Aktiesparande ligger rätt i tiden, inte public service

Aktiesparande är inte bara lönsamt om du sparar under lång tid, utan det ligger även rätt i tiden. Samhället går åt i stadig takt mot marknaden och kapitalismen, även med socialister i regeringen. Det finns många exempel på det.

Först när allemansfonderna kom 1984 började vanligt folk spara i fonder i stor utsträckning. I takt med att skattereformer och räntor skapat fördelaktiga depåer som ISK och KF blir det allt vanligare och viktigare att ta eget ansvar för sin ekonomi och sin framtid.

På 1970-talet drogs nyhetsprogrammet Rapport igång och kallades för det röda nyhetsprogrammet på grund av sin vänstervinkel. Om det och hur socialistiskt rött det var även i Aktuellt på 1960-talet kan vi läsa i Mats Lindqvists bok ”Is i magen”. Nuförtiden förekommer det mer eller mindre neutrala inslag om att den globala ekonomin och kapitalistiska saker som börsutvecklingen, eftersom SVT vet att många sparar i aktier och fonder. Jag tror kunskapsnivån på ekonomireportrarna är mycket högre nuförtiden än för 40 år sedan.

Det var Socialdemokraterna som i början av 00-talet privatiserade och börsnoterade Telia, samt avskaffade gåvoskatten och arvsskatten. Dessutom slopade de förmögenhetsskatten för rika, men inte vanligt folk. Första Alliansregeringen 2006 tog bort förmögenhetsskatten helt från 2007.

Olof Palme ondgjorde sig över privat sjukvård, men Göran Persson använde den till och med själv vid behov. Socialdemokraterna och många andra partier accepterar numera privat sjukvård. Diskussionerna nuförtiden handlar inte om det ska vara tillåtet eller inte, utan exakt vilken lönsamhetsnivå det ska vara och hur den ska regleras samt hur kvalitén ska mätas.

Efter valet 2018 är 59 procent av riksdagens mandat icke-socialistiska. Vi har Socialdemokrater som leder regeringen trots partiets långa fallande trend i riksdagsvalen, men efter lite olika turer blir det en del skattesänkningar och höjt RUT-avdrag ändå.

Samhället går med andra ord åt höger, mot kapitalismen. Stora delar journalisterna på Public Service och även de stora mediehusens redaktioner är däremot fortfarande överrepresenterade av vänsterpartister och sedan 1990-talet också av miljöpartister. De här delarna hänger inte alls med. I en global värld där det är allt viktigare att kunna respektera varandras åsikter har om jag tolkar Janne Josefsson rätt det istället blivit allt viktigare att alla ska tycka lika, ha samma värdegrund, och aktivt motarbeta alla som inte rättar in sig i etablissemangets stöveltramp.

Lyssna på den här intervjun i Hur Kan Vi för att höra om hur Janne Josefsson fick kritik på publicistföreningens möte sedan han frågat om rökningen till en rökande mamma som hävdade att hon inte hade råd med en skolresa till sin son. En skolresa som kostade 250 kr och där stod hon och rökte för kanske 50 kr om dagen. Att klaga på att man inte har råd med saker till sina barn när man röker cigaretter och bokstavligt talat eldar upp pengarna… och att journalisten Josefsson sen inte ska få fråga om det ohälsosamma slösandet av pengar som kunnat gynna barnet utan att publicistföreningen ska börja gnälla. Sic!

Medias roll när det gäller folks ekonomi och förståelse för det ekonomiska och samhället är viktig. Därför blir jag upprörd när jag hör om Josefssons upplevelser där samhällsgranskade program på SVT ibland velat självcensurera (på grund av kommunisterna som arbetade där). I TV-programmet Striptease klippte han/de en gång (ej samma som ovan) bort frågan om rökning till de fattiga som ändå hade råd att röka, men inte hade råd med mat och julklappar. Hur han avslöjat felaktiga påståenden om barnfattigdom, tiggare och ensamkommande från Afghanistan som skulle sändas till döden (tydligen ej den fysiska!).

Det känns som att många inom etablerade mediehus och främst SVT/SR hela tiden uppfinner nya vänsterlösningar. Istället för att låta individer ta ansvar för sina egna handlingar fortsätter det komma snyftreportage och annat där man daltar med vuxna. Även om mycket har blivit bättre från tiden med det röda nyhetsprogrammet ligger det verkligen inte i tiden med ett numera skattefinansierade public service som uppenbarligen aldrig varit eller är det politiskt oberoende medie man utmålar sig som.

Lärdomen för oss aktiesparare är att vara allmänbildad och inte tro blint på allt nyhetsbrus i media. Det finns problem i samhället, men ibland får vi hitta och analysera dem själva när delar av media vägrar. Nuförtiden när webben erbjuder allt från experter till fake news behövs inte public service på samma vis som innan webben fanns tillgänglig för alla, men istället måste vi ifrågasätta allt fler källor.

Några råd på vägen:
* Anpassa din bolagsanalys och satsa på de branscher du tror gynnas av samhällsutvecklingen och de globala förändringarna.
* Samhället må gå rakt åt höger, men tänk på de politiska riskerna som nog alltid lär finnas där inom t.ex. skol- och vårdbolagen på börsen.
* Välj dina nyhetskällor noga och läs nyheter på rätt sätt, ut rätt tidsperspektiv och utifrån hur det långsiktigt påverkar dina bolag.
* På vilken sikt gäller de mörka rubrikerna i media? Är det nattsvart på en månads sikt eller längre? Kommer säljrekarna från investmentbankerna att pressa aktien ett tag till eller kanske kommer botten nu när det mesta av negativiteten borde vara inräknad i aktiekursen? Läs och tolka på rätt sätt.

Två industrifavoriter

Jag har länge gillat industribolagen Alfa Laval och Beijer Alma. Båda aktierna har rekylerat ned i kurs med nästan 20 procent från sin respektive topp. Utdelningstrenderna imponerar.

En annalkande lågkonjunktur kanske gör att aktierna blir billigare framöver, men båda bolagen har vänt runt nuvarande kursnivåer flera gånger tidigare. Vi får se, men jag har än så länge i vart fall bara tagit mycket små positioner i portföljen.

Jag ägde dem tidigare och har periodvis ångrat att jag sålde till exempel Alfa Laval. Då ingick de tydligen i Xact Högutdelande, men nu kan jag inte hitta aktien i den fonden längre. Därmed kompletterar Alfa Laval min portfölj aningen bättre igen.

Se föreläsningen om hur nybörjare ska lyckas med aktiesparande

Aktiesnack med mig och Jan Sterner. Filmat på Financial Stockholms investerarmöte 24 juni på Hotell Anglais, Stureplan.

Läs allt om vår nybörjarbok, där vi går igenom aktiesparandet från grunden.

En liten titt på Avanzas nya big data-tracker

Det här med IT och framförallt big data hör säkert framtiden till. Jag har därför kollat lite på AVA BIG DATA EU TRACKER.

Jag gillar att Avanza nu tar tag i bristen på bra ETF:er och lanserar trackers. Det är inte samma sak som en börshandlad fond, men i princip blir det som aktieindexfonder då vi kan följa aktieindex till låg kostnad. Tydligen ska Avanzas trackers inte medför extra kreditrisk/motpartsrisk via något som kallas ”SPV (Special Purpose Vehicle) där alla kunders investeringar säkras”.

Det här med IT och framförallt big data hör säkert framtiden till. Jag har därför kollat lite på AVA BIG DATA EU TRACKER. Det följer ett index som heter Solactive Europe Big Data Sentiment Index NTR och när jag tittar på konstituenterna/indexkompositionen hittar jag bolag som Airbus, Deutsche Post och Total. Nog för att de bolagen har en hel del data och så, men flygtillverkare, tyska posten och ett franskt oljebolag var inte vad jag tänkte mig.

Jag hade hoppats mer på europeiska motsvarigheter till IBM och Amazon. Zalando är med och det känns mer logiskt, men var är alla IT-bolag som sköter big data?

Som vanligt är det svårt att analysera fonder och index och jag kan erkänna jag inte alls kollat upp alla 33 innehaven i börsindexet Solactive Europe Big Data Sentiment Index. Hittar du några intressanta bolag i indexet? Jag avstår den här produkten och kör mitt eget race.

Uppdatering 13 juni: Tydligen ska Avanzas tracker Big Data inte bestå av Big Data-bolag utan bara vara framtagen med big data. Framgår inte urvalet och fokuset för en sparprodukt tydligare avstår jag gärna även av den anledningen. 

Uppdatering 27 juni: Partner för Avanza Markets är Morgan Stanley. Avanzas trackers är ”kollateraliserade delta 1”, det vill säga det finns säkerhet för dem i händelse av kredithändelse av utfärdaren/emittenten Alphabeta Access Products. Special Purpose Vehicle är en stiftelse som inte kontrolleras av market makern Morgan Stanley, men tydligen är kreditrisken mot Alphabeta ändå en dag. Det beror på att kollateralet/säkerhetsmassan uppdateras på dagsbasis.
Källa är Investerarens poddcast 19 juni 2019.

”Ringfencad kollateralmassa”.
Ja, det är inte helt lätt att förstå all formalia. Heller. 

Lanserar Hernhags Tillväxtaktieindex

Hernhags Tillväxtaktieindex innehåller dessa aktier.

Istället för en indexfond har jag tagit fram en separat portfölj som jag ska förvalta som om det vore ett aktieindex. Detta som ett led i mitt omtag när det gäller tillväxtaktier.

Jag har därför tagit fram ett sorts tillväxtaktieindex. Det är mina 15 favoritaktier inom IT, miljöteknik och hälsa för det kommande decenniet.

Hernhags tillväxtaktieindex var vid start den 10-12 juni 2019 likaviktat, vilket med 15 aktier innebär ca 6,7 procent i vardera aktie. Målet är att byta max en aktie om året och inte omvikta löpande, men om en aktie har uppåt 13-15% eller mer i vikt av indexet/tillväxtaktieportföljen halverar jag vid den årliga uppdateringen som jag planerar göra varje sommar. Likviderna från den affären återinvesterar jag i de aktier som väger minst under förutsättning att bolagen får vara kvar. En sorts strävan efter likavikt i portföljen, för likaviktat brukar statistiskt sett utvecklas bättre än många alternativ. Om jag placerar mer pengar (nysparar) i aktiekorgen ökar jag därför mest i de med lägst vikt i samband med den årliga rebalanseringen och genomgången.

Fokus är som sagt mot IT, miljöteknik och hälsa. Saker som effektiviserar och förbättrar samhället. Detta efter lite huvudbry då jag gillade fler bolag än de 15 jag satt som gräns. Konkurrens om platserna i en portfölj kan vara utvecklande och nu tvingades jag tänka ut ett bra urvalskriterium för indexet för att bli av med en del favoriter. Även om jag gärna haft med THQ Nordic och Evolution Gaming är datorspel och kasinospel inget direkt samhällsförbättrande. Det får vi däremot via IT-system som hjälper bolag och sjukhus samt miljövänligare produkter.

Krav på bolagen i indexet är bevisad vinstförmåga och/eller bra intäktstillväxt som väntas fortsätta. Bolagen ska heller inte vara alltför stora, utan gärna aningen mindre så den stora potentialen finns kvar sett på tio års sikt.

Aktier som bygger på egna index är bättre än indexfonder.
Hypotesen är att om jag förvaltar en portfölj i en depå som om det vore en indexfond, men håller det ungefär likaviktat och bara har de tillväxtbolag jag tror mest på, så borde jag på tio års sikt få mer avkastning än ett vanligt börsindex och många aktivt förvaltade aktiefonder med liknande inriktning.

Jag har med andra ord skapat det här upplägget för att åstadkomma något som liknar ett långsiktigt och passivt fondsparande i lämpligt tillväxtindex. Jag har svårt att hitta sådana fonder och då är det ändå ofta med aktier jag inte känner till. Plus att vikterna och vilka aktier som ingår ändras över tid.

Det här ett sorts test för att se om det går att vara passiv investerare i högvärderade tillväxtaktier om bara bolagen är tillräckligt bra långsiktigt. Och om jag kan välja ut sådana pärlor, för jag vill ju inte komma in sist i en aktie som toppat för evigt. Jag har med andra ord inte brytt mig om värderingen av aktierna i nuläget utan jag urvalsprocessen nu vid startläget och även framöver bygger nästan bara på bolagens prestationer och vad jag tror om framtiden för bolaget och branschen.

För mig personligen är det här också ett sätt att komma åt de där tillväxtbolagen jag velat ha, men som jag inte vill ha i min stora portfölj av utdelningsaktier. Där har jag större summor i varje bolag och bevakar varje bolag mer noga. Det här är min fondliknande komplettering och i varje aktie satsar jag därför en lite mindre summa. Av tidsskäl och för att index sällan förändras kommer jag inte att bevaka utvecklingen mer än vad jag noterar i nyhetsflödet plus den årliga genomgången.

Låter det dåligt att jag inte hänger med lika noga som aktiva fondförvaltare gör? Tänk då på att ingen funderar på bolagskvalitén eller rimligheten av vikten i vanliga börsindex där enbart bolagens börsvärden eller hur mycket aktien handlas avgör fördelningen. Alla sådana börsindex som OMXS30 och OMXSGI saknar helt tankeverksamhet när det gäller aktiernas värdering och vinstförmåga. Ändå finns det många som älskar vanliga indexfonder och rekommenderar dem. Ändå brukar aktiva fondförvaltare i längden få stryk av sina jämförelseindex. Effektiva marknadshypotesen säger att man trots indexens inbyggda svagheter inte ska kunna slå börsindex långsiktigt.

Jag har funderat igenom urvalet av aktier och tror därför mer på mitt egenkomponerade index på fem till tio år än på de vanliga börsindexen. Inte för att jag tittar på värderingen av aktierna just nu, för den säger ändå inte så mycket om kursutvecklingen de kommande månaderna. Risken i mitt tillväxtindex kanske är högre än börsindexet mätt som kurssvängningar, men över tid tror jag mer på att skapa egna börsindex och köpa aktierna direkt själv och sen vara lika passiv som indexfonderna.

En eller två gånger om året brukar ett index som Stockholmsbörsens OMXSPI att uppdateras. Vikten som varje aktie har i ett index förändras i takt med att aktierna ändras i kurs. Så där blir vi rätt lika, men skapar vi våra egna index slipper vi förvaltningsavgifter. Många aktiva fondförvaltare får stryk av börsindexen trots att indexen i regel inte tar någon hänsyn till olika branschers framtida tillväxtmöjligheter.

Jag utmanar härmed fondbranschen! Detta med en egen indexliknande skapelse och helt utan fondverksamhet. Se alla mina aktieportföljer på sidan för aktieindex.

Jag ska på skoj jämföra avkastningen i Hernhags tillväxtaktieindex med Core Ny Teknik och Strand Småbolagsfond. I nuläget äger jag andelar i de fonderna och de borde ge bättre avkastning än min indexliknande tillväxtaktieportfölj, men vi får se.

Vill du också investera som mitt index gör du det via din egna depå. Du gör det i så fall helt på egen risk och eget ansvar helt enkelt genom att köpa för en viss summa i varje aktie. Jag startar naturligtvis ingen fond utan du får kopiera indexet eller ändra det så det återigen blir helt likaviktat när du köper aktierna. Det här är ingen finansiell rådgivning utan inspiration. Mitt experiment kan också sluta med dålig avkastning och historiken ger inga garantier för framtiden, etc, etc.

Tillväxtaktierna är:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Uppdatering 2024: Tidigare kunde du följa indexet/portföljen via Nordnet. Sedan har banken gjort om Shareville så jag inte längre kan visa grafer över utvecklingen eller tabell över största innehaven här på sajten.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.