Den 1 mars 2012 var min först dag som frilans livet ut. Jag har svurit på att aldrig vara anställd igen för jag mår helt enkelt bäst av att vara min egen.
Jag hade åren dessförinnan som anställd haft drömjobbet på Privata Affärer, men var ändå inte lycklig. Jag visste inte exakt varför det inte fungerade längre och det krävdes mycket funderande innan jag kom det.
Det var inte arbetsuppgifterna det var fel på. För att analysera aktier och olika börsnoterade sparformer till både Privata Affärers magasin, webben och Placeringsguiden passade mig. Liksom aktiechatten om fredagarna.
Jag minns hur senhösten 2011 bara satt och kände efter och tänkte. Att lära känna sig själv är nyckeln både till framgång på börsen och yrkeslivet. Troligen också livet i stort.
Jag kom fram till att jag mår dåligt av att ha ett visst antal timmar arbete hängande över mig.
Jag mår bra om jag har uppgifter att göra och sen får en viss inkomst per uppgift. Då kan jag jobba snabbt och effektivt om jag vill eller slöjobba om jag vill. Det är min tid jag i så fall slösar bort, inte någon annans.
Ibland hände det att jag som anställd funderade på om jag hade gjort alla timmar i veckan. Frihet under ansvar och en del arbete hemifrån gör det svårt att veta. Skulle jag ta på mig mer (utan att få större månadslön) eller ta helg? Hade jag gjort mina 40 timmar eller inte?
Ju effektivare du arbetar desto mer hinner du. Som frilans innebär mer arbete ganska direkt mer inkomster, medan du som anställd kan få påökt och göra karriär mer indirekt och långsiktigt.
Att frilansa i enskild firma är det bästa för mig.
Jag kan styra helt över min egen tid. Slöar jag förlorar jag min tid och inte någon annans tid. Arbetar jag mer, kan jag tjäna mer pengar.
Att säga upp mig från drömjobbet var ett av de bästa besluten jag tagit. Allt blev mycket bättre. Gräset var verkligen grönare på andra sidan stängslet i hagen. Ofta när man har höga förväntningar är det lätt att bli besviken, men verkligheten slog mina förhoppningar och min längtan.
Samarbetet med Privata Affärer fortsatte lyckligtvis och i skrivande stund pågår det och utvecklas än.
Slutsatser: Att hitta rätt arbetsform är superviktigt. Det gäller oavsett om du är ekonomiskt fri och klarar av att leva på dina besparingar via fyraprocentsregeln eller om du ännu arbetar.
Att sluta arbeta när man kan är det heller sällan tal om, utan snarare att ha råd att säga upp sig och våga prova att vara sin egen. Tack vare mitt mångåriga aktiesparande vågade jag säga upp mig och ta klivet till den för just mig grönare sidan av hagen. Utan finansiella muskler i form av besparingar hade jag inte vågat.
Ofta måste man testa olika saker i livet för att veta vad som är rätt. Nu när det kom en svart svan i form av coronakrisen och pandemin som stängde ned samhället fick många testa på att arbeta hemifrån. Många blir nog kvar där en eller flera dagar i veckan under de kommande åren, men vi är alla olika och behöver olika miljöer.
Det viktiga är att du testar och lär dig hitta rätt. Livet blir bättre då.
På tal om hemarbete så kan man ju undra om corona även kanske kan vara utlösande faktor till att samhället blir av med de förhatliga öppna stora rummen där folk sitter samlade som sillar och försöker arbeta? Kanske ökas behovet av funktionella kontor igen?
För många är den formen av arbete garanterat väldigt energikrävande och ohälsosamt. I ekonomernas kalkylark är det dock ren vinst och det är troligen viktigare?
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Det har alltid varit en gåta för mig varför de bullriga öppna kontorslandskapen ansågs vara så bra. Praktiskt att kunna skrika ut en fråga till någon, men störande också.
Intressant läsning. Imponerad att du gjorde slag i saken åt din situation.
Men jag har en fundering angående slutet där du beskriver Corona-pandemin som en svart svan.
Är detta verkligen en svart svan?
Coronan är varken den första eller sista pandemin som vi ser på jorden.
Hur definierar du en svart svan?
Det är första gången man stänger ned samhället så här så det är självklart en svart svan. Jag definierar en svart svan som en stor och oväntad händelse som inte gick att förutsäga och det var ingen som året innan sa att just denna pandemi och lockdowns skulle komma i år.
Helt fantastiskt inlägg. Jag bygger min portfölj så att jag också kan bestämma mer över min tid i framtiden. För mig handlar det nog mycket om att i framtiden ha valmöjligheten och kanske att jag kommer arbeta deltid för den sociala aspekten. Vi får se när den dagen kommer 🙂
Att fortsätta arbeta etc för det sociala eller annat är en klok tanke. Att vara ekonomiskt fri handlar mycket om att kunna välja själv, inte sitta ensam i en gungstol livet ut. 🙂
Hur såg det ut för dig när det väl var dags? Ekonomiskt och på sysselsättningsfronten tänker jag 🙂
Jag räknade ut att jag behövde frilansa ihop 6000 kr i månaden för att klara mig på vad jag tyckte var en snål budget. Nu fortsatte mitt samarbete med Privata Affärer och det var mer eller mindre fullt upp med jobb och inkomster både före och efter.
Häftigt, du körde alltså på minsta möjliga o sen framåt 🙂
Grattis till att det gick så bra!
Alltså om man nu råkar vara en sån som faktiskt har som mål att sitta ensam i en gungstol resten av livet ut, är då utdelningsprincipen enklaste vägen till frihet? Är själv i gång med det och ligger på runt 100kr/mån så har lååångt kvar ännu 🙂
Jätte kul hemsida!
Tack. Utdelningsstrategin är i grunden en passiv strategi så det är relativt enkel och tidseffektiv. Det är mycket mera tiden i marknaden än att tajma marknaden.