slut en stop loss. Då aktien inte vände upp utan fortsatte ned sålde jag. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Ratos, men att sätta en undre kursgräns och flytta upp den när det går upp är ett sätt att tekniskt tackla problemet.

Om Du fick 100.000 kr av morsan i gåva….Vad ska man investera dem i?
Om jag inte hade någon aktie sedan tidigare skulle jag titta på investmentbolagen. Investor, Kinnevik, Industrivärden, Lundbergs, etc.