Kategori: Frågor & Svar om Sparande

Jag fick en fråga på Twitter om hur det blir med Utdelningsfavoriter by Hernhag på riktigt lång sikt. Faktiskt den längsta tiden för aktiesparande som jag stött på hittills i karriären.

Fråga: Är mycket yngre än dig och vill investera i din utdelningsbox, dock osäker på hur det skulle fungera över lång tid (60+ år)?

Svar: Din imponerande långa sparhorisont gör att jag för din skull är redo att aldrig gå i helt pension, utan sköta sparboxen i minst 70 år till. Jag får nöja mig med att vara pensionär på deltid.

Köper du aktierna i fonden via fraktionshandeln hos Levler äger du ju aktiernapå tills vidare-basis, ända till du väljer att sälja.

Även om jag inte längre finns med i bilden har du därför aktierna i tryggt förvar i din depå. Däremot behöver jag vara i livet för att hålla koll på de ut utvalda aktierna som det ska månadssparas i. Detsamma gällande om någon ska bytas ut och om du bör sälja eller behålla den som inte längre ingår i boxens månadssparande.

Nu är 70 år en väldigt lång tidshorisont och mycket kan hända under den tiden. År 2092 fyller jag 114 år. Därför måste jag kämpa på nu och hålla mig alert och frisk så jag kan leva tillräckligt länge. Aktieinvest blev Levle, men oavsett måste bolaget klara sig som bolag också. För ett löfte är ett löfte. 🙂

Ja, då vet ni vad jag kommer att göra den 31 juli år 2092. Jag har till och med lagt in datumet i min kalender. Nej, jag skämtar inte. Nu ska vara vara långsiktiga. Här är en skärmdump från min kalender:

Behöver vi ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt? Eller slår det exakt lika oavsett antal depåer? Det svarar jag på i dagens frågelåda.

Fråga från en läsare: Jag är långsiktig och vill nog främst fokusera på direktavkastning som jag kan återinvestera och långsiktigt få skjuts av ränta på ränta effekten. Men för att få maximal ränta på ränta-effekt måste pengarna in på samma konto väl? Annars blir sparandet halverat och effekten också mindre? Ska jag istället samla alla aktier och fonder på samma konto, både svenska och utländska? 

Svaret från mig: Kort sagt får du samma effekt i avkastningen oavsett antal depåer. Ränta på ränta-effekten lyfter hela ditt sparkapital sett över flera år, oavsett om du har en stor eller flera små depåer.

Antag att du har aktier värda 100 kr i vardera två depåer och att du därmed har 200 kr totalt. Din årliga avkastning på ditt sparkapital är 10 procent.
Du får som tabellen visar samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade dina aktier värda 200 kr i en och samma depå.

Detta förutsätter lika beskattning av de olika depåerna. Börsen går heller aldrig upp exakt 10 procent om året, men uppgångar och nedgångar spelar ingen roll för detta exempel. Ränta på ränta-effekten slår exakt likadant oavsett hur du fördelar kapitalet mellan dina depåer ISK och KF.

Ränta på ränta-effektens grunder handlar denna läsarfråga om. Det är viktigt att lära sig det och även förstå hur hög avkastning som är rimlig respektive orimlig.

Läsarfråga: För att jag ska få ränta på min ränta. Måste jag inte sälja min aktie då och återinvestera pengarna? På så sätt kan man väl få ränta på sitt förra års ränta?

Svar: Du behöver inte sälja och sen ta det kapitalet och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten.

Den får du alltid på allt kapital du har investerat. All avkastning du får bygger på det befintliga värdet som tack vare avkastningen blir allt större så kommande avkastning kommer att bygger på det och så vidare. Det är i princip samma sak oavsett om vi räknar på dagsbasis eller årsbasis.

Det enda du behöver göra för att få hela ränta-på-ränta-effekten är att du ska återinvestera eventuella utdelningar och räntor.

Läs och lär dig mer på min sida om ränta-på-ränta-effekten.

Orimligt höga avkastningar

Skillnaden mellan garanterad och orealistisk avkastning gick jag igenom i en krönika hos Privata Affärer. Länken öppnas i ny flik.

Ett dramatiskt exempel är Mind.Capital som lockade med i runda slängar 1 procent om dagen.

”Spanienrelaterade Mind.Capital var ett annat känt kryptorelaterat bluffprojekt som runt 2020 även mot svenskar lovade 0,5-1,5 procent om dagen. Valutor handlas dygnet runt och 1 procent dagligen under ett år innebär att du nästan 38-faldigar kapitalet.

För skoj skull har jag räknat ut att det tack vare ränta på ränta-effekten på tio år innebär att du 5929448572069430-faldigar din ursprungliga insats. Det är 5929 biljoner gånger kapitalet. En satsad dollar har då gett dig en förmögenhet som är 70 gånger större än världens årliga BNP. Då krävs det med andra ord inte så oerhört mycket i startkapital för att du skulle äga mer eller mindre allt i hela världen. Även det här är föga trovärdigt om vi räknar och tänker efter.”

Efter den krönikan hörde en läsare av sig och berättade om sajten ”Unique Finance”. ”Det är en hemsida som utlovar 60-70 procent årligen och tyvärr så är det många som har fallit för detta bedrägeri och till med lånat pengar från banken för att investera.”

Rimliga avkastningar är beroende på tillgångsslag och risk allt från 1 procent till 15 procent om året. Höga avkastningstal kräver ofta högre risk, även om det kanske inte är något linjärt samband. Risk innebär sannolikhet för förlust, för allt går inte alltid vägen.

Undantag finns där aktier som Alphabet, Amazon och Tesla eller kryptotillgången bitcoin som under 2010-talet med omnejd gav väldigt höga avkastningstal i genomsnitt per år. Räkna inte med att du hittat nästa sådan investering.

Från de utdelningar vi får från utländska aktier drar banken källskatt. Den ska vi få tillbaka inom 2-3 år. Jag fick en fråga från en läsare om dödsboet går miste om återbetalningen av källskatt.

Nordea brukar vara väldigt snabba med att återbetala källskatten till alla med kapitalförsäkring, så där är det i praktiken nog inget problem.

Enligt Nordnets kundtjänst kan förmånstagaren till en kapitalförsäkring inkomma med uppdrag om att få källskatten återbetald.

”Jag har hört med vår pensionsavdelning och det stämmer att förmånstagaren kan ta del av den återförda källskatten. De måste däremot inkomma med ett uppdrag till oss om de skulle önska att få den utbetald. Därmed om en sådan situation skulle uppstå och kapitalförsäkringen utbetalas kan man ta kontakt med oss när källskatten återförts så att man kan få den utbetald.”

Avanzas kundtjänst svarade däremot så här:

”Om kontot för den avlidne är kvar när källskatten betalas ut kan dödsbo få tillgång till den. Om fallet är så att den avlidnes konto har avslutats (vilket görs under bouppteckningen) kan man inte få tillgång till källskatten eftersom det inte finns en depå att betala ut till.”

En bouppteckning ska enligt Skatteverket skickas in inom fyra månader. All källskatt som ska betalas ut därefter går därför dödsboet miste om. Kan någon jurist förklara om det verkligen än nödvändigt att avsluta kapitalförsäkringar och konton så snabbt`?

Fast det kanske inte spelar någon roll om förmånstagaren det vill säga arvingen inkommer med uppdrag av att återfå källskatten? Eller går det bara hos Nordnet?

Har du ISK blir det avräkning i nästa års deklaration upp till taket för hur mycket källskatt du kan tillbaka (se sidan med info om skillnaderna mellan ISK och KF).

Vid dödsfall får en arvinge ärva investeringssparkontot och jag utgår därför från att även avräkningen av källskatt sker som vanligt i deklarationen. Men rätta mig om jag har fel.

Vid dödsfall är därmed ISK bättre än KF när det gäller källskatten, men inte så länge du lever på grund av taket för hur mycket källskatt du kan få tillbaka i ISK.

Uppdatering den 8 oktober 2021: Svaret från Nordnet har jag lagt in liksom stycke åtta.