Kategori: Aktietips & analyser

När de bästa utdelningsbolagen sänker sina utdelningsförslag på grund av coronakrisen finns det värre historier i botten av ligan. Tre börsbolag på Nasdaq Stockholm ändrade sig mer än en gång.

Industribolaget Sandvik sänkte sitt utdelningsförslag den 26 mars och den 7 april var budskapet att nu blir det ingen utdelning alls under våren. Kanske när marknaden stabiliserats i höst.

Investeringsbolaget Ratos sänkte utdelning den 23 mars och sen den 30 mars ändrade man sig igen. Nu ska utdelningen slopas helt, men men kanske återkommer hösten 2020 och delar ut om man kan.

Stålbolaget SSAB är värst då man på fyra och en halv dag ändrade sig två gånger. Den 25 mars ändrade man sig första gången och sänkte sitt utdelningsförslag och på kvällen den 29 mars var det dags igen då man ändrade till noll kr i utdelning.

Precis som jag antydde i Investerarens Podcast är det här inget som inger förtroende, även om det förstås har varit den snabbaste inbromsningen i modern tid för ekonomin.

Inga andra börsbolag har ändrat sig mer än en gång. Sandvik, Ratos och SSAB är därmed tre aktier jag kommer att vara mer skeptisk till framöver. Även om inbromsningen i ekonomin har varit tvärt är det skumt att de ändrar sig två gånger på kort tid. De tre bolagen är mer eller mindre konjunkturkänsliga så det går att spekulera hur nattsvart det blir för deras efterfrågan framöver. Handlingskraft är i och för sig bra, men när den behövs genom att ändra en ändring man just genomfört är det en varningssignal.

Oavsett om de tre bolagen plötsligt fick ny värre information och/eller om det kom ”önskemål” från huvudägare eller finansiärer får jag svårare att lita på informationsgivningen framöver. Främst Ratos och SSAB har dessutom inte heller den starkaste historiken.

Uppdatering 13 april kl 11:30: Även byggbolaget NCC hör hemma på denna lista, då de först sänkte sitt utdelningsförslag den 23 mars och sen slopade det helt den 30 mars.

Uppdatering 5 maj: Pappersmassabolaget Rottneros kan vi lägga till också, då de först tar bort sin extrautdelning och sen ändrar sig en gång till då de nu slopar även den ordinarie utdelningen. 

Uppdatering 10 september: Även Husqvarna ändrade sitt förslag två gånger. 

Många av börsens stabilaste utdelare stod pall, men flera av de på mina topplistor över utdelningsaktierna med längst trender fick lämna listan under 2020.

Coronakrisens efterfrågesvacka gjorde så att många börsbolag för första gången någonsin tvingats ändra sina egna utdelningsförslag till årsstämmorna.

Här är de som lämnade eller nedgraderades från topplistorna:

Ett av bolagen som höjer varje år:
Loomis sänkte utdelningen och lämnade topplistan för höjd utdelning varje år.
Ett bolag av totalt sju på listan med höjd utdelning varje år innebär att sex bolag eller 86 procent behöll sin svit av utdelningshöjningar.

11 av bolagen med längst trend utan sänkning:
6 slopade: Alfa Laval, Duni, Fenix, H&M, Softronic, ÅF Pöyry
2 sänkte: Beijer Alma, Beijer Ref.
8 bolag av totalt 24 bolag har slopat eller sänkt sin utdelning, vilket innebär att 16 bolag eller 67 procent behöll.

Två av bolagen som sänker sällan men gjort det minst en gång tidigare de senaste fem åren:
SCA och Skanska ändrade och sänkte sina utdelningsförslag, men de är sannolikt ändå värda att betrakta som bolag som sänker mycket sällan.

Inlägget uppdaterat per den 18 november 2020.

Brookfield Infrastructure LP (BIP.un) har nyligen genomfört skapandet av Brookfield Infrastructure Corp (BIP.C), vilket är exakt samma bolag fast med en annan bolagsform. De båda enheterna är identiska, men då LP är ett kanadensiskt handelsbolag passar Corp bättre internationella investerare då det står för Corporation och med andra ord är ett aktiebolag.

Alla aktieägare i Brookfield Infrastructure LP har fått en andel i BIPC för varje niotal i BIP.un. Det skedde genom en aktiesplit, men i praktiken kan vi likna det vid en sorts utdelning av det nya aktieslaget.

Sink-dagen (sista inklusive-dagen) var den 20 mars och per den 23 mars (X-dagen) handlades BIP.un utan det nya aktieslaget. Därav det stora raset i kursen på X-dagen. Det här bygger på samma princip som att kurser går ned efter att en vanlig kontantutdelning har avskiljts. Dina nya aktier i Brookfield Infrastructure Corp, BIPC, ska nu synas på din depå.

En fördel med BIPC är att du kan köpa fler aktier även om du är kund hos Avanza, vilket du inte kan i BIP.un då nätmäklaren av administrativa skäl stängt de möjligheterna. Nordamerikanska LP och MLP (handelsbolag och kommanditbolag) ställer tydligen till det med administration, skatter, regler och sånt.

Jag behåller båda mina aktieslag och räknar det som ett i min utdelningsportfölj. Skulle jag sälja andelar i Brookfield Infrastructure skulle jag göra det i BIP.un, alltså LP:t för det kan jag inte köpa mer av. Ska jag göra mig av med något är det i det som är svårast att handla. Allt annat lika. Skulle jag köpa mer skulle jag göra det i BIPC, för det är det aktieslag jag alls kan köpa.

Vi ska få kontanter inom kort då överskjutande andelar säljs. Du kanske precis som jag inte ägde ett innehav som var jämnt delbart med nio och då är vi lovade att få en spottstyver för det som inte räckte till en till aktie i BIPC.

”BIP unitholders will receive a cash payment in lieu of any fractional interests in the Shares. Brookfield Infrastructure will use the volume-weighted average trading price of the Shares for the five trading days immediately following the special distribution (March 31 through April 6) to determine the value of the Shares for the purpose of calculating the cash payable in lieu of any fractional interests.”

Ett volymviktat genomsnitt av kursen mellan 31 mars och 6 april ligger till grund för vilken kurs våra fraktioner av aktier säljs för och därmed vad vi får. Jag tror jag har 267 kr att invänta här.

BIPC och BIP.un kostar nästan exakt lika mycket. Normalt rekommenderar jag den billigaste aktien av två som är likvärdigt handlade. Det gör jag i alla fall på min sida om du ska välja a-aktien eller b-aktien. I det här fallet är rådet att om du alls ska satsa kapital i Brookfield Infrastructure gör det i BIPC.

Estea Kapitalandelsbevis3 står inför förändringar av villkoren. Då det inte är någon aktie utan en börsnoterad skuldsedel blir det ingen bolagsstämma när vi ska rösta om förändringarna utan ett skriftligt förfarande. Dessutom har vi en pandemi, så digital omröstning blir det. Röstandet sker via ombudet Intertrust och du röstar via din nätmäklare senast den 3 maj 2020.

Det är enligt mig främst tre viktiga punkter som förändras:

• Räntan på Estea Kapitalandelsbevis3 sänks från 6,25 procent till 5 procent. Det är en sänkning med 1,25 procentenheter vilket är 20 procent. En tydlig kapning, men det är förståeligt med coronavirus och svajande kapitalmarknad. Räntan har varit mycket fördelaktig jämfört med de oerhört låga räntorna på mycket annat i samhället.
• Löptiden kan nu förlängas med tre år till i taget. Hur länge vi ska få vänta på att fastigheterna säljs står nu skrivet i stjärnorna. Att som tidigare nagla sig fast vid 2022 hade varit riskabelt, beroende på hur fastighetspriserna förändras till dess. Marknaden är inte lika stabil som tidigare.
• Möjliggöra återköp av kapitalandelsbevisen. De handlas med substansrabatt så finns det likvider i Estea att köpa med rabatt är det faktiskt en förbättring av villkoren.

Sammantaget två negativa förändringar av Esteas villkor och en positiv. Dessutom förtydliganden av förvaltningsavgiften och möjligheten att emittera fler andelsbevis.

Räntan kommer fortsatt att vara hög och det här är ingen utdelningshöjare där trenden i utdelningen är viktig. Räntan har varit motsvarande utdelningarna från högutdelande aktier, high yield-casen i portföljen. En nedjustering är ingen katastrof och det gör det lättare att få stigande NAV-kurs (substansvärde per andel) istället.

Längre löptid är ganska väntat då det är farligt att måla in sig i ett hörn. Jag har heller ingen brådska att få andelarna inlösta till NAV-kurs så varför inte förlänga då. Synd på ett sätt att behöva få vänta på substansrabatt-klippet, men det kommer att komma en dag precis som Esteas första kapitalandelsvis.

Återköpen av aktier gör att när läget lugnat ner sig framöver minskar substansrabatten eller så kan Estea när tillfälle ges få kursen att stiga genom återköp till rabatterade pris. Troligen sker det framemot den avveckling som kommer att komma, kanske runt år 2025. För oss som inte säljer andelar till rabatt är det gynnsamt att somliga säljer med rabatt till bolaget istället för att vänta på den slutliga inlösen till substansvärdet, NAV-kursen.

Sammantaget är jag ändå till freds med förändringarna. Placeringen blir längre än planerat, men den kan bli ännu bättre nu. Det är få fastighetsinvesteringar i Sverige till vettig risk som ger 5 procent i ränta med potential till ett substansklipp.

Därför röstar jag ja i det skriftliga omröstningsförfarandet i Estea Kapitalandelsbevis3.

Uppdaterat per den 17 maj 2020: Estea genomför inte några förändringar efter omröstningen.

I tider av börskrasch och coronakris tycker jag det är hög tid att fler bolag inför kvartalsutdelning. Visst får vi aktieägare vänta längre på utdelningen, men nu behöver bolagen jämnare kassaflöden. Det är bättre att få utdelningarna utspridda över året istället för allt om våren, jämfört med att inte få utdelning alls eller få utdelningstrenden bruten.

Jag hänger därmed på resonemanget i Börspodden förra veckan om att kvartalsutdelningar nu vore bra i Sverige.

Enda haken är att blir det värre än befarat med konjunkturen är det ostrategiskt om bolagsstämman har samlats redan nu under våren och slagit fast utdelningar för resten av året. För de mest utsatta bolagen är det därför bättre att ställa in utdelningen helt.

Eller som Beijer Alma, Beijer Ref, Husqvarna, Lammhults Design, Lundin Petroleum, NCC, Ratos, SKF och Trelleborg har gjort. Sänkt utdelningen, men planera/överväg en extrastämma i höst och slå fast resten av utdelningen då om ekonomin tillåter det. Det är en godkänd nödlösning för konjunkturkänsliga bolag.

För övrigt har jag uppdaterat min sida med svenska kvartalsutdelare och andra börsbolag som har antingen halvårsutdelning eller årlig utdelning på annan tidpunkt än under våren.

Längst ned på den sidan har jag ställt samman vilka som hittills har trillat bort och det är tyvärr en del. De åtta svenska stamaktier som ger kvartalsutdelning är kvar, inklusive Lundin Petroleum som sänker utdelningen.

Vill vi ha fler kvartalsutdelare i Sverige är det upp till oss att kavla upp ärmarna och påtala det för bolagen där vi är aktieägare.