Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
Jag nämnde igår att jag sålt mina aktier i fastighetsbolaget Amastens preferensaktie. Det beror dels på att jag redan har två andra fastighetspreffar med lägre risk och dels på att jag nyligen köpte in bostadsutvecklaren Alm Equity Pref som har högre direktavkastning och lite mer risk.
Amasten Pref behövdes liksom inte längre, utan det är bättre jag sprider mina risker lite mer. Jag har i min sparportfölj fortfarande en väldigt stor slagsida mot fastigheter, både via stamaktier och preferensaktier.
Bolaget Amasten går fortsatt helt okej, men det känns bra att gå vidare mot en annan bransch för en gångs skull. Jag håller gärna nere antalet innehav i portföljen nu och ökar hellre i de befintliga preffarna jag har.
Det gjorde jag inte i de affärer jag gjorde i veckan, istället ökade jag lite i CHI. Fonden med konvertibler och lite preffar och annat trevligt. Jag minskade också något i Tele2 efter kursuppgångarna och ökade med motsvarande i AT&T som fallit något.
Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure Capital (HASI) heter mitt senaste aktieköp. Jag har samtidigt sålt Amasten Pref.
Hannon Armstrong täcker in ett området jag länge velat investera mer i och ha i portföljen, nämligen ren energi och miljöteknik. Drygt en tredjedel av HASI är ägande i sådana tillgångar medan resten är finansiering. Grunden är alltså att låna ut kapital till projekt inom vindkraft, solkraft och energieffektivitet.
Jag klassar HASI därmed som bank/finans, men det är rent formellt en REIT. Utdelningen och vinsten per aktie är stigande och direktavkastningen är runt 5,7 procent. Historiken som REIT och börsnoterad är ganska kort, från våren 2013.
Enligt Oxford Income Letter är de politiska riskerna trots allt ganska låga. Trumps försök att skapa jobb i kolsektorn i USA via avregleringar påverkar eller stoppar inte den satsningar mot energieffektivitet och ren energi och de jobb som skapas där. Ytterst få elbolag planerar att öka kapaciteten inom kol.
Jag äger mycket hellre detta högutdelande solenergitunga bolag än en börsnoterad fond som de med ticker TAN och FAN. Riskspridningen är förstås mindre i HASI, men det går så mycket lättare att veta vad jag investerar i och hur det går för bolaget. En fond har ju så många olika bolag och det går inte att analysera alla.
Jag fortsätter rebalansera min portfölj genom att placera likvider i räntedelen, som till största delen består av preferensaktier.
Fastighetsutvecklaren Alm Equitys preferensaktie har fallit och ger nu attraktiv direktavkastning på 7,9 procent. Visst är det en bransch som har sina svängningar, men efterfrågan på bostäder lär hålla i sig och de genomförda förvärvet gör bolaget betydligt större och stabilare.
Precis som för Sdiptech Pref är Alm Equity Pref ännu relativt litet innehav i min ständigt växande portfölj. Preffar/räntebärande utgör nu 18 procent av de börsnoterade sparprodukterna. Direktavkastningen i portföljen är 4,6 procent och oviktad är det 5,1 procent.
När Alm slutar emittera en massa nya preffar lär kursen börja återhämta sig. Inte för jag önskar det, tvärtom får den gärna vara pressad så jag eventuellt kan öka.
I tider av höga värderingar på börsen är det värt att sprida riskerna till alternativ. Nu är det svårt att hitta ränteliknande placeringar som ger mer än inflationen, så min kompromiss fortsätter att vara preferensaktier. Idag köpte jag Sdiptech Pref som ger över 8 procent i direktavkastning.
Den är nästan i högsta laget, då hög direktavkastning brukar indikera hög risk. Nu tycker jag att risken sjunker rejält då bolaget dels omfokuserat mot infrastrukturtjänster och dels sätter stamaktien på börsen. Det ökar möjligheterna att följa hur bolaget och vinsten utvecklas, vilket är viktigt så vi ser att bolaget har råd med utdelningarna till preferensaktieägarna.
Dessutom genomför Sdiptech en nyemission (av stamaktier) på brutto 500 miljoner kr som ankarvinsterare är med och tar en del av.
Jag gillar verkligen tidningen Affärsvärlden och är en trogen prenumerant. Tyvärr har uppslaget med deras ”aktiva portfölj” börjat närma sig underhållning, från att tidigare ha varit mer ekonomiskt och börsmässigt givande.
En gång i tiden hade Affärsvärlden främst strategin att välja kvalitetsbolag i stigande kurstrender där vi sett en rekyl. Det fungerade utmärkt. De senaste två åren har portföljen ändrats dramatiskt och börjat prestera allt sämre. Jag har aldrig sett en liknande misshandel av en tidigare läsvärd produkt.
Aktiva portföljen är -1,1 procent i år, trots att det mesta på börsen gått upp. OMXSGI är samtidigt upp 11,2 procent.
Grafen jag fotat av är från förra veckan, nu har portföljen tappat än mer.
1 Satsningen på turn around-case må ha större potential i teorin, men det är svårare att tajma och kräver mer långsiktighet. Något som Affärsvärlden inte borde ha i aktiva portföljen som av namnet att döma borde vara kortsiktig. Aktier som Qliro, Telia, Ratos och H&M har det senaste året eller så passerat i portföljen och det är inte lätt att tajma en kursbotten i bolag som kämpar.
2 När aktierna inte går som de ska borde tidningens börsredaktion använda sig av stop loss. Det skedde under glansdagarna, men nu ser det ut så här:
Affärsvärlden har slutat använda stop loss.
Varför finns kolumnen med stop loss kvar när den aldrig används?
3 Hur aktiv är man i en portfölj när man under en hel börsuppgång har Xact Bear som största innehav? Den senaste vändan med Xact Bear är från och med 1 april 2016, vilket är ett passande köpdatum. 🙂 Drygt ett år har denna feltiming legat i portföljen och enligt nr 18 för året är kursutvecklingen nu -35,2 procent. Affärsvärlden som har så kompetenta analytiker, jag fattar inte denna strategi.
4 Varför finns kolumnen med riktkurs kvar när den aldrig används längre?
Inga riktkurser i portföljen heller.
Nu är timing inte min starkaste sida och jag söker inte jobb på Affärsvärlden, men jag är rätt bra på strategier. Jag vill därför föreslå någon form av strategiskt samarbete med t.ex. @kavastu eller någon annan som är bra på trender och timing. Som läsare av Affärsvärlden skulle jag tycka det vore intressant. Det vore det även om redaktionen återgick till de strategier som ni har kolumner i portföljtabellen till, stop loss och riktkurs.
