70 000 aktieböcker har jag sålt sedan starten 2015. Det står klart sedan Sterners Förlag redovisat försäljningssiffrorna för 2021. Ett varmt tack till alla som köper och läser mina böcker.
Under 2021 blev det ytterligare 5980 sålda böcker. Försäljningstoppen bland mina böcker såg ut så här:
Fyraprocentregeln innehåller många detaljer kring hur länge ditt kapital räcker då du börjar leva på det. Exakt vilken procentsats du ska börja ta är inte ristad i sten och du kan sannolikt anpassa dig. Gränsen för ekonomiskt oberoende är flytande.
”Early retirees who anticipate long payout periods should plan on lower withdrawal rates.”
Med fyra procent i startuttag och det mesta i aktier så räcker pengarna med stor sannolikhet i 30 år, annars är det lite mer tveksamt. Med kortare uttagsperiod kan du ta större del av kapitalet varje år, lite beroende på hur stor andel som är aktier. Ska du vara ekonomiskt oberoende är det en fördel med mycket aktier och att du klarar dig på 3-4 procent av kapitalet.
Saker som skiljer de olika uttagsperioderna i tabellen ovan är långa perioder av olika svag börs, olika höga räntor och olika hög inflation. Sånt varierat som du vet över tid. Fyraprocentregeln innebär att du ska ta ut mer och mer i takt med inflationen, så sett över 30 år lär mycket ha hänt med dina förutsättningar. Exakt 4 procent av kapitalet gäller bara första året.
Du kompenserar för osäkerheter och risker om du innan du drar dig tillbaka, arbetar ihop ett antal månadslöner eller en årslön och har det på ett bankkonto som buffert. Har mer kapital helt enkelt. Vilket innebär att du med samma årsbudget tar ut en lägre procentsats.
Den enkla lösningen för att förbli ekonomiskt fri är annars att vara redo att dra ned på konsumtionen när värdet på dina tillgångar minskar långvarigt i värde. En tanke är att åtminstone dra ned så pass att du inte tar ut mer och mer varje år i takt med inflationen, utan tar samma belopp varje år tills dina tillgångar värderats upp.
Det är inte nödvändigtvis helt enkelt. Och det kanske inte är så att du absolut måste vara utan andra inkomster i resten av ditt liv. Extraknäck, passiva inkomster och ströjobb finns som alternativ att fundera på.
I tider med skakig kapitalmarknad för fastighetsbolag är det lätt att bli orolig för att utdelningen på D-aktierna i värsta fall ska sänkas. Var går egentligen gränsen för när det måste ske?
Detta fick jag en läsarfråga om och jag började själv undra hur man ska tolka bolagsordningarna.
Vi vet att D-aktierna har ett maxtak för utdelningen per aktie. De ska i övrigt ge mer utdelning per aktie än övriga stamaktier så länge bolagets finanser tillåter. Börsbolagen med D-aktier har som du ser nedan liknande formuleringar i sina bolagsordningar och det är viktigt att vi inte tolkar det så att utdelningen per D-aktie ska vara X gånger den per A-aktie eller per B-aktie.
Akelius: ”Om utdelning beslutas på stamaktierna, har stamaktierna av serie D rätt till fem gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A, dock högst 0,10 euro per stamaktie av serie D och år.”
Corem Property: ”Stamaktierna av serie D har rätt till femtio (50) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och serie B, dock högst tjugo (20) kronor per stamaktie av serie D och år.”
Fast Partner: ”Stamaktie av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktie av serie A, dock högst fem (5,00) kronor per aktie och år.”
Sagax version är denna: ”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2,00) kronor per aktie och år.”
SBB: ”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2) kronor per aktie och år.”
Du bör i fallet med exempelvis SBB inte räkna som så att utdelningen på D-aktien ska vara fem gånger den per aktie B-aktie. Exempelvis att om den onoterade A-aktien och den noterade B-aktien ger minst 40 öre vardera i utdelning ska d-aktierna få fem gånger det lika med 2 kr per d-aktien. Det är fel för det finns olika många A- och B-aktier respektive D-aktier och det är den totala summan utdelning från bolaget som gäller.
Rätt sätt att räkna på D-aktiernas utdelning
Rätt sätt att räkna har jag fått från SBB:s IR-avdelning: ”Utdelningen på samtliga D-aktier = 5 * (utdelning A-aktie * antal A-aktier + utdelning B-aktie * antal B-aktier). Detta belopp ska delas på antalet D-aktier, DOCK högst 2 kr/D-aktie och år.”
Sammanfattning. Varje börsbolag som har en D-aktie delar ut ett visst antal gånger den sammanlagda utdelningen för alla andra stamaktier upp till maxgränsen. Utdelningen per annan stamaktie är det alltså inte, utan de totala beloppet.
Räkneexempel: Då SBB i nuläget lite avrundat har totalt 1 450 000 000 A- och B-aktier innebär 5,4 öre per aktie i utdelning att 78 miljoner kr betalas ut. Fem gånger det gå till D-aktierna. Det innebär 388 miljoner kr delat på 194 miljoner d-aktier, vilket är 2 kr per aktie.
SBB:s gräns för när utdelningen på D-aktierna ska sänkas är om den årliga utdelningen på de andra två stamaktierna är lägre än 5,4 öre per aktie.
SBB:s månadsutdelning på 11 öre per B-aktie under 2022 innebär 1,32 kr per B-aktie om året. Det ska med andra ord till en rejäl utdelningssänkning för B-aktien innan den för D-aktien sänks.
”Styrelsen föreslår en utdelning om 0,50 (2,20) kr per stamaktie av serie A och en utdelning om 2,50 (5,0) kr per stamaktie av serie D.”
Det var precis som att de tolkade bolagsordningen som att utdelningen per D-aktie ska vara fem gånger den per A-aktie. Inte totalt i antal kronor som ut, utan räknat per aktie.
”Afv har varit i kontakt med Sagax VD David Mindus som bekräftar att det är utdelningen på stamaktierna i Sagax, i Mkr, som är underlag för att beräkna D-aktieutdelningen i Sagax.”
För övrigt finns det en chans att återfå en utebliven utdelningen på D-aktien. FastPartners bolagsordning säger att:
”Om utdelning per stamaktie av serie D understiger fem (5,00) kronor ska utdelningsbegränsningen om fem (5,00) kronor höjas så att det belopp med vilket utdelningen understigit fem (5,00) kronor per år kan delas ut vid senare tillfälle om tillräcklig utdelning på stamaktierna beslutas varefter utdelningsbegränsningen ska återgå till fem (5,00) kronor.”
Det var dessutom så att FastPartner i reda kronor inte ens hade behövt föreslå sänkt utdelning då det finns så få d-aktier jämfört med antalet a-aktier. Som Affärsvärlden skriver i sin kommentar/analys:
”Utdelningssänkningen sparar ca 350 Mkr totalt sett. Det är meningsfulla pengar för bolaget. Men just sänkningen för D-aktierna står endast för 37 Mkr.”
Det där hade jag kunnat räkna ut själv, men det sparar tid att citera. 🙂
Det är mycket som händer med dina svenska aktiedepåer och dina aktieinnehav om du lämnar Sverige och skattskriver dig utomlands.
För alla som kan och vill arbeta från hemmet är boende utomlands en möjlighet som nog allt fler funderar på. För de flesta gäller det enbart perioder under året, men för vissa lockar mer permanent boende och jobb i annat land. Här är reglerna som gäller för dina aktier om du flyttar till annat land.
1 Skriv dig utomlands när du måste. När du bor i ett annat land i mer än sex månader om året är regeln att du ska vara skattskriven där. I praktiken kanske inte respektive lands skatteverk kan hålla koll på exakt hur länge du är i ett land, men om det går att skarva lite är en annan historia. Om rätt ska vara rätt ska du vara skattskriven i det land där du är majoriteten av året.
2 Hemvistintyg till Skatteverket. När du blivit begränsat eller obegränsat skatteskyldig i ett annat land behöver du inkomma med ett hemvistintyg från det utländska landet. Du blir då begränsat skatteskyldig i Sverige och svenska regler gäller inte längre. Detta ska du även meddela dina banker.
3 Ta reda på om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig och i vilket land. Det är också avgörande om du efter utflytten är begränsat eller obegränsat skatteskyldig i Sverige. Det är tydligen också möjligt att vara obegränsat skatteskyldig i två länder samtidigt och då är det reglerna i skatteavtalet mellan de båda länderna som avgör din hemviststat, alltså där du har din primära beskattningsrätt. Skatteverket hänvisar till läsning här på deras sajt.
Vad händer då med respektive depåtyp vid utlandsflytt?
ISK (Investeringssparkonto):
Ditt ISK kommer troligen att hanteras som en kapitalbeskattad depå sedan du skrivit dig i annat land. Eller som Avanzas kundtjänst svarar: ”För ett ISK kommer vi att rapportera kontot som om det vore ett Aktie & fondkonto dvs. att du reavinstbeskattas.”
Enligt Skatteverkets svar till mig förblir ISK sannolikt schablonbeskattat om du är obegränsatskattskyldig i Sverige trots utflytten. Sveriges skatteavtal med ditt nya land kan begränsa schablonskatten och även öppna för skatt på dina tillgångar enligt det landets skattelagar. Läs mer hos Skatteverket här.
Är du begränsat skattskyldig i Sverige blir det ingen schablonintäkt. Det är som jag tolkar det detta som Avanza utgår från i citatet ovan. Enligt Skatteverkets svar till mig kan det bli källskatt på utdelningarna, men även det beror på skatteavtalet mellan länderna. Läs mer hos Skatteverket här.
KF (Kapitalförsäkring):
Ditt KF blir fortsatt schablonbeskattat som vanligt med svenska regler oavsett om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige.
Svar från Avanza: ”Om din kapitalförsäkring har öppnats innan du flyttade utomlands är det möjligt att ha kvar kontot då Avanza Pension står som ägare till värdepapperna.”
Gunnar Ihrén som är utredningsledare vid Skatteverkets utlandskontroll förklarar:
”Svenska kapitalförsäkringar beskattas med avkastningsskatt. Försäkringsgivaren är den som är skattskyldig för svenska kapitalförsäkringar och den svenska avkastningsskatten påverkas inte av var innehavaren är bosatt. Det är alltså samma regler för avkastningsskatten (schablonbeskattningen) för svenska kapitalförsäkringar oavsett om innehavaren till försäkringen är obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige.”
Det skatteavtal som du signerat för att kunna handla aktier i USA heter W-8BEN och är då du har svensk nätmäklare mellan Sverige och USA. Ett sådant avtal fyller vi i elektroniskt och det är giltigt i tre år. Flyttar du utomlands kan du inte längre signera samma W-8BEN som vanligt då du inte längre beskattas i Sverige.
Måste jag då sälja alla aktier eller kan behålla dem utan att kunna handla? Frågade jag Avanzas kundtjänst: ”Du kommer kunna ha kvar dessa så länge som ditt W-8BEN-avtal är giltigt. När giltighetstiden går ut kommer du som sagt inte kunna förnya ditt avtal och kommer behöva avyttra dina amerikanska innehav inom 1 månad.”
Vi har alltså en viss tid på oss innan W-8BEN löper ut och vi måste sälja de amerikanska aktierna vi har i vår svenska KF. Frågan är om inte giltigheten går ut när du skattskriver dig utomlands, i alla fall måste du meddela din bank/depåinstitut det omgående.
Däremot är det inga problem att äga aktier och börshandlade fonder noterade inom EU. Detta enligt nedanstående svar från Gunnar Ihrén, på Skatteverkets utlandskontroll:
”Vilka tillgångar man får handla med inom ramen för en svensk kapitalförsäkring är en fråga som försäkringsgivaren reglerar i villkoren för försäkringsavtalet. Skatterättsligt finns det inga hinder mot att investera i aktier noterade i andra EU-länder via en svensk kapitalförsäkring.”
Vad göra?
Vill du fortsätta handla med aktier utanför EU, som USA-noterade aktier, får du fixa det i ditt nya hemland. Skaffa en bank och nätmäklare i det nya landet och starta lämplig aktiedepå där, liksom teckna skatteavtal som W-8BEN och liknande.
Ska du bo utomlands så mycket att du är skriven där behöver du med andra ord bank, betal- och kreditkort samt annan privatekonomi i det landet.
I princip kan man därför säga att det inte bara är du som flyttar, utan även din privatekonomi och via vilken bank du handlar aktier.
Det finns också risk för att ditt nya hemland har förmögenhetsskatt och att värdet på din svenska kapitalförsäkring ingår där. Det finns även risk för arvsskatt. Numera finns automatiskt informationsutbyte mellan skatteverk.
— Det är inlägget är tänkt som en grundläggande genomgång. Jag är ingen skatteexpert och kommer antagligen inte att kunna eller vilja svara på skattefrågor i ärendet.
Kanadensiska investeringsjätten Brookfield Asset Management ska dela upp sin verksamhet och planen är att bli klar innan 2022 är slut. Det handlar om en utdelning värd 12 dollar per aktie, enligt bolagets uppgifter från första kvartalet.
Så här förändras namnen för det nuvarande BAM och kapitalförvaltningen (som i nuläget heter Manager) som ska delas ut:
Efter att förvaltningen/fondbolaget delats ut heter det kvarvarande ägarbolaget inte längre Brookfield Asset Management utan Brookfield Corporation. Det avknoppade fondbolaget tar sig namnet Brookfield Asset Management.
Kvar i Corporation som vi äger nu blir det mesta av allt eget kapital, alla investeringarna i andra Brookfieldbolag (inklusive relativt nya satsningen Brookfield Insurance) och investeringsfonder. Plus 75 procents ägande av Manager. I nuläget handlar det om i runda slängar 200 miljarder dollar i eget kapital.
Det avknoppade bolaget Manager kommer att förvalta dessa investeringsfonder och även vara fondbolag, för Manager kommer att äga 64 procent av Oaktree Capital Management (som kommer att fortsatt ledas av Howard Marks och Bruce Karsh). Det står i det andra brevet för året till aktieägarna.
Manager kommer inte att gå in med eget kapital i det man förvaltar, utan vara renodlade förvaltare av de i nuläget ca 750 miljarder dollarna. Då pratar vi om AuM, Asset under Manegement, vilket på svenska brukar översättas till fondförmögenhet. Det är alltså andelsägarna i fonderna som äger kapitalet, det vill säga Corporation respektive fondspararna i Oaktree.
Hur gör Hernhag?
Som ni kanske vet efter att ha läst min bok om framtidstrenderna för att bli rik gillar jag verkligen affärsmodellen som fondförvaltare har. Går börsen upp stiger sannolikt även intäkterna för förvaltningsavgiften i procent är konstant. Det blir med andra ord lätt större AuM då, även om fonderna tappar lite mot index.
Manager (som tar namnet Brookfield Asset Management) blir det bolaget som inte är kapitalintensivt utan kan dela ut det mesta av sina kassaflöden. Fondbolag med hög direktavkastning eller stigande utdelning är riktigt lockande.
Jag har länge funderat på att köpa T. Rowe Price i den här börssvackan, men Manager kommer jag ju att få via utdelning/avknoppning så ett fondbolag i portföljen får jag ändå. Ser fram emot att läsa mer om det nya bolaget i höst.
