Avsnitt sju av Tre smarta om börsen handlar om Börsens Psykologi. De tidlösa och långsiktiga sakerna diskuterar vi de första 16 minuterna och sen kommer de mer aktuella ämnena. Hör du reklam när du spelar upp avsnittet har vi inte valt annonsörer utan det sker via vårt poddhotell Acast.
I avsnittet utvecklar Lars-Erik Boström sina bästa börspsykologiska tips, här sammanfattade av mig:
– Underskatta inte att mycket handlar om individers och gruppers samspel och psykologi.
– Det är skillnad på upplevd risk och verklig risk.
– Du behöver självinsikt, en vettig strategi och disciplin.
Börja gärna prenumerera på podden via iTunes eller appar som Podcaster.
Fokus är trevligt nog mot vårt ekonomiska beteende istället för att utgå från att vi alltid är rationella som vandrande datorprogram. Medveten Ekonomi rekommenderar jag dig som vill ha en grund inom privatekonomi och juridik, som bostaden, sparandet och familjejuridik.
2018 innebar ännu lite högre aktieutdelning, trots att jag sålde av en del aktier i slutet av året. Det var mest tillväxtaktier som inte har så hög direktavkastning och jag har dessutom ökat något i några högutdelare. 2017 innehöll en engångspost så helt klart var 2018 ett bra kassaflödesmässigt år.
Prognosen för 2019 är att det blir mer utdelning, trots att jag har 15 procent i likvider i år. I takt med att börsen ”förhoppningsvis” faller ska jag återinvestera. Ovanpå det räknar jag med en del utdelningshöjningar.
Min portföljs utveckling gick inte särskilt bra under 2018, men med -0,5 procent slog jag i vart fall flera aktieindex tack vare min lägre risk. Den genomsnittliga kunden hos Avanza gick tydligen -8,8 procent under 2018. Många är antagligen offensiva och då blir det kärvt när det är ”risk off” på börsen, det vill säga majoriteten av placerarna vill sänka sina risker.
Jag köpte tillbaka AT&T den 26 december. I USA kör dem börsen ofta under julhelgerna jämfört med här hemma. 27,36 dollar i kurs är klart lägre än de dryga 31 dollar jag sålde till i juli.
AT&T har sedan dess höjt utdelningen med 1 cent per aktie, motsvarande 2 procent högre. Direktavkastningen har pga kursraset stigit till 7,3 procent, vilket lockar för en infrastrukturägare som höjt utdelningen 35 år på raken. Direktavkastningen är ligger på rekordnivåer och historiskt har den legat kring 3-6 procent. Det är högsta direktavkastningen sedan finanskrisen.
En varningssignal förvisso, men då 2019 blir mycket bättre jämfört med det investeringstunga 2019 blir nyckeltalen bättre. 110 miljarder dollar-köpet av Time Warner har höjt det så kallade CAPEX, men det sjunker till normala nivåer 2019. Utdelningsandelen räknat på fria kassaflöden blir då betydligt lägre.
5G-nätet rullas ut brett under 2019 som även blir året då AT&T lanserar en till streamingtjänst vid sidan av HBO. P/e-talet uppskattas till kanske 8 räknat på framtida vinstprognoser, men vi får se om det slår in. 183 miljarder dollar i skulder kräver vinster framöver för att AT&T ska kunna amortera ned det en bit.
AT&T utgör nu 1,9 procent av portföljen och jag ökar gärna framöver om aktien fortsätter att kännas billig. Bättre än en räntefond blir det säkert över tid, även om risken förstås är mycket högre.
Hexagon har jag däremot sålt av. En anfallsspelare jag gärna köper tillbaka när läget på börsen ser bättre ut.
Lannebo Vision har jag också sålt ut nu. Jag sålde en post motsvarande min latenta vinst tidigare i nedgången och tar resten nu den 28 december 2018. Den blev totalt en ganska liten men bra affär, till skillnad från när jag ägde fonden under några år i början av 00-talet.
Sammantaget har jag fortsatt en för mig stor portföljandel med säkra papper och likvider.
Att hjälpa andra att växa är viktigt. Alla ska ha en chans att blomma ut.
Särskilt nu i juletider tycker jag att det är dags att se över vårt givande. Nu tänker jag inte främst på julklappar utan på att skänka till välgörenhet för det är inte bara det offentliga som kan ta hand om folk utan även civilsamhället.
Ju mer pengar jag tjänar och har sparat ihop desto mer skatt betalar jag. En win-win-situation för välfärd via kommun, landsting och stat. När det gäller privata initiativ skänker jag sakta men säkert mer och mer till välgörenhet via autogiron varje månad. Därmed gynnas även det som inte är helt skattefinansierat.
Efter att ha hittat en del besparingar nyligen beslutade jag mig för att börja skänka till Radiohjälpen Världens barn. Jag behöver inte alla mina inkomster själv om man säger så och även om jag redan hade sex andra autogiron för välgörenhet klarar jag ett till.
Här är i slumpmässig ordning de jag i nuläget ger pengar till varje månad och kort om varför:
Cancerfonden – har förlorat grannar/vänner i denna hemska sjukdom. Forska på!
Hjärnfonden – forskning kring ett så viktigt organ som hjärnan stödjer jag hjärna… jag menar gärna.
UNHCR – akut hjälp till folk i nöd på plats där krig och katastrofer sker.
Stadsmissionen – hjälp till hemlösa och utsatta.
Hjärt- och lungfonden – när jag var 15 år genomgick jag en hjärtoperation. Det var inget akut, men klart att mer forskning på området är något jag gärna stödjer.
World Animal Protection – de säger inte åt mig att sluta äta kött, utan hjälper djur i nöd ändå.
Radiohjälpen Världens Barn – skänker till många olika underorganisationer som hjälper barn. Allt från utbildning till stopp för könsstympningar.
Svårigheter med välgörenhet och bistånd
All välgörenhet är inte bra för ibland kan bistånd skapa fattigdom. Jag såg på Rapport på TV en gång om hur FN skänkte kläder till någon by i Afrika. Alla byxor som anlände till folk helt gratis fick klädpriserna att falla så den lokala klädfabriken gick i konkurs. Sen när byxorna var utslitna kunde de inte sy några kläder själv. Biståndet hade ökat fattigdomen.
Därför skänker jag helst till forskning och utbildning, chansen att det ska hjälpa är större. Sen kan man kanske tycka att om en diktator i ett land inte behöver kosta på utbildning tack vare bistånd och välgörenhet från andra länder så blir det lättare för diktatorn att förtrycka sitt folk eller göra andra illdåd. Ska å andra sidan en diktator störtas eller en land bli bättre och rikare krävs det utbildning och kunniga medborgare, så troligen är det t.ex. Världens barn gör ändå bra.
Jag minns hur någon från Radiohjälpen svarade på frågor i kanske SVT:s Rapport den gången också. Han fick frågan om det inte fanns risk för att biståndet skapade fattigdom genom att förstöra den lokala marknaden. Han svarade att de alltid köper maten lokalt så att priserna hålls uppe så de lokala jordbrukarna kan tjäna tillräckligt för att kunna investera och producera mer mat själva framöver. Maten skänkte de till de fattigaste som ändå inte hade haft råd att köpa.
Bistånd och effektivitet i hjälporganisationer är onekligen ett stort och komplext område.
