Marcus Hernhag

Finns det aktier som man kan äga för evigt undrar denna läsare. Andra har också frågat om aktier att gifta sig med eller ha i byrålådan. Det är inte många bolag som man alls kan eller bör äga för evigt utan att enstaka gånger ompröva.

Läsarfråga: Jag har en portfölj med aktier där jag enbart köper. Tanken är att den här portföljen ska växa under lång tid.(tänk aktiestinsen). Jag kommer ev ta en liten del när jag pensionerar mig. Jag vill att mina barn ska ta över portföljen när jag går bort. Frågan är: vilka aktier tycker du att man kan ha med i en ”Forever-portfölj”

Hernhag svarar: Det är nog bara investmentbolag som man kan ha för evigt utan att ta för stor risk. Enskilda rörelsedrivna bolag bör man följa. Investmentbolag passar bäst för att vara passiv i och att låta barn ärva, då den typen av aktier innebär riskspridning till en korg av olika andra aktier.

Helt optimalt är det inte att vara gift livet ut ens med investmentbolagsaktier. Bolagen kan förändras till det sämre eller något helt annat där också. Det kan också bli avknoppningar.

Men en minimal övervakning kan man däremot äga de under en mycket lång tid.

Var kan vi se de indikatorer och data som visar på att en topp eller botten på börsen närmar sig? Den läsarfrågan fick jag gällande en bok som jag inte ens har skrivit själv.

Läsarfråga: Visst har du läst boken ”Börsens psykologi, så vinner du över dina hjärnspöken och gör bättre aktieaffärer”? Författaren nämner vissa indikatorer som tyder på att en topp/botten närmar sig, men jag förstår inte hur man kan se den datan. Till exempel fondflöden, kreditspread, BNP för varje månad, etc?

Kommentar från Marcus: Ja, visst har jag läst Börsens psykologi och har recenserat den här bland alla mina recensioner av böcker som gör dig rik.

Det är ändå bättre att låta han som skrev boken svara.

Svar från författaren Lars-Erik Boström (som jag poddar med):

”Du bör fokusera mot att i första hand (och för enkelhetens skull) använda prisförändringen på börsindex som den ledande och viktigaste indikatorn. Gärna med t.ex. en trendföljande modell som glidande medelvärde som finns med i boken.

BNP-statistiken är en laggande indikator och blir en residual av en ledande indikator som ett börsindex. Börsindex fångar bättre och tidigare förändringar i optimism och pessimism i ekonomisk aktivitet.

Pris går före prognos.

Däremot är det viktigt att följa upp förändringar i ekonomisk statistik, men lägga mindre vikt vid den absoluta nivån. Har börsen stigit i ett par månader bör vi se en positiv förändringstakt i den ekonomiska statistiken, även fast den absoluta nivån fortfarande är svag.

BNP data och annan statistik finns ju t.ex. på tradingeconomics.com (gratis) som har mycket makroekonomisk data. Här kan man också se att den lägsta nivån på konsumentförtroende sammanföll med den lägsta nivån på börsen i oktober. Men övrig statistik på t.ex. företagsförtroende och inköpschefsindex laggar lite fortfarande.

Men precis som jag skriver i boken bör fokus vara enligt följande rangordning (dvs viktigast först):

1. Börsindex – priset som ledande indikator.
2. Volatilitet – är trenden nedåt eller uppåt. ”Spikar upp” ger ofta bra köplägen.
3. Sentiment. Överdriven optimism eller pessimism ger en signal om motsatsen. Här kan man då och då kika på CNBC Fear and Greed index.
4. Ekonomisk statistik. Fokus på förändringstakt.

Däremot är det svårt att hitta bra lättillgängliga data på kreditspreadar om man inte har access till t.ex. Bloomberg eller liknande informationssystem. Men även om man har tillgång till massor av indikatorer, anser jag att det är bättre att hålla det förhållandevis enkelt.”

Se Boströms sajt Börspsykologen här.