Marcus Hernhag

Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer

Nu är jag klar med min recension av Jan Öbergs bok Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer. Du hittar förstås en sammanfattning av recensionen på min sida med recensioner av böcker om aktier och börsen.

Trevligt att författaren svarade på min frågor om boken. Det var ett och annat jag inte alls fattade när jag läste sista kapitlet. En del saker inser jag fortfarande inte fördelen med om jag ska vara ärlig.

Intressant därför att REA-metoden har så bra historik, även om det enligt boken är backtrading, alltså har testats i efterhand.

Alla kapitel utom det sista så kallade bonussteget begrep jag mig på direkt. Efter att ha mejlat författaren Jan Öberg fick jag reda på att det var fel sortering i tabellen på bland annat sid 139. REA-metoden för att hitta billiga aktier rankade nämligen Astra Zeneca och Lundberg sist av storbolagen som om de vore säljvärda när boken skrevs. Detta trots att de har bland de lägsta p/e-talen (högst inverterat P/E-tal, alltså E/P-tal).

Den korrekta tabellen premierade däremot bolagen med lågt P/E-tal, även om jag inte tycker man kan jämföra bolag i olika branscher och därmed har helt olika förutsättningar. Lundbergs är ju ett substanscase på grund av sin kapitalintensiva verksamhet, medan Astra Zeneca och MTG har olika verksamhet, branscher, risker och framförallt vinster som påverkas av helt andra saker.

Tankefelet

Nästa steg i REA-metoden är att ranka storbolagen utifrån justerat eget kapital per aktie. Det handlar alltså inte om P/B-talet och det här med substansrabatt eller substanspremie, för nej, någon relation till priset per aktie eller hur det egna kapitalet värderas görs inte. Det är bara fel att göra så.

REA-metoden utgår från det egna kapitalet per aktie i absoluta termer. Därför rankas exempelvis Lundbergs och Tele2 olika för har olika mycket eget kapital per aktie. Att antalet aktier och kursen per aktie i Lundbergs är helt annorlunda jämfört med de andra bolagen spelar en väldigt stor roll i värderingen.

Eget kapital per aktie sjunker som bekant om ett bolag genomför en aktiesplit. Detta för att det då blir fler antal aktier. Om t.ex. Astra har en aktiesplit på 5 sjunker eget kapital per aktie till en femtedel och därmed blir det en helt annan ranking. Varför låta ett nollsummespel som aktiesplittar påverka om aktien är köpvärd eller inte?

Jan Öbergs svar på mina frågor om detta är:
”När du sorterar efter JEK får du fram om bolaget har en hyfsad ekonomi, relativt bra bolag.”

I tabellerna ser vi även att utifrån hur stor Tele2:s direktavkastning är så ingår uppenbarligen en engångsutdelning. Jag tycker det hade varit bättre att ranka bolagen utifrån ordinarie utdelning eller åtminstone nämna att den höga direktavkastningen på över 20 procent beror på bonusutdelning. Öberg svarar mig om detta att:
”En hög direktavkastning om den är tillfällig eller inte ger ju ett tillskott till ägaren.”

En petitess är att i tabellerna på sid 134 och 135 finns bolaget Cellular med. Det är Millicom som avses.

Nåja, läs de första tio kapitlen och få en bra omgång kunskap om aktier och aktiemarknaden. Tabellerna i sista kapitlet är bara tänkta som ”en inblick i sorteringsfunktionen”. Bra förstås med konkreta räkneexempel, men personligen förstår jag inte storheten med metoden.

Det är utdelningar på tapeten i mejlboxen

Flera frågor om utdelningar och nysparande så här års. 🙂 Tack för det!

Är det en bra idé att köpa aktier med hög utdelning? Telia Sonera och Tele 2 har relativt små kursvariationer i oroliga tider och kan kanske ses som en god placering med drygt 7% i utdelning, som alternativ till bankkonto med <1% i ränta? Telia S kan väl förvänta sig böter från USA, men är inte detta redan i stort sett intecknat? Vad tror du om mitt resonemang?
Både Telia och Tele2 kommer nog att ge mer eller mindre höga utdelningar framöver, men Telia lovar bara minst 2 kr per aktie nästa år så där väntar nog en sänkning. Direktavkastningen blir hög ändå så visst kan du satsa på dem om du vill. En hel del är mycket riktigt redan intecknat i Telias aktiekurs. Själv satsade jag på Tele2 rätt nyligen.

Jag har en fundering angående ETFs med månatliga utdelningar.

Jag upptäckte liksom dig Global X SDIV och funderar nu att bredda den delen av portfolion med en ETF på obligationsområdet. Är det någon du kan rekommendera eller skulle du avråda från dem med tanke på rådande ränteläge.

Det är ingen ränte-ETF som jag i nuläget rekommenderar framför någon annan. De flesta är rätt svåra att greppa tycker jag, då valutakursförändringarna kan vara ganska stora jämfört med räntorna. Mycket beroende på vilka länder och i vilka papper som ETF:en placerar förstås. Jag arbetar så sakteliga för att få fram några räntefavoriter, vi får se under året om jag lyckas.

Jag har tänkt att börja pensionsspara men är lite osäker hur man ska lägga upp det på bästa sätt. Har du med tips om pensionssparande i din bok?
Nej, jag har inget specifikt om pensionssparande i boken. Min syn på pensionssparande är att det enklaste är att spara i aktier som vanligt och inte spendera pengarna förrän man är pensionär.

http://www.privataaffarer.se/pension/basta-sattet-att-pensionsspara-508662

Och när det gäller att spara i aktier så står det förstås mycket om det i min bok. 🙂

Jag har för första gången en aktieportfölj. Jag undrar egentligen om risken är bra spridd och om min portfölj kanske är för stor? Och naturligtvis om jag missat något och gjort en direkt felinvestering. 🙂
Aptahem, B&B Tools, Boliden, Dedicare, Eltel, Enea, eWork, Fingerprint, Investor, Midsona, NCC, Precise Biometrics, Raysearch, Skanska, Stora Enso, Sobi, Tele 2

Din portfölj innehåller ganska många små och medelstora bolag och flera högriskaktier som Precise. Sen beror det hela också på hur stor del du har i respektive aktie, men håller du bra koll på bolagen så kan det gå vägen.

Du skriver at du først er køber til H&M når direktavkastningen er over 3 procent :

Ivar: Hej! Många verkar tro att H&M har tappat sin glans men jag tror fortsatt på företaget och ökar stadigt i nedgångarna, vad tror du och hur agerar du?
Marcus: Hej! Jag tror också på H&M, men jag köper bara om direktavkastningen är över 3 procent

Er det ikke 4% du mener? – hvilket med et udbytte på SEK 9,75 må blive ca. 240.
Nej, jag menar 3 procent för jag köpte lite mer i H&M när den föll tidigare i år. Äntligen är direktavkastningen över 3 procent. 🙂 4 procent vore förstås ännu bättre.

Veckans frågelåda om Ratos, preffar och ISK

Vilka aktier skulle du flytta till ISK och vilka skulle du avvakta med? Avanza Bank Holding finns redan i ISK.
Långsiktigt lönar sig ISK så länge din avkastning är bättre än summan av statslåneräntan+0,75 procentenheter. De flesta aktier ger mkt mer sett över flera år. Alla aktierna i din portfölj ger utdelning så att få utdelningarna i ISK och slippa kapitalskatten är en fördel. Flytta in alla i ISK är rådet. Detta oaktat det där med reavinster och reaförluster och tajming kring det.

Den billigaste småbolagsfonden jag hittat är AMF aktiefond småbolag,
men den har en förv.avg. om 0,60 %. Är det värt att betala den avgiften i.s.f. till exempel en globalfond med 0,20 % i förv.avg.? Länsförsäkringar global index kostar 0,20 % i förv.avg. och det innebär ju då att AMF aktiefond Småbolag behöver gå tre gånger bättre än en fond med 0,20 % i förv.avg. Vad har du får åsikt i fråga?
AMF Aktiefond Småbolag är aktivt förvaltad och placerar i Sverige medan globalfonderna du nämner placerar i globala index. Svårt att jämföra. Även 0,6% är lågt för att vara en aktiv fond. 0,4% om året är inte särskilt stor skillnad. AMF Aktiefond Småbolag behöver bara avkasta 0,4% mer om året än de billigare indexfonderna, inte mycket det.

I senaste ”Aktiespararen” varnar en analytiker för preferensaktier och exemplifierar med ett antal ”skumma” bolag. Har han rätt? Är det inte skumma bolag han borde varna för? Preferensaktier i stabila bolag med rimlig utdelning är väl inte mer riskabla än stamaktier?
Jag har länge skrivit att preferensaktier med 10 procent eller mer i direktavkastning innebär onödigt hög risk. Det har också visat sig i de exempel som nämns i Aktiespararen. Vanliga preferensaktier har däremot lite lägre direktavkastning och mycket lägre risk. Så länge inflationen är låg är de preffarna bra, stamaktier kan stå emot inflationen bättre då utdelningen kan höjas där.

I PA:s fredagschatt har jag frågat dig om Ratos B under fyra veckor i rad utan att jag fått något svar. Nu senast ställde jag frågan redan igår torsdag. Undviker du att svara på frågor om Ratos för att du oxå gett upp hoppet om dom? Jag har ägt dom i många år och ligger på stor förlust och ser ingen ljusning med kursen. Vad har du för råd, behålla eller sälja och köpa annat,i så fall vad?
Främsta anledningen är att jag inte riktigt vet vad jag ska svara i hasten. Ratos hade väldigt bra historik, men de senaste åren när de sålt de bästa bolagen och kanske inte har så många bra kvar är det frågan när det vänder. Bästa tiden att sälja Ratos är antagligen efter att en högkonjunktur drivit upp vinsterna för alla innehaven, men någon sådan blev det inte denna gång. Jag ägde Ratos en gång i tiden och satte till slut en stop loss. Då aktien inte vände upp utan fortsatte ned sålde jag. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Ratos, men att sätta en undre kursgräns och flytta upp den när det går upp är ett sätt att tekniskt tackla problemet.

Om Du fick 100.000 kr av morsan i gåva….Vad ska man investera dem i?
Om jag inte hade någon aktie sedan tidigare skulle jag titta på investmentbolagen. Investor, Kinnevik, Industrivärden, Lundbergs, etc.

Köp billigt sälj dyrt

Jag har läst Mattias Erikssons bok Köp billigt sälj dyrt. Räkneövningarna ställer sina krav, men det är en pedagogisk bok trots allt som även nybörjare kan ha nytta av.

Du får lära dig värdera aktier utifrån DCF-modellen, som bygger på WACC, residualvärden, kovarians och härligheter FCFF eller FCFE. Vill du lära dig dessa akademiska räknesnurror är det här boken för dig, då det sker på ett föredömligt pedagogiskt vis.

Jag själv tröttnade på sånt under studierna på högskola en gång i tiden och jag har aldrig förstått storheten med så stora och detaljerade kassaflödesvärderingar. Detta eftersom det blir en helt annan riktkurs bara du ändrar den uthålliga tillväxten eller marginalen eller möjligen diskonteringsräntan lite grann, en aning.

Framtiden är i alla fall för mig svår att förutsäga via den typen av formler. Det är trots det förstås intressant att räkna fram vad som krävs för att räkna hem aktien, men det krävs en hel del tid.

Köp billig sälj dyrt finns nu bland recensionerna av böcker om aktier och börsen.

Q&A – Nybörjarfrågor om aktier och fondportfölj

Du skrev en gång att man ska bredda sin portfölj och ha nordiska och amerikanska aktier. Har du några förslag som du tycker skulle passa till min portfölj för mig som är nybörjare.
För en nybörjare räcker det långt med svenska investmentbolag och svenska storbolag. Du behöver inte satsa på utländska aktier i första läget i alla fall.

Jag är ganska ny på köpa aktier då jag började köpa från januari och marknad har bara gått ner och jag har förlorat mycket pengar. Kan du ge mig aktie tips på vilka aktier ska jag satsa på för 2 månader eller halvår?
På så kort sikt som 2-6 månader avråder jag från aktier. Det är för svårt att tajma kursrörelserna rätt. Jag ser nedgången som köptillfällen på flera års sikt.

HiQ är ju en duktig utdelare och har rekommenderats i tidningen.
Jag har köpt en liten post och undrar nu över deras förslag om split, inlösen, fondemission, optionsförslag och kanske något mer… Som ”lekman” har jag lite svårt att få grepp om detta – verkar det vettigt? Känns som mycket ”krångel”? Jag har inte förstått heller om det är en vanlig utdelning på 2,90 samt en inlösen av aktie som tillsammans ger 5,80, eller bara inlösenaktie?
Hiq ska dela ut 2,90 kr per aktie. Gör du inget så får du det i kontant per aktie som du äger. Splitten är bara ett sätt att dela ut inösenaktien och den aktien kommer att lösas in mot 2,9 kr per aktie automatiskt. Varför inte dela ut kontanter direkt istället? Jo, för de aktieägare som har en vanlig depå och betalar 30 procents kapitalskatt följer det med lite ingångsvärde i inlösenaktien så reavinsten blir något mindre om de delar ut kontanter direkt. Det hela blir å andra sidan mycket svårare att deklarera. Har du ISK eller KF slipper du allt krångel och får dina 2,90 kr om du bara väntar.

Jag har Ericsson, lite Getinge, Lindab, 2Egroup, Cybaero, Nordic Camp och Telia. Funderar på nån bank, fastighet å nåt annat kul. Är ovan bra el kass?

Exempelvis SHB och Hufvudstaden skulle ge din portfölj lite mer stadga. Lindab och Cybaero är inga självklara nybörjaraktie precis.

Jag har investerat i aktier i ungefär ett halvår, är ganska ny på detta med andra ord. Jag har nu lagt upp ett pensionsspar via företaget och tänkte fråga angående hur du ser på det. De fonder jag valt ut är AVANZA ZERO (35%), Carnegie Indienfond (10%), Didner & Gerge Småbolag (10%), Handelsbanken Latinamerikafond (10%), Spiltan Aktiefond Investmentbolag (35%). Till att börja med undrar jag om du anser att jag bör ha fler fonder i portföljen eller om detta är tillräckligt? Jag har försökt plocka ut fonder med relativt låg avgift, det blev dock rätt svårt när det kom till indien och latinamerika. Hur tror du att just indien / latinamerika fonderna kommer att se ut framöver? Är det ett bra val eller bör jag minska/öka/ta in nått annat?

Mer i Indien eller Latinamerikan behöver du inte ha. Däremot skulle du kunna ha mer i en globalfond och lite mindre i Sverige. 5-6 fonder räcker långt som riskspridning.