Oneok och G5 mina nya innehav

Jag har två nya innehav de senaste veckorna. Eftersom ni ska bygga era egna portföljer går jag inte ut med mina aktieköp direkt, i alla fall inte om jag har ont om tid. Då får jag blogga lite senare.

Oneok påminner om bolagsformen MLP, men är ett vanligt infrastrukturbolag i den amerikanska gasbranschen. Intäkterna kommer från avgifter för volymerna av gasen som passerar genom bolagets pipelines och Oneok är därmed inte så prisberoende. Jag sålde tidigare min ETF Alerian MLP ETF och ser bättre möjligheter att veta vad jag investerar i via Oneok.

Utdelningen har höjts sedan 2003 med i snitt 10,6 procent om året. Skuldsättningen är på väg ned och direktavkastningen är över 5%. Fler pipelines ska tas i drift under året och produktionen på Bakken och Permian Basin-fälten lär stå sig och den amerikanska gasexporten är på väg upp. Skifferolja och skiffergas är lite omtvistat. Miljöriskerna till trots är världen beroende av gas och olja för välfärd och civilisation ytterligare en lång tid.

G5 är det andra innehavet och det är bara ett litet innehav. G5:s mobilspel säljer bra och tillväxten är en av de bästa på Stockholmsbörsen. Aktien har rekylerat en bit och vi får se om det vänder upp framöver eller inte.

2018 års Dogs of the Dow fast på Stockholmsbörsen

Nu har jag gjort årets ”Dogs of the Dow” fast på Stockholmsbörsen. Det betyder topplistan med de tio storbolag som har högst direktavkastning.

Läs mer om den här utdelningsstrategin i Den enkla vägen att lyckas med aktier.

Bland nyheterna på listan märks att tre bolag ger bonusutdelning. Toppar gör Nordea före H&M. 

Därför sålde jag Hemfosa och Hexpol

Hemfosa har jag likt Tele 2 inget emot, men efter uppgångar är direktavkastningen inte superhög längre. Dessutom har jag fortsatt en stor slagsida mot fastigheter.

I Hemfosa tjänade jag 29 procent på ett års tid (varav utdelningen 6 procentenheter). Precis som i fallet med Tele2 är det här mycket mer avkastning än vad den här typen av bolag kan rimligen leverera som årligt genomsnitt uthålligt över tid. När den långa trenden viker av nedåt tar jag nu hem vinsten.

I fallet med Hexpol gick det illa. Den låga direktavkastningen kan inte rädda mig här och då det verkar råda prispress både på aktien och bolagets produkter säljer jag av. Jag köper gärna tillbaka när kurstrenden och bolagets tillväxt känns bättre. In Kavastutrender we trust. 🙂

Efter det stora kurslyftet tidigare år fortsätter aktien i bästa fall att konsolidera på toppen. Jag har ändå så många innehav att jag gärna fokuserar min portfölj lite.

Därför sålde jag Tele2 under 2018 och köpte Brookfield Renewable

I februari 2018 tog jag hem vinsten och sålde hela mitt innehav i Tele2. Jag har inget emot teleoperatören, men med nuvarande direktavkastning på drygt 4% är den varken hög som den utdelningshöjaren AT&T har eller låg som tillväxtbolaget Bahnhof. För bredbandsbolaget och webbhotellet Bahnhof kommer tillväxten att kompensera för den låga tillväxten och ge mer kursökningar och utdelningshöjningar än vad Tele2 kan åstadkomma.

Dessutom står det i min investeringsfilosofi att vi ska ”se upp om en lång uppåtgående trend (längre än ett år) upphör, eventuellt går sidledes, för att sedan vända ned.” Ju lägre direktavkastning desto mer beroende av aktiekursen är vi ju för att få bra totalavkastning. Då Tele2 sänkt utdelningen har de ingen riktigt hög direktavkastning längre. Tele2 är därför inget undantag med så pass hög och trygg direktavkastning att jag kan fokusera mer på den än på kursen.

Eftersom jag hade en bra vinst att ta hem i Tele2 har jag den senaste månaden sålt kring 93-97 kr. Det ger 48 procent i vinst på 1,5-2 års tid inklusive utdelningar. Utdelningarna stod för 12 procentenheter av dessa 48 procent.

Fusionen med Comhem kommer att ta en del tid och fokus det närmaste året för bolaget och historiskt brukar Tele2 ge inte gå så oerhört mycket högre än dryga 100 kr i kurs. Det är inget bolag som klarat av att höja vinsten långsiktigt direkt, då prispress och annat i branschen har satt stopp för det. De stora engångsutdelningarnas tid kanske dessutom är förbi nu (utdelningarna syns inte i grafen nedan).

Går kursen i Tele2 ned till de 69-70 kr jag köpte för 2016 köper jag gärna tillbaka om läget är minst lika hyggligt som nu. På nuvarande nivåer och med dessa förutsättningar är jag neutral till bolaget och aktien.

Jag har köpt Brookfield Renewable

De senaste veckorna har jag ökat i andra befintliga innehav och köpt in mig i kanadensiska Brookfield Renewable. Jag fick in bolaget på radarn via Petrusko och jag gillade till min överraskning 🙂 det mesta med bolaget.

Riskerna för torrare väder och därmed svårare att tjäna pengar på vattenkraften samt fortsatt periodvis lågt elpris finns bland de negativa faktorerna. Det gör även dyrare importer av solcellspaneler till USA efter deras införda tullar.

Fast hög direktavkastning och i alla fall ett mål från bolagets sida att fortsätta höja utdelningen lockar desto mer. Liksom ren energi i tider där elmotorn snart borde börja ersätta bensindrivna motorer i större utsträckning.

2017 blev ett bra utdelningsår

2017 blev ett nytt bra utdelningsår.
2017 blev ett nytt bra utdelningsår.

2017 blev som vanligt ett nytt utdelningsrekord. Varje år på 2010-talet har gett mig mer utdelningar än året innan tack vare den utdelningsstrategi har började köra med någon gång efter finanskrisen.

Under 2017 ingår en engångsutdelning i form av en avknoppning för omkring ett år sedan (amerikanska HCP:s avknoppning). Under 2018 är det tveksamt om det därför blir en lika fin stapel.

Mina börsnoterade besparingar gav en avkastning på totalt 9,85 procent under 2017.
Nasdaq Stockholms avkastningsindex OMXSGI var upp med 9,76%.
Hade dollarn på årets sista börsdag stigit till de 9,1 kr den kostade vid årets ingång hade min lågriskportfölj gett 14,3%.

För att vara en till största delen trygg utdelningsportfölj med i nuläget 12,1 procent i preferensaktier är jag nöjd med 2017. Att matcha Stockholmsbörsen trots lägre risk och en dollareffekt som tog ca 4,5 procentenheter i avkastning är relativt bra.