Vad är aktieutdelning?

Något som jag verkligen gillar med att äga aktier är att få allt mer aktieutdelning. Här kommer en lektion i min aktieskola för dig som är nybörjare och ämnet är: Vad är aktieutdelning?

I aktieskolans avsnitt ”Hernhags introduktion till aktier” kan vi som aktieägare till olika bolag gå runt i ett shoppingcentrum eller färdas genom ett industriområde för att se varumärken och bolag där vi är eller kan bli aktieägare. Istället för att jag bara är konsument utan även är ägare vet jag att många personer arbetar och drar in pengar åt bolagen, så att jag ska kunna få min aktieutdelning.

Börsnoterade bolag har ofta verksamhet globalt, så det är alltid någon anställd som arbetar för att få sin lön och för att vi ägare ska få utdelning och kursuppgång. Rättvist så, båda parter måste få sitt.

Vad är aktieutdelning per definition och när det lönar sig

Utdelningen är den del av årsvinsten eller kassaflödet som bolaget inte behöver investera i annat. Pengarna betalas ut från bolagets konto till din aktiedepå, till ditt ISK eller till din KF.

Den dag en aktie handlas utan rätt till aktieutdelning kallas för x-datum eller x-dagen (eller möjligen ex-dagen). Det datumet brukar kursen falla ungefär lika mycket som utdelningsbeloppet.

Det är istället över tiden som utdelningar lönar sig. Det beror på att sett över ett år eller över flera år kommer bolagets fortsatta intjäning och därmed möjligheten att ge mer utdelning att driva upp aktiekursen igen.

När får jag min utdelning?

Utbetalningarna kommer mellan en och fyra gånger om året. De flesta bolag betalar ut sin ordinarie utdelning om våren, medan andra även skiftar ut kapital om hösten. Det finns dessutom kvartalsutdelare och enstaka månadsutdelare samt bolag med brutet räkenskapsår och därmed med en utdelning som ofta kommer andra månader än övriga bolags.

Läs mer om vilka bolag det är på min sida om hur du får utdelning varje månad året om genom en utdelningsbombmatta.

Exakt när dina aktier ger dig inbetalningar kan du hitta hos din bank/nätmäklare, respektive bolags investerarsida, samt i exempelvis börskalendern på DI.se.

Hur du alls kommer igång rent praktiskt med aktieutdelning och aktiesparande har jag en sida om här.

Vilka typer av aktieutdelning finns det?

Det vanligaste är att du får pengar, så kallad kontantutdelning. Det förekommer även att bolag delar ut aktier i ett intresse- eller dotterbolag.

Regelbunden utdelning kallas för ordinarie utdelning och den beslutas på bolagsstämma årsvis. Utöver det kan det bli bonusutdelningar när finanserna och intjäningen tillåter.

Aktierna du ska köpa för att få utdelning

Få gärna inspiration genom att titta på mina topplistor över börsens stabilaste utdelningsaktier. Jag har främst svenska utdelningsaktier i tre olika kategorier, men även en del utländska. När det är köpläge är en annan sak, men där hittar du i vart fall förslag på bolag med lång utdelningstrend.

Det enkla sättet att ta hem vinster på börsen

Utdelningar från aktier är ett relativt enkelt sätt att få loss pengar från dina investeringar. Jag brukar säga att det är det enklaste sättet att ta hem vinster från börsen och det utan att behöva sälja en enda aktie. Det handlar därmed inte alls om tajming, för du får utdelningen på förutbestämda datum enligt ovan.

Vad är aktieutdelning? Det är utbetalningar från bolagen du äger aktier i och det är ett enkelt sätt att ta hem vinsten på börsen via.
Utdelningar från aktier är ett relativt enkelt sätt att få loss pengar från dina investeringar.

Det är även något som ger oss investerare regelbundna kassaflöden, vilket brukar göra det lättare att hantera känslorna på börsen. Det hjälper oss med andra ord att hantera allt med börspsykologi (som du kan läsa mer om här).

Min utdelningsportfölj

Min utdelningsportfölj är det stora trygga basen i min sparportfölj. Den är uppdelad i olika kategorier, där de två största är de allra säkraste utdelningsaktierna/bolagen samt utdelningshöjande bolag.

Hur jag viktar portföljen kan du se exempel på här. Jag har alltid största delen av mitt kapital i den stora trygga basens båda delar av portföljen och mindre delar i cykliska aktier och i tillväxtaktier. Det möjliggör ett mer passivt sparande och relativt feta utdelningsinkomster.

Nya Sampo-aktien och valutakostnader

Jag har fått frågor om nya Sampo-aktien i veckan. Parallellnoteringen som nu skett i Stockholm – är den bättre eller billigare än samma aktie i Helsingfors?

ag har fått frågor om nya Sampo-aktien i veckan. Parallellnoteringen i Stockholm - är den bättre eller billigare?

Rent formellt är det svenska depåbevis (SDB eller på engelska SDR) som noterades på Nasdaq Stockholm den 22 november 2022. I praktiken är det som vanliga aktier, även om det rent formellt är skillnad.

LÄSARFRÅGA: Som ägare av finska Sampo-aktier har jag nu fått erbjudande att konvertera mina finska stamaktier till svenska depåbevis. Är det en bra eller dålig idé med tanke på att kronkursen är dålig? Eller är det så att intresset för aktien ökar och därmed kanske också kursen?
SVAR: Valutakursen spelar ingen roll då aktierna kommer att handlas i paritet med varandra. Den ena noteringen kommer att stå i samma kurs som den andra sedan man räknat om i den valutan. Kanske ökar intresset för bolaget en del långsiktigt. Jag tror ändå inte det blir avgörande för kursen.

Det inom valuta som spelar roll här är valutaväxlingsavgiften som uppkommer om du handlar en aktie noterad i euro på en svensk depå där det inte finns valutakonto kopplat till. Det vill säga de allra flesta ISK och KF vi har i landet. Sampo-aktierna blir därmed netto valutaväxlingen billigare att handla på Nasdaq Stockholm.

Utdelningen sätts i euro, men bankerna tar ändå ingen valutaväxlingskostnad på utdelningen om du äger de svenska depåbevisen.
Sampo kommer nämligen för de svenska aktierna att växla via Euroclear och då gäller samma sak som för Evolution och Hexagon som båda sätter sin utdelning i (redovisningsvalutan) euro. Här är svaret från Avanzas kundtjänst, som jag frågade om Sampo:
”För svenska aktier (inklusive Sampo om du har den svenska varianten) som delar ut i euro så sker växling direkt hos Euroclear och vi mottar endast SEK som vi bokar ut till våra kunder. Vi tar således inget betalt för växling då ingen sådan sker hos oss.”
Om det blir en växlingskostnad i tidigare led låter jag vara osagt, men Sampo har ju tillgångar i SEK så det borde inte vara nödvändigt ens för dem.

I övrigt kanske det är lägre courtage att handla Sampo på Stockholmsbörsen än på Helsingfors dito. Olika banker kan ha lägre courtage för svenska aktier.

Källskatt på utdelningen? Ja, sannolikt. Det är ett krångligt område så jag går inte in på detaljer utan föreslår en bra KF för Sampo oavsett noteringsplats.

Sampo är annars en värdeaktie och en bra basaktie att ha i portföljen. Jag skrev lite om det och det ovan i aktiechatten som jag nyligen hade på Privata Affärer sajt.

Uppdateringar:
Den 27 november kl 22:45: Ett stycke om depåbevis har jag lagt in efter ingressen.
Den 29 november: Stycket om valutakostnad på utdelningen har korrigerats med svar från Avanza.

Oklarheterna i Castellum fick mig att sälja

Här kommer min genomgång om läget i Castellum och varför jag sålt, samt vad vi ska hålla koll på i sektorn framöver.

Det blir antagligen ingen svensk utdelningsaristokrat. Efter 24 år har Castellum som jag redan skrivit lite om slopat utdelningen som skulle ha kommit under 2023.

I teorin hinner de införa utdelningen efter beslut på extrastämma hösten 2023 och bli en aristokrat ändå. Det allra mest troliga är ändå att trenden att bruten. De får kalla det ”pausad utdelning” om de vill, jag tror pausen blir minst ett helt år (2023). Förutsättningarna lär bestå en tid och då även utdelningspausen.

Oklart varför beskedet kom exakt just nu

Jag bedömer beskedet om den pausade utdelningen som en försiktighetsåtgärd i kombination med indirekta påtryckningar från storägaren Akelius Residential Property. Roger Akelius säger och gör dessutom det som passar honom och just nu får det han säger kursen ibland att falla.

Slopad utdelning borde sätta press på VD och storägare Rutger Arnhult, som å andra sidan just stärkt finanserna i sitt högbelånade ägarbolag M2. Detta efter försäljningen av Castellum-aktier för 4,6 miljarder kr till just Akelius.

En enhällig styrelse där vd Rutger Arnhult ingår tog beslutet att pausa Castellums utdelning. Finansiellt pressad och i behov av utdelningarna verkar han inte vara utifrån det. Han och bolagsledningen var med och föreslog beslutet till styrelsen.

Vad som förändrats sedan den av självförtroende präglade niomånadersrapporten är oklart. I en intervju i DI med ordförande Per Berggren (länk i ny flik och artikel bakom betalvägg) kom inget mer substantiellt än detta:
”Marknaden har förändrats, och den är framför allt väldigt svår att överblicka och läsa av. ”

Samtidigt har Castellum enligt Berggren ändå bra finanser:
”Vi har en stark balansräkning och full likviditet för att kunna lösa våra obligationer 2022 och 2023, och har goda relationer med bankerna.”

Har ska vi agera då?

Jag skrev i aktiechatten den 4 november 2022 att det var bäst att avvakta i Castellum och inte köpa dippen. Även om jag inte hade en aning att styrelsen redan nu skulle föreslå att pausa/slopa utdelningen för 2023 kände jag mig mer osäker kring bolaget än vanligt. Det gör jag fortfarande.

Därmed är Castellum ingen given utdelningsaktie på det viset längre. Agera utifrån om du vill ha en utdelningshöjare eller om det går bra med en värdeaktie som kan ge utdelning igen framöver. Bolaget får vara kvar som förslag på basaktie tills vidare.

Det är ändå värt att hålla extra koll på Castellum och alla andra fastighetsaktier. Avgörande är hur stora nedskrivningar det blir av fastigheter framöver. Sjunker värdet på fastigheterna ökar per automatik belåningsgraden – allt annat lika. Utifrån substansrabatterna på börsen är det märkbara nedgångar av substansen som väntar.

Sammantaget känns det som att det varken är storägare eller ens obligationsinnehavare som vi i första hand ska hålla koll på. Jag tror att den stora riskfaktorn för fastighetsbolagens finanser vid sidan av räntorna är bankerna:

Tack och adjö då, Castellum!

När bolaget fortsatte att höja utdelningen mitt i coronakraschen 2020 blev jag lite kär i aktien. Nu tvingas vi gå skilda vägar. Jag var inte helt förtjust i fusionen med Kungsleden på grund av alla deras kontor. Nu när utdelningen dras in utan en mer konkret förklaring eller någon akut kris känns det rätt att jag har sålt allt för att kunna fokusera mot mina andra fastighetsaktier.

Det oklara läget gör att jag av strategiska skäl har sålt av allt. Det minskar även min exponering mot mycket kapitalintensiva och ränteberoende bolag. Jag har som jag skrev i aktiechatten nyligen ”…fem fastighetsplaceringar (varav två tycker jag tycker kan klassas som digital infrastruktur istället) kvar på börserna och dessa står för 14,5 procent av min börsnoterade portfölj. Det är för riskabelt att sitta med hur mycket fastigheter som helst när räntorna stiger.”

Castellum är en helt okej värdeaktie och basaktie på dessa nivåer, men det är inget givet läge heller. För just mig med flera andra fastighetsaktier i portföljen är det ingen investering jag behöver sen utdelningstrenden spruckit. För dig kan det vara annorlunda och vill du behålla aktien och vänta ut bättre tider – gör det.

Min tid som ägare från 2013 till 2022 blev sådär, även om risken i bolaget länge var låg. Buntar jag ihop alla inbetalningar (aktieförsäljningar och utdelningar) och jämför med utbetalningarna (aktieköp och utnyttjande av nyemissionsrätter så ökade kapitalet med 63 procent under de nio åren. Det ger 5,5 procent om året i avkastning – fast det är missvisande.

Castellum har historiskt sett haft svårt att avkasta mer än börsindex. Deras stora andel med kontorsfastigheter är heller inte den mest lysande framtidssektorn.
Castellum har historiskt sett haft svårt att avkasta mer än börsindex. Deras stora andel med kontorsfastigheter är heller inte den mest lysande framtidssektorn.

Den beräkningen säger inget om när inköpen gjordes. Det första var till 90,70 kr hösten 2013 och som du kan se har det hänt mer än det i grafen. En del av kapitalet har bara förräntats under en kortare tid än så, vilket borde snygga till siffrorna något.

Nyemissionen våren 2016 syns inte heller i grafen. Då köpte jag aktier till kursen 77 kr och vi kan också fundera på om/hur teckningsrätternas värde ska ingå i avkastningen. Jag sålde de inte, utan utnyttjade de till köp till de rabatterade 77 kr styck.

Dags att sälja BIP och BEP och andra LP – nya regler på väg

Nordnet har idag meddelat oss sparare i olika så kallade LP:s (motsvarar handelsbolag/kommanditbolag) att nya regler och skatter gör att de kommer att stoppa oss från att äga sådana framöver.

”Vi har identifierat att ett eller flera av dina innehav kommer att påverkas av ett nytt amerikanskt regelverk som träder i kraft 1 januari 2023. Det nya regelverket innebär att försäljningar av innehav i så kallade ”Publicly Traded Partnerships ” kommer att påföras en stämpelskatt om 10% av hela försäljningssumman. Exempel på värdepapper som påverkas är Brookfield Renewable Partners LP UnitBrookfield Property Partners A Units Brookfield Infrastructure Partners L.P Unit Enterprise Products Partners L P Unit och Lazard Lazard, A.”

10 procent i straffskatt på hela försäljningsbeloppet vill vi ju slippa. Det stora problemet är att de vanliga bolagsformen Corporation som motsvarar aktiebolag står högre i kurs än LP.

För Brookfield Infrastructure är skillnaden mellan BIP och BIPC att den sistnämnda står 20 procent högre i kurs för exakt samma exponering mot verksamheten. Direktavkastningen är därmed lägre då utdelningen är identisk. Illa, men vad göra. Långsiktigt kanske det blir bättre med Corporation då den egentligen är mer anpassad för börsnotering av oss icke nordamerikaner med nätmäklare som går via depåbank.

Avanza har på grund av administrativa bekymmer länge inte ens godkänt att köpa andelar/aktier i bolagsformen LP, fast de har ännu inte meddelat att de likt Nordnet kommer att tvångssälja innehav i LP om man inte gör det själv.

Nordnet:
”Nordnet kommer från och med den 23 december 2022 inte längre att tillåta innehav i Publicly Traded Partnerships inom kapitalförsäkring, tjänstepension och andra pensionsprodukter tillhandahållna av Nordnet Pensionsförsäkring. Detta innebär att du snarast behöver sälja dina innehav i Publicly Traded Partnerships hos Nordnet. Vi erbjuder courtagefria försäljningar av dessa innehav fram till ovan datum.
Om du den 23 december 2022 inte sålt dessa värdepapper, kommer vi i enlighet med våra villkor att sälja de berörda värdepapperna för din räkning.”

Det är mina egenskapade ”indexfonder” alltså portföljer som jag har hos Nordnet och dessa kommer att jag att behöva byta från LP till C i. Motsvarande blir det för min utdelningsportfölj hos Avanza.

Se upp för lösenordsfiske på Instagram

Vid sidan av att det på Instagram förekommer försök till bedrägerier motsvarande Nigeria-brev och ID-kapningar finns det även lösenordsfiske. Jag har just blivit utsatt för ett sådant.

Det är varningsflagg för lösenordsfiske om någon ber om en tjänst av detta slaget. Att ge någon annan en länk för att återställa ett lösenord ska du ALDRIG göra.

Jag har blivit utsatt för ett lösenordsfiske på Instagram. Så här såg det ut och så här undivker du att förlora ditt konto och lösenord.

Länken som meddelandet jag fick gällde kom på SMS. Personen i fråga har alltså gått in på mitt konto och försökt återställa lösenordet till mitt konto. Det ovan om att avsändaren behöver min hjälp med en länk är bara ljug. Vad skulle ens en ”hjälplänk” vara? 🙂

Bara man själv i hela världen kan ha nytta av en återställningslänk som skickas till ens eget mobilnummer. Jag klickade därför aldrig på länken i SMS:et. URL:en ser dessutom suspekt ut:

Återställa ett Instagram-lösenord? Klicka aldrig på en länk om du får ett sådant här SMS utan att själv ha begärt återställning av ditt eget konto. Som en klok person påpekade på Twitter ska man heller inte lägga ut hela länken offentligt, för bedragaren kan se det och använda länken. Jag har därför klippt bort lite från fotot av säkerhetsskäl.
Klicka aldrig på en länk om du får ett sådant här SMS utan att själv ha begärt återställning av ditt eget konto. Som en klok person påpekade på Twitter ska man heller inte lägga ut hela länken offentligt, för bedragaren kan se det och använda länken. Jag har därför klippt bort lite från fotot av säkerhetsskäl.

Det här resulterade i ännu en anmälan och blockering mot ett bedragarkonto på Instagram. Får du många följare får du allt se upp. Framgång kräver att man bevakar sin position.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.