Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Många placerare har en helt annat bakgrund eller livssituation jämfört med mig. En av dem är dagens intervjuoffer, Investeringsundersköterskan. Hon är en deltidsarbetande undersköterska och ensamstående mamma som investerar på börsen och bloggar om det. Jag ställde därför dessa fem frågor till henne och här är svaren.

1 När började du investera och vad är ditt mål med det? Har du några tankar om ekonomisk frihet?
Jag började investera 2015 och har alltså hållit på i fyra år. Mitt mål är att nå ekonomisk frihet på deltid så att jag bara behöver arbeta 10-15 timmar/vecka de sista åren innan jag når normal pensionsålder. Jag har för avsikt att bara ta ut utdelningar och max 4% av fondvärdet årligen så att det även kan komplettera min pension.

Jag tänker mig att ekonomisk frihet ligger på en skala från 0 till 100 %. Vid noll går hela lönen till olika utgifter, man sparar inget och har inte ens råd att vara sjukskriven eller vabba. Vid 100% har man så stor avkastning av kapital att det täcker alla utgifter för en levnadsnivå som man har satt själv. Innan jag började läsa ekonomi- och FIRE-bloggar hade jag, som de flesta andra, ingen aning om att man som vanlig löntagare skulle kunna uppnå ekonomisk frihet, inte ens om man vore högavlönad, för man har ju ständigt fått höra att det inte går att bli rik i Sverige genom att spara.

2 Ditt bästa tips att komma igång med aktier och börsen?
Om man inte vet alls hur aktier och börsen fungerar kan det vara bra att lära sig grunderna först genom att läsa någon bok i ämnet. Öppna sedan ett investeringssparkonto hos någon av nätmäklarna. Vad jag vet är det Avanza, Nordnet och Swedbank som har gratis courtage för småsparare. De har lite olika villkor så det får man kolla upp. Då kan man köpa småposter, courtagefritt i olika bolag så att man sprider riskerna. Själv har jag tagit hjälp av investerings- och ekonomibloggar för att hitta lämpliga aktier att investera i. Tänk på att aktieplaceringar görs på lång sikt så, deppa inte ihop om aktiekursen går ner under förutsättning att bolaget fortfarande går bra, utan se då nedgången som ett köpläge.

3 Bästa och sämsta aktieaffär och dina lärdomar från det?
Min strategi är att välja stabila bolag som går bra och kommer att fortsätta med det. Jag är inte ute efter snabba vinster så det är svårt att peka ut någon bästa aktieaffär. Men så här långt tror jag att mitt köp av Atlas Copco 2015 är den bästa affären hittills. Atlas Copco avknoppade Epiroc 2018 och värdet av mina satsade pengar har nu fördubblats och jag har dessutom fått utdelning varje år.

Den sämsta affären måste ha varit mitt köp av MQ sista året de hade utdelning. Sedan dess har värdet minskat med ca 90 %. Som tur var gällde det bara ca 500 kr. Beträffande MQ var jag nog helt enkelt för dåligt påläst. Att Atlas Copco som är ett stort och stabilt företag skulle gå bra var väl mer väntat.

4 Hur går dina tankar kring konsumtion och miljö?
Jag tror att om man sänker sin konsumtion så blir belastningen på miljön automatiskt mindre. Sen finns det naturligtvis konsumtion som är mindre dålig för miljön och annan konsumtion som är miljömässigt sämre.

5 Vad är dina tre bästa spartips i vardagen?
Det är svårt att välja ut de tre spartips som är bäst för alla, men om vi bortser från boende och bil där många kan göra de största besparingarna, så är nummer ett för mig att avstå från ”onödig” shopping. Vad som är onödigt varierar förstås från person till person, men jag skulle vilja definiera det som ”ej livsnödvändigt”. Om man inte vill gå så långt bör man i alla fall ställa sig frågan om inköpet verkligen ger värde och om man verkligen vill jobba x antal timmar för att kunna göra inköpet.

Mitt andra spartips gäller maten. När det gäller mat kan man göra de största besparingarna genom att välja maträtter baserade på råvaror som är billiga i sig. Vegetariska rätter innehållande bönor, kikärter och linser är oftast billigare än kötträtter. Rotfrukter och vitkål är oftast billigare än tomater och gurka. Mitt tredje spartips kan appliceras på det mesta och jag menar att man faktiskt kan spara samtidigt som man slösar. Om man till exempel gör en resa för flera tusen kronor kan man ändå spara in de sista kronorna. När man äter alla måltider ute kanske man vissa gånger kan välja någon av de billigaste maträtterna, dricka vatten istället för något dyrare, man kanske kan ransonera de aktiviteter som kostar pengar och istället göra något som är gratis. Att spara in 100 kr på semestern som kostar 15000 kr är lika mycket värt som att spara in 100 kr när man handlar mat för 500 kr i livsmedelsbutiken. 100 kr är alltid 100 kr oavsett hur många procent det är.

Självhushållning kan sägas vara en variant av att vara ekonomiskt fri. I vart fall behöver man inte jobba åt någon annan om man klarar sig själv. Anna-Sara på sajten Leva billigt svarar här på mina frågor om sparande och det enkla livet.

1. Vad har du för tankar kring ekonomisk frihet, är det något som lockar dig?
Jag följer många olika profiler på sociala medier som har som mål att bli ekonomiskt fria och jag tycker att det är väldigt intressant att läsa om. För egen del så är det inget som lockar mig för tillfället utan jag ser mig nog själv leva ett enklare liv som gör att jag inte behöver så mycket pengar. Jag skulle säga att t.ex självhushållning lockar mig mer. Jobba mindre och blanda upp det med självhushållning. Men jag skulle helt klart kunna tänka mig att hitta olika sätt att ha passiva inkomster men just ekonomisk frihet är inget jag strävar efter.

2. Hur tänker du kring ett sparande till barnen?
Vår tanke med sparande till barnen är att kunna spara ihop en summa som de sedan kan använda till bland annat körkort. Vi kommer inte spara ihop till hela kontantinsatser för första bostaden utan det blir en mindre summa som kan vara till hjälp för att betala de större utgifterna som t.ex ett körkort innebär. Känslan av att jobba, kämpa, spara ihop pengar själv och sedan kunna köpa det man längtat efter är väldigt värdefull därav har vi valt att om barnen vill äga sin bostad så är det den vägen de får gå.

3. Ämnet veckopeng, involverar du barnen i det? För att förstå värdet av pengar och ekonomi?
Vi vill gärna att barnen ska få med sig en god syn på pengar och att sparande kan vara något roligt och givande.

För att redan tidigt förstå värdet av pengar så får de veckopeng från när de är 3 år, vi har då börjat med 10 kr och sedan ökat lite för varje gång de fyller år. Det handlar om små summor och det har blivit en rolig grej de ser fram emot.

De får sin slant varje fredag och den delas upp i tre delar: givande, sparande och fickpeng.
Givande – för att lära sig att dela med sig (det finns massor av sätt att ge).
Sparande – de har sparmål. Det kan vara en viss leksak eller aktivitet som de sparar ihop till. Ibland har vi sparmål hela familjen (köp av t.ex ett nytt tv-spel eller en aktvitet tillsammans etc.) och då går dessa sparpengar till detta.
Fickpeng – de köper lördagsgodis för slanten som är kvar. Och det blir det godiset de får under veckan.

4. Hur lever du klimatsmart?
Jag och min familj lever klimatsmart på olika sätt. Framförallt så konsumerar vi ganska lite och när vi köper saker så är oftast secondhand vårat första val. Ett annat sätt som vi lever klimatsmart är att vi är noga med att äta upp all mat som vi köper hem.

5. Du skriver mycket om matbudget, vilka är dina bästa tips för att hålla den?
Jo precis, matbudget skriver jag mycket om. Det som gör störst skillnad för oss är att vi använder oss av en veckobudget. Vi tycker det är lättare att hålla en budget för en vecka än att ha en större klumpsumma för en hel månad. Så varje vecka har vi en bestämd summa pengar som vi kan köpa mat för. Vi har också valt att endast handla en gång i veckan för att undvika onödiga spontanköp som vi helt klart hade gjort om vi besökte matbutiken oftare.

Andra saker som bidrar till att vi håller vår matbudget är att handla mat utifrån veckans annonsvaror, köpa mycket kort datum-varor och se till att bunkra upp när olika varor har ett bra pris.

Själva recensionen av Sammansvärjningen finns bland ekonomiböckerna. Boken lär oss att det måste vara en hög active share för att en aktiefond ska kunna slå börsindex. Tur att alla mina aktieval har skett oaktat börsindex då, tänker jag.

Sen är det rätt självklart att storbankerna gör vad de kan för att tjäna pengar. Att de säljer indexnära fonder som de tar betalt för som om det vore aktiv förvaltning kan de inte försvara i boken. Hur skulle de kunna det? Blir många floskler att läsa, rätt tragikomiskt det hela.

Redan i bokens inledning pratar Joel Dahlberg om bankbluffen, vilket mycket förenklat är att storbankerna ger lägre bolåneränta till nya kunder är befintliga kunder. Motsvarande gör alla bolag i alla branscher, så snacka om att slå in en öppen dörr. Luften gick ur mig lite där och det tog emot att läsa resten av boken.

Den är en generell sanning att nya kunder är svårare att få än att behålla befintliga. I alla branscher får du som konsument därför mycket bättre erbjudanden om du är ny, medan du som trogen kund straffas för det med högre pris. Bolån, TV-abonnemang, gymkort, tidningsprenumerationer, och så vidare. Rabatt på första månaden eller utgåvorna är vanliga. Sen om du stannar får du betala högre pris.

Att ständigt vara ny kund är därför ett av de bästa spartipsen jag har.