Marcus Hernhag

SBB:s rapport för första kvartalet 2023 var signifikant för hur gått för bolaget under det senaste året. En katastrof.

Allmänt faller nu fastighetsbolagens förvaltningsresultat och värdet på fastigheterna. Det är i procent inte med särskilt mycket, men stålbadet för branschen är i full gång.

Som vanligt är det mest nyheter gällande SBB och om jag ska göra en kort analys det är tre saker som jag fastnade för i kvartalsrapporten och nyheten som kom samma dag.

Resultatet rasar. SBB:s förvaltningsresultat exklusive valutakursdifferenser rasade enligt rapporten med 41 procent under första kvartalet (se resultaträkningen på sid 7). Med tanke på stigande räntor och att SBB sålt många fastigheter är det en väntad utveckling som sedan länge varit mer eller mindre varit inräknad i aktiekursen.

Substansen faller. Från 47,31 kr per aktie för ett år sedan till den nuvarande substansen på 26,61 kr per aktie per den 31 mars 2023. Detta långsiktiga substansvärde (som bland annat är justerat för vissa skatteskulder) har med andra ord rasat 44 procent per aktie på ett år.

Det så kallade aktuella substansvärdet är ännu närmare en halvering på ett år.

Att SBB i december 2022 delade ut Neobo (före detta Amasten som man köpte drygt ett år tidigare) förklarar bara en del av tappet. Enligt Skatteverket var det 10 procent som följde med i avknoppningen.

Nyemission som kostar. Det här den stora grejen. Även om det blir en nyemission av D-aktier och inte B-aktier, men det är ändå en utspädning till. Dessutom en oerhört dyr sådan då SBB:s aktieägare erbjuds teckningskursen 16 kr, vilket innebär en direktavkastning på 12,5 procent som SBB ska betala till sina aktieägare på tillsvidare-basis.

Som jag konstaterar i min krönika på PrivataAffarer.se är det en finansiering som är klart dyrare än banklån och obligationer och även högt över vad fastigheterna avkastar. Ett normalt avkastningskrav på en stamaktie är lägre. Dessutom är det tveksamt om aktieägarna ska teckna D-aktier för 16 kr när de kan köpa dem över börsen till lägre kurser.

Uppdatering den 15 maj 2023: Nu har SBB ställt in planerna på att nyemittera D-aktier, vilket jag skriver om här.

En rapport som innehåller dessa tre moment är inget annat än en katastrof, även om det är ganska väntat. Blankarna i SBB tycker jag trots det inte haft rätt i sak, då många av deras argument som jag uppfattade dem siktade in sig mot detaljer i bokföringen och annat som inte direkt blivit av. Däremot har de uppenbarligen fått rätt kursmässigt, då kursen rasat.

Storägare och VD Ilja Batljan blir kung eller hovnarr, beroende på om huruvida han lyckas reda ut den här krisen och behålla utdelningen. Läs mer i min PA-krönika om att de snabbaste byggarna inte alltid är de bästa ryggarna att ta.

Jag undviker fortsätt SBB och är glad att jag sålde D-aktierna i juni 2022. Inte för det var en så vältajmad affär, utan för att slippa huvudvärken att äga ett bolag där det finns så många osäkerheter. Det är inte så att läget har blivit ljusare för SBB.

Ett hopp är att nyemissioner i pressade lägen generellt sett kan vara lågpunkter för en aktiekurs.

Wallenstams vindkraft gör mångmiljonförluster och fastighetsbolaget har inte ens något mål om lönsamhet. Satsningarna är enligt min tolkning mest marknadsföring och grön PR (greenwashing?), inte företagsekonomi av traditionellt snitt.

Att relativt stabila Wallenstam förlorade mycket på sin gröna energi fick jag nys om via denna tweet. Så jag beslöt att mejla bolaget och fråga.

Här är mina (svärtade) frågor och svaren, som jag fick från Elisabeth Vansvik som är kommunikationsdirektör.

”Wallenstam har över tid investerat totalt 2,6 Mdr i vindkraft, en investering som hittills gått med ekonomisk förlust i form av negativa rörelseresultat och nedskrivningar som redovisats tidigare år.” 
Vilket rörelseresultat exklusive nedskrivningar och uppskrivningar blev det 2022? 
– Till och med Q4 2022 har vi totalt ett negativt rörelseresultat och nedskrivningar om cirka 650 mkr.

Har Wallenstam något lönsamhetsmål eller prognos om lönsamhet för vindkraftsinvesteringarna? 
– Vi har inget lönsamhetsmål kring vindkraftsinvesteringen utan den är en hållbarhetsinvestering och ska vara en support till vår verksamhet. Vårt mål är att bidra till den gröna omställningen genom att vara självförsörjande på grön elenergi, vilket vi är sedan 2013.

Enligt Vansvik handlar det därmed om att vara självförsörjande på grön el. Inte att göra lönsamma investeringar.

Om detta kan vi ha flera olika åsikter. Kanske är det bra att börsbolag satsar på det som många men inte alla anser vara miljövänligt. Kanske lönar sig sådan moral i form av bättre varumärke och lägre låneräntor? Många vill ju satsa enbart på gröna bolag. Kanske är det mer ett förlustprojekt för att döva samvetet. Vad tycker du?

För övrigt har jag mejlat frågor även till skogsbolaget Holmen om deras vindkraftsatsningar och väntar på svar.

Hernhags Aktieskola. Vad är ett definitionen av investmentbolag? De skiljer sig en del från konglomerat och riskkapitalbolag.

Ett investmentbolag har per definition som syfte att äga aktier i andra bolag. Det kan vara både noterade och onoterade bolag, men det är sällan eller aldrig enbart dotterbolag. Investmentbolag äger med andra ord inte över 50 procent av alla sina innehav, utan i regel upp till 30 procent av kapitalet i olika börsnoterade innehav.

Enbart helägda och därmed onoterade innehav har däremot holdingbolag eller moderbolaget i en koncern.

Konglomerat äger däremot mer eller mindre alla aktier i sina innehav och det i helt olika branscher. Ett exempel är Storskogen, där antalet sektorer för dotterbolaget är riktigt många. Ägandet är i regel 70-100 procent av kapitalet.

Investor och Industrivärden har däremot färre antal sektorer. Industrivärden har under 2020-talet enbart haft noterade innehav, medan Investor har en del helägda dotterbolag som då av naturliga skäl är utanför börsen.

Riskkapitalbolag äger likt konglomerat enbart onoterade även om också riskkapitalbolaget kan ha kvar ägande en tid efter att de börsnoterat ett innehav. Riskkapitalbolagen har dessutom 5-7 år som placeringshorisont för sina innehav, som tillsammans med ett fåtal andra innehav återfinns i separata aktiebolag som kallas för riskkapitalfonder. Detta för att aktiebolagen har bolagsordningar som gör de att i praktiken fungerar som investeringsfonder.

Bästa investmentbolagen

De bästa investmentbolagen har slagit börsindex på lång sikt. De har ofta också långa utdelningstrender och du kan hitta de på mina topplistor med utdelningsaktier.

Investmentbolagens utdelning styrs av skatteregler

Som Björn Lundén förklarar på sin sajt är investmentbolag befriade från skatt på den utdelning de får från sina innehav. Detta under förutsättning att tillräckligt stor del av denna utdelning vidareutdelas till aktieägarna.

”Investmentbolag är skattskyldiga för utdelningsinkomster från sitt aktieinnehav endast till den del dessa överstiger den egna utdelningen med 25%.”

Det mesta av utdelningen som investmentbolagen får från sina innehav delar de därför ut.

Jag tror fortsatt stenhårt på Utdelningsfavoriter by Hernhag och månadssparar vidare där.

Faktorer som kommer att gynna aktierna i sparboxen

Det finns ett antal anledningar talar för Utdelningsfavoriter by Hernhags avkastning framöver.

• Sex av tio inslag är tillväxtbolag och/eller småbolag med tillväxtchanser. Detta utifrån bolagens historik och branschernas förutsättningar framöver. Bolagen är Hexagon, AAK, Bahnhof, BTS, Lagercrantz och Softronic. De har sett över flera år chans till högre vinsttillväxt än börsens genomsnitt.
• De andra fyra aktierna ger dig reala tillgångar via Wihlborgs, stabila dagligvaror hos Axfood, Investor B som brukar slå börsindex över tid, samt högutdelaren Intrum.
• Troligen kommer räntehöjningar och inflation att toppa under 2023 och kanske till och med bli lite lägre på sikt. Räntor är per definition något cykliskt. Lägre räntor gynnar aktievärderingar.

Fyra faktorer som tillfälligt missgynnat

Uppköpsbudet på Swedish Match 2022 var enda oväntade glädjeämnet. I övrigt har vi fått oväntat många och ovanliga faktorer som tyngt sparboxen. Dessa är av övergående natur.

• Castellumchocken. Den längsta trenden i Sverige av oavbruten utdelningshöjning bröts efter nästan ett kvarts sekel. Detta då Castellum plötsligt pausade sin utdelning på obestämd tid. Tajmingen var frustrerande nog bara halvåret efter att vi lanserat Utdelningsfavoriter by Hernhag.
• Räntehöjningar. När räntorna under 2022 och in på 2023 chockhöjdes mer än på 20-30 år missgynnade det fastighetsaktierna i boxen. Stigande räntor har i viss mån även missgynnat de sex mer tillväxtfokuserade bolagen Hexagon, AAK, Bahnhof, BTS, Lagercrantz och Softronic.
• Inga storbanker. Långsiktigt tror jag fortsatt att det är bäst att undvika storbanker om man vill slå börsindex. Kortsiktigt tror jag inte det då ränteutvecklingen är som den är. Börsindexet OMXS30 har totalt 15 procent i de fyra storbankerna SEB, Swedbank, SHB och Nordea medan sparboxen har noll, vilket gör att index gynnas av högre räntor och sparboxen tyngs.
• Softronic-chocken. För första gången på decennier inträffade det en säkerhetsrelaterad incident som tillfälligt sänkte IT-konsultens resultat. Irriterande att ett sådant hack i kurvan sker bara dryga halvåret efter lanseringen av min sparbox.