Höstrevideringen 2022 av Utdelningsfavoriter by Hernhag

Det är dags för höstens genomgång av Utdelningsfavoriter by Hernhag. Det blir även en analys av Intrum-aktien.

De tio aktierna i Utdelningsfavoriter by Hernhag behåller jag under det kommande halvåret. Då tar vi nästa revidering. För tillfället är jag nöjd med aktierna och tror på bolagen framöver. Med det sagt kan jag alltid löpande från en månad till en annan byta ut en aktie om jag tycker det är nödvändigt.

Direktavkastningen i Utdelningsfavoriter by Hernhag är i genomsnitt 4,1 procent, vilket är klart högre än de 3,2 procent vi hade vid starten i mars 2022 när kurserna stod högre. Om bara bolagen behåller eller ökar utdelningen framöver får vi helt enkelt mer för pengarna nu, det vill säga värderingen har gått ned.

Det är dags för höstens genomgång av Utdelningsfavoriter by Hernhag. Det blir även en analys av Intrum-aktien. Här är tabellen över hur sparboxen ser ut nu i september 2022.
Tabellen över sparboxen syns bäst för dig som har laptop och stor skärm. Har du mobil får du zooma in rejält. Kursdatum är per 29 september. Nedan gör jag en analys av Intrum-aktien då direktavkastningen blivit misstänksamt hög där.

Vissa av aktierna har haft en oroande kursutveckling och en av dessa är inkassobolaget Intrum.

Kort analys av Intrum-aktien

Intrum-aktien har fallit 29 procent på en månad och direktavkastningen har därför stigit till misstänksamt höga 9,5 procent. Även om jag fortsatt gillar Intrum finns det uppenbarligen en del svårbedömda risker i deras stora satsningar i Sydeuropa.

Senast nedskrivningar och förlust på några miljarder kr, se pressmeddelandet på intrum.com. En nedskrivning av ca 2 procent av kreditportföljen är inget avgörande för bolaget. Det är negativt, men kursraset motiverar mycket värre händelser.

Marginalerna kan försämras i dåliga tider, men det är också då som utbudet av skulder att driva in ökar. Affärsområdet Kredithantering är Intrums verksamhet för inkasso på uppdrag av kunder och bland annat här ska sparprogrammet One Intrum förbättra marginalerna framöver.

Intrums finanser ser okej ut, även om soliditeten är låga 27 procent. Det är en vanlig nivå för att vara Intrum. Nettoskulden är hög jämfört med rörelsevinsten före avskrivningar (EBITDA). En risk framöver är den för stigande räntekostnader när obligationer ska läggas om 2023 och 2024.

Varje nedgång i marknaden har unika inslag och vi får se hur bolaget klarar sig den här gången. Det har historiskt sett inte varit några djupa dalar. Utdelningshistoriken imponerar med i nuläget med 16 år utan sänkning.

Vinstprognoserna på sajten Marketscreener är optimistiska med en liten svacka i år och sen stigande resultat 2023 och 2024. Vinsten väntas bli 29,30 kr per aktie år 2023, vilket ger ett P/E-tal på misstänksamt låga 4,7.

Affärsvärlden är mer negativa i en analys som de nyligen gjorde. Tidningens prognos är vinsttapp nästa år och därmed ett P/E-tal på 5,8 med en aktiekurs på i skrivande stund (kvällen den 29 september 2022) ca 139 kr. Detta är prognoser som analytikerna gjort innan ovan nämnda vinstvarning för i år.

Oavsett är det låg värdering, som om marknaden trodde på ett rejält vinsttapp. Även med mycket låg tillväxt vore en värdering på tio gånger årsvinsten mer rimlig.

Jag ger aktien fortsatt förtroende i sparboxen även om kursutvecklingen bekymrar mig.

Utdelningen stod sig till och med i coronakraschen på börsen 2020 då vissa verksamheter stängde ned i Sydeuropa. Intrum klarar utdelningen rent kassaflödesmässigt, så det är upp till styrelsen att behålla den 16 år långa sviten utan sänkningar.

Annars är aktien i sparboxens segment med aktier som antingen har extra stabilitet eller hög direktavkastning. Intrum hör till det sistnämnda och även med en liten utdelningssänkning blir direktavkastningen hög.

Kommentarer om innehaven i sparboxen

AAK – Fettillverkaren har stabila intäkter från dagligvaruhandeln. Uttåget från Ryssland gör att årets resultat innehåller ett hack. Genomsnittlig värdering.

Axfood – Dagligvarubolagets butikskedja Willys lågprisprofil gynnas i tuffare tider när pressade konsumenter söker låga priser. Hemköp får det kanske lite tuffare. Hittills under 2022 har koncernen ökat marknadsandelarna och marginalerna i detaljhandeln. Axfoods nya toppmoderna logistikcentra öppnar portarna 2023 och jag är alltid lite nervös med förändringar inom logistik. Okej värdering efter kursraset nyligen.

Bahnhof tuffar på bra i år igen. Nästan lite lägre värdering för bredbandsbolaget än vanligt.

BTS – Vinstutvecklingen ser ännu bra ut och utbildningsbolagets värdering är högst genomsnittlig. Historiskt sett har det inte varit allt för djupa svackor i lågkonjunkturer.

Castellum – Antingen kommer det en kris för bolaget eller så är det ett riktigt bra köpläge. Mycket starkt första halvår och en till synes klart lägre värdering än vanligt.

Hexagon – Vinstförbättringen måste hålla i sig för att motivera IT-bolagets värdering. Fortsatt mycket lovande tillväxtförutsättningar för 2020-talet.

Intrum – se ovan.

Investor – Substansrabatten ligger på 16 procent och enligt IBindex är det ganska normalt.

Softronic – Värderingen har sjunkit efter svag kursutveckling. IT-konsulten har ofta lite slagig resultatutveckling mellan kvartalen, men långsiktigt pekar det ännu fint uppåt.

Wihlborgs – Fastighetsaktien har fallit mindre än Castellum i år och har mindre substansrabatt på 23 procent jämfört med Castellums 52 procent. Källa FBindex. Värderingen känns låg om det inte blir höga vakanser.

Automatisk återinvestering av utdelningen om du vill

När det gäller möjligheten att få utdelningen att bli återinvesterad automatiskt går det bra att fixa via Levler. Du väljer själv om du vill ha utdelningen återinvesterad eller inte. Det kostar inget extra.

Klippet ovan kan du även hitta här på min YouTube-kanal. Prenumerera gärna på den.

Frågelåda i börskaosets september 2022

Börsoron gör att aktiefrågorna haglar. Här är mina svar på några av de som kommit via mejl och sociala medier.

När det gäller H&M och SBB hänvisar jag till min krönika här hos Privata Affärer. Vad jag tycker om Intrum återkommer jag till i blogginlägg på fredag. Övriga frågor kan du ställa i aktiechatten på privataaffarer.se på fredag.

För övrigt håller jag med Affärsvärldens analys av Swedish Sterling Pref – teckna den inte. För låg direktavkastning (7,3%) jämfört med riskerna i den preferensaktien.

Börsoron gör att aktiefrågorna haglar. Här är mina svar på några av de som kommit via mejl och sociala medier.
Frågelådan är min sajtkategori med läsarfrågor och svar om sparande. Du frågar, jag svarar. Foto: Mimmie England.

Läsarfråga: Attendo är ett stort bolag som behövs, är kursen nära botten ?
SVAR: Attendo är misstänksamt lågt värderade. Svårt att förstå varför. En aktiekurs kan alltid falla lite till, svårt att veta när botten är.

Läsarfråga: Vad tycker du om Telia? Bra avkastning, är det nära ett köptillfälle?
SVAR: Telia borde vara nära sina bottennivåer, men jag ser ingen spännande uppsida heller. Ett relativt tryggt bolag är det oavsett, men det är svårt att bottenfiska aktier.

Läsarfråga: Hur gör du med dina finska aktier (Capman, Stora Enso R)? Har du de på Nordnet och har du dem från den finska börsen? Eller hur gör du för att undvika 35% källskatt?
SVAR: Jag har aktierna som är noterade i Sverige och de finns i min KF. Avanza begär avräkning även i de fallen. 
I ISK däremot hade Nordnet varit bättre, för att slippa begära tillbaka en del av källskatten själv. 

Läsarfråga: Jag går och funderar på att investera i AP Moller Maersk. Kursen är nu rejält nedtryckt och även om man beaktar fallande vinst i  och med fallande fraktrater så är p/e-talet väldigt lågt. Dessutom verkar direktavkastningen helt exceptionell med nästan 18%. Vågar man tro på att de kommer hålla fast vid den utdelningen eller är det bara fiktiva siffror? Såvitt jag förstår är bolaget välkapitaliserat och har en stor kassa. Vad tror du, ska man slå till?
SVAR: Det här är en bransch som jag alltid undviker just på grund av de stora svängningarna. Det är en värdeaktie, men bolaget har sänkt utdelningen rejält tidigare.

Läsarfråga: Har en fundering kring Axfood. Den har sjunkit en del senaste veckan. Äger ej! På vilka nivåer tycker du att den är köpbar`?
SVAR: Jag ökade lite i Axfood igår. Aktien är ännu inte direkt billig, så stora positioner är det inte dags för.

Läsarfråga: Jag har mina aktier på ca 20-30 års sikt och gör roliga grejer för avkastningen. Vilka saker tror du behöver hända för att börsen ska vända uppåt igen?
SVAR: Att inflationen och räntorna toppar och börjar falla.

Läsarfråga: Om bankerna framöver tillåter slopad amortering för gemene hushåll (vilket i teorin skulle kunna elda på inflationen) är det då inte smartare att istället investera amorteringsbiten i börsen just nu där man kan få 7-9% direktavkastning på flera bolag?
SVAR: Det vore nog smart långsiktigt, men många agerar inte så tyvärr.

Läsarfråga: Tror du att fallhöjden fortfarande är stor för tillväxtaktier?
SVAR: Så länge räntorna stiger blir det svårt för många tillväxtaktier, men det borde vända under vintern tycker jag.

Det går att slå börsindex på sikt

Det går att slå börsindex på sikt, för det har jag gjort sedan 2016. Detta främst om vi tittar på min kapitalförsäkring där jag har mina utdelningsaktier. Det är sällan jag bryr mig om börsindex, men nu har jag äntligen tagit mig tid att jämföra och utvärdera lite.

De svenska börsindexen OMXS30GI (30 mest handlade aktierna med utdelningen återinvesterad) och OMXSGI (hela börsen med utdelningen återinvesterad) är inte helt relevanta då jag placerar i Norden och i Nordamerika. Som svensk jämför man sig lätt ändå med de svenska börsindexen, så håll till godo.

Det går att slå börsindex, för det har jag sedan 2016. Detta främst om vi tittar på min kapitalförsäkring där jag har mina utdelningsaktier. Det är sällan jag bryr mig om börsindex, men nu har jag äntligen tagit mig tid att jämföra och utvärdera lite.
Det går att slå börsindex på sikt. Grön graflinje ovan är Stora Utdelningsportföljen som jag har i min kapitalförsäkring (KF). Gul linje är hela börsen med utdelningar och blå linje är OMXS30-bolagen med utdelningar.

Min avkastning i svensk valuta räknat och mätt från början av 2016 och fram till 12 september 2022 är 122,6 procent, vilket motsvarar 12,6 procent om året i genomsnittlig avkastning om vi räknar med ränta-på-ränta-effekten, lär mer om den en bit ned på denna sida.

Här är samma sak fast via Avanzas gamla grafer och enbart jämfört med storbolagsindexet.

Stora utdelningsportföljen har mindre kurssvängningar än storbolagsindexet. Ändå är avkastningen bättre på sikt.
Stora utdelningsportföljen har mindre kurssvängningar (volatilitet) än storbolagsindexet. Ändå är avkastningen bättre på sikt.

Min lågriskstrategi är att fokusera mot de stabilaste utdelningarna och sprida riskerna mellan olika nordiska och nordamerikanska aktier. Det har lönat sig i många år nu och portföljen är knappt på plus räknat från årsskiftet.

Totalt sett har jag lite sämre avkastning än ovan. Detta på grund av mina satsningar på bland annat onoterade aktier i min aktiedepå och på tillväxtaktier och fonder i min IPS. Där låg jag under en bra period alldeles för likvid. Att ha det mesta investerat över tid verkar löna sig, precis som låg risk. Med det sagt kommer jag inte att ge upp om tillväxtaktier, men det konceptet behöver jag utveckla lite till.

Saker som hjälpt min utdelningsportfölj att på sikt gå bättre än börsindex:
* Låg risk via god riskspridning.
* Att vara mer eller mindre fullinvesterad under stor del av tiden. Lite mer i kassa (upp till 10 procent) endast i undantagsfall, som i år 2022.
* Satsa det mesta på de stabilaste utdelningsbolagen.
* Undvika de högsta politiska riskerna, som när jag sålde Fortum i tid innan fiaskot i Ryssland.

Invändningar mot mitt skryt ovan är att jag tappar mot börsindex i de brantaste uppgångsfaserna. Jag riskerar även att tappa mot de svenska börsindexen om dollarn försvagas framöver. Totalt har jag dessutom sämre försprång mot index då andra mycket mindre depåer gått sådär.

2016 kan dessutom tyckas vara en smula godtyckligt startår, men det var året som jag kom ut med min bok Bli rik på aktieutdelning. Man lär sig mycket av att skriva böcker så även om jag började använda utdelningsstrategin redan i slutet av 00-talet var det först i mitten av 2010-talet som det verkligen började bita bra. Läser du min bok behöver du kanske kortare startsträcka än vad jag behövde.

Min bok om aktieutdelningar är den som säljer bäst. Strategin hjälper dig få god riskjusterad avkastning och kanske även slå index.
Min bok om aktieutdelningar är den som säljer bäst. Strategin hjälper dig få god riskjusterad avkastning och kanske även gå bättre än börsen långsiktigt.

Det finns många aktiestrategier och de flesta har rent statistiskt sett slagit börsindex. Även utdelningsstrategien. Förklaringen till att många placerare får stryk av börsindex är att man inte följer en bra strategi tillräckligt länge.

Slå börsindex även framöver?

Det kommer att bli svårt för mig att göra slå börsindex på sikt om aktiemarknaden börjar gå bra långsiktigt. Särskilt med en svagare dollar. Då hjälper det kanske inte att jag i år sakta med säkert försöker vikta ned en aning i dollartillgångar.

En slutsats jag drar är att min KF är min bästa depå så det är rätt att fortsatt fokusera på den. Håll fast vid det vinnande konceptet och bara utveckla det på marginalen.

Övriga depåer med andra strategier är det värre med. Onoterade aktier tänker jag inte hålla på med egentligen. Jag har mycket blandade framgångar där, framgångarna i Fortinova och Euroforest uppväger knappt för motgångar.

Tillväxtaktier har jag fortfarande lite grann placera i, men ska jag satsa mer kapital här ska jag också vara mer trendföljande. Hernhags variant av Arne Talvings Kavastutrender. Fungerar inte det blir det ny utvärdering.

Hur det går för mina aktieindexfonder jag byggt via egna portföljer kan du se här.

Konsten att slå börsindex kan du läsa, titta och lyssna mer på i poddavsnitt och YouTube-klipp.

20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige

Valet 2022 är preliminärt avgjort och vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige. Övertaget för mitten/högersidan (den icke-socialistiska) är dessutom större än vad som vanligtvis framkommer.

2006-2014 hade Sverige borgerliga Alliansen i regeringen. Under andra mandatperioden var det som vi kan se på exempelvis Wikipedia en minoritetsregering sedan SD kommit in i riksdagen. Men SD är mer höger än vänster.

2014-2022 satt S och MP i regeringen, men det tack vare att ideologiska högerpartierna L och C främst under andra mandatperioden släppt fram en S-ledd regering. Det på villkoret att (om jag minns rätt) S genomdrev vissa skattesänkningar (värnskatten) och t.ex. att arbetsförmedlingar lades ned. S, MP och V hade aldrig majoriteten i Riksdagen, istället var det högermajoritet.

Ja, C är mer höger än vänster, trots förkärleken till S-regering för att stoppa SD. Centern gick enligt deras sajt till val bland annat på att sänka generella skattetrycket.

Valet 2022 är preliminärt avgjort och här är resultatet. Vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige.
Grafik från DI.se. Källa är Valmyndigheten.

Valet 2022 ser ut att ge L, KD, M och SD med nöd och näppe en riksdagsmajoritet. Då C är mittenhöger sett till politiken (men ej regeringsmakten) kan vi räkna deras röster till högersidan.

Högermajoriteten i Riksdagen 2022-2026 har därmed i skrivande stund innan precis alla röster är räknade 12,8 procentenheter i övertag. 56,4 procent mot 43,6 procent. Det är en rejäl högerslägga i fyra år till.

Om det sen resulterar i högerregering och högerpolitik är en annan sak.
Och om det är bra eller dåligt är en annan fråga.

Min poäng är att riksdagen är mycket mera höger (icke socialistisk) än vad vi kan tro utifrån traditionell media. Det är rent ideologiskt inte alls jämnt mellan höger och vänster. Det stämmer också in på det jag skrivit tidigare att samhället går rakt åt höger utan att Public Service hänger med.

Det borgar för att det generella skattetrycket i vart fall inte stiger och att olika kapitalskatter inte riskerar att höjas. Inte mer än effekten att stigande räntor får schablonskatten för ISK och KF att stiga, men de reglerna är sen långt tidigare. Även välfärdsaktier inom skola och omsorg borde kunna klara sig utan krångliga vinsttak och liknande straffskatter.

Vilken strategi är bäst av utdelningar och tillväxt?

I EFN Marknad diskuterar jag skillnaden mellan utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vilken strategi är bäst? Svaret beror på hur du är som placerare och vilken aktiestrategi du klarar av att hantera. Kombinera gärna olika strategier om du kan och vill.

Mitt råd generellt är att bygga upp en stabil bas i säkra aktier och sen toppa med utdelningstillväxt och/eller renodlade tillväxtbolag (som inte ger utdelning).

Ju mer tillväxtprägel en aktie har, desto högre blir risken och potentialen. Ofta blir de långsiktiga kursrörelserna då också större, både uppåt och nedåt.

Utdelningsaktier kan innebära klassiska värdeaktier med utdelning och med ganska låg tillväxt. Det kan också innebära utdelningstillväxt och hög värdering, som Fortnox och Evolution under de senaste 5-10 åren fram till skrivande stund i 2022.

Det viktigaste är att hitta en eller flera aktiestrategier som du kan klara av att följa så att du alls äger aktier i kvalitetsbolag i många år. Vilken strategi är bäst för just dig för du testa dig fram, vi är olika som investerare.

Jag tror med det sagt att utdelningstrategin och investmentbolag är en riktigt bra början för de flesta placerare.

I EFN Marknad diskuterar jag om skillnaden mellan utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vilken strategi är bäst? Svaret beror på hur du är som placerare och vilken aktiestrategi du klarar av att hantera. Kombinera gärna olika strategier om du kan och vill.
Jag och Christian Ploog diskuterar utdelningsstrategin kontra tillväxtstrategin i EFN Marknad 7 september 2022.
Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.