Tjänstebolagens fälla slog igen i SJR

Tjänstebolagens fälla och tre punkter att tänka på som investerare.
Tjänstebolagens fälla och tre punkter att tänka på som investerare.

2019 gick jag in i tre tjänstebolag, Bilia, Nobina och SJR. Det visade sig att jag gått in i tjänstebolagens fälla åtminstone i SJR.

Fördelen med tjänstebolag är att när det väl går bra då blir det mycket starka kassaflöden. Tjänstebolag binder inte kapital, utan kan dela ut riktigt stor andel av vinsten.

Bilreparatören Bilia och bussbolaget Nobina såg innan Wuhanviruset slog till och skapade coronakrisen ut att bli bra. Bemanningsbolaget SJR stötte på bolagsspecifika problem då deras tillväxtsatsningar inte fungerade som planerat. Det är också SJR som är mest konjunkturkänsligt, då konsulter och bemannare är lättast att avskeda. Folk slutar inte åka buss hur som helst. Ja, förutom i pandemier då men annars konjunkturstabila Nobina får till största delen betalt via fast taxa och inte via incitamentsavtal.

Pandemin 2020 kunde ingen under 2019 inte förutse och jag tror att både Bilia och Nobina kommer att klara sig genom denna krisen. I SJR drar jag däremot vissa lärdomar.

Jag underskattade risken med att investera i ett tjänstebolag utan stop loss. Förvisso kompenserade jag mig för riskerna med en relativt liten andel i portföljen, men ändå. Då cykliska bolag främst inom tjänstesektorn kan drabbas extra hårt i lågkonjunkturer bör jag i eventuella framtida affärer använda autosäljorder, stop loss. Eller sälja ändå om den långa trenden faller vidare.

Det är en annan sak att köpa aktier i en fallande kurstrend om bolaget äger infrastruktur som har framtiden för sig. Som när jag köpte AT&T i december 2018, deras mobilmaster och kablar har ett realt värde och möter ökad efterfrågan ofta även i lågkonjunkturer.

SJR hade fin historik när jag köpte och bolaget hade till slut kunnat lyckats med sina investeringar och satsningar, men när de vinstvarnade och jag redan 2019 började räkna med att det blir utdelningssänkning våren 2020 borde jag ha sålt. Eller använt stop loss.

Coronakrisen är löken på laxen, särskilt för ett tjänstebolag där jag inte känner jag har koll på riskerna. I goda tider är det en sak att inte ha det, men för att veta om bolaget kommer helskinnade ur en kris måste vi det.

SJR har tidigare såvitt jag minns uppgett bl.a. Telia som referenskund och teleoperatörer lär behöva ekonomer på huvudkontoret även i fortsättningen. Frågan är bara vilka andra bolag och sektorer SJR är exponerade mot och jag hittar inte det när jag letar. Tjänstebolaget Coor har en lång lista på stabila referenskunder i exempelvis sin bokslutskommuniké, medan det är i fallet SJR är svårare att hitta och analysera och riskhantera tycker jag.

I en osäker värld har jag därför bitit i ett riktigt surt äpple och sålt allt i SJR. Det sker i samma vecka som jag köpt aktier i läkemedelsbolaget Abbvie, som känns betydligt tryggare. Sjukdomar tar inte paus på det sätt efterfrågan på rekrytering kan göra så Abbvies utdelning känns säker medan SJR har skjutit upp sin bolagsstämma och funderar på det förslaget om sänkt utdelning.

Tjänstebolagens fälla är att efterfrågan försvinner snabbt i tuffa tider och sen i värsta fall kan vara borteffektiviserad när det vänder. Det sistnämnda mycket beroende på bransch.

Fällan slog igen i SJR via en kombination av personalintensiv verksamhet, en tillväxtmotor som hackade till och en djup lågkonjunktur. När det går bra så går det verkligen bra och när det går dåligt går det verkligen dåligt. Jag tänker inte vänta på att korten ska synas i SJR utan jag spelar hellre med ett stabilare kort framöver.

Verkligheten är inte som poker där man kan gå all-in. Långsiktiga investerare måste hålla nere riskerna.

Tre krav för att köpa SJR och andra konjunkturkänsliga aktier

Ska jag köpa SJR igen krävs det tre saker för att minimera risken för tjänstebolagens fälla. Det ska det vara långsiktigt stigande kurstrend, annalkande eller befintlig högkonjunktur och att jag använder stop loss eller liknande. SJR är en chansaktie som säkert blir bra i nästa högkonjunktur, men osäkerheterna innan dess är för stora.

Jag funderar på en säljstrategi även för industribolag som Alfa Laval och Beijer Alma. Kan jag inte helt lita på utdelningstrenderna är ju frågan hur långsiktig jag ska vara. Att skala ned är en sak, men att sälja ut helt i vissa bra bolag kan bli en del av min strategi framöver.

Nya aktien Abbvie

Abbvie ny aktie i Hernhags portfölj

Hernhags Utdelare. Efter att ha funderat på Abbvie en längre tid har jag gjort slag i saken och köpt. Läkemedelsjätten har sina utmaningar, men en aktiekurs runt 80 dollar per aktie ger ändå en direktavkastning på uppåt 5,9 procent vilket är lockande.

Aktiegurun Marc Lichtenfeld har under en tid tjatat om Abbvie och visst är utdelningsströmmarna där relativt stabila. Tydligen var det fria kassaflödet för bolaget under 2019 nästan 13 miljarder dollar och utdelningarna bara 6 miljarder dollar. Utdelningsandelen är därmed under 50 procent, räknat på kassaflödet. Börsdatas uppgift säger 45 procent.

Utdelningstrenden är 47 år om vi räknar åren då bolaget hörde till Abbott. Abbvie knoppades av 2013 och avknoppningsbolag brukar generellt sett gå bra. Höjningarna av utdelningen per aktie har varit överraskande stora under det senaste året.

P/e-talet är 15 räknat på fjolårets vinst, men räknar vi på det justerade resultatet per aktie på 8,94 dollar handlas aktien till låga 9 gånger årsvinsten.

Beroendet av storsäljaren Humira (mot reumatism) minskar när/om fusionen med Allergan går i lås i maj. I runda slängar minskar andelen av intäkterna från 60 procent till under 40 procent för Humira. Det är ändå väldigt stor del och patenten för Humira går ut i USA år 2023, så det är dags att gasa inom andra områden och det gör man.

Det nya Abbvie plus Allergan minus allt i Humira skulle rent teoretiskt innebära att 2018 års intäkter på 33 miljarder dollar sjunker till 29 miljarder dollar. Detta enligt Abbvies informationsmaterial från tidigare i vintras innan 2019 års siffror fanns. Ovan på det flera nya produkter som börjat sälja och som ännu har hög tillväxt. Den delen av Abbvie ska enligt målen uppvisa hög ensiffrig procentuell tillväxt räknat 2018-2023. Samtidigt ska kassaflödena från Humira gå till att amortera på skulderna.

Allergan tillför Abbvie både läkemedel och skönhetsprodukter. Botox används tydligen både inom skönhetsområdet samt mot migrän. Juvederm fyller upp läppar och slätar ut rynkor (via hyaluronsyra) och är en konkurrent till svenska Q-meds Restylane. Efter min lyckade affär i Q-med för något decennium sedan är det kul att vara tillbaka som investerare i den här nischen.

På risksidan hittar vi utöver beroendet av Humira vissa osäkerheter kring engångsposter och synergier som man tror man ska nå. I alla fall skuldberget är något att hålla ögonen på. Nettoskulden är enligt Börsdata 30% av tillgångarna, men soliditeten är negativ. Antagligen beror det på att varumärkenas värden inte tas upp fullt ut på tillgångssidan. Sen är skönhetsprodukterna nog konjunkturkänsliga, i alla fall relativt läkemedlen. Framförallt är amerikanska läkemedel så dyra att det politiska hotet alltid kommer att finnas där för pristak eller något.

Posten i Abbvie som jag köpt till min utdelningsportfölj är medelstor i underkant. Faller aktien ökar jag, annars är jag med på uppgångar. Bra båda delarna. Sen behöver den aktien inte passa in i din portfölj så du ska kanske inte alls köpa den utan göra din egen analys, etc, osv. 🙂

Bolag jag är skeptisk till efter ändrade utdelningsförslag

Utdelningsforslag ändrade - skippad utdelning och sen slopad utdelning från Sandvik, Ratos och SSAB.

När de bästa utdelningsbolagen sänker sina utdelningsförslag på grund av coronakrisen finns det värre historier i botten av ligan. Tre börsbolag på Nasdaq Stockholm ändrade sig mer än en gång.

Industribolaget Sandvik sänkte sitt utdelningsförslag den 26 mars och den 7 april var budskapet att nu blir det ingen utdelning alls under våren. Kanske när marknaden stabiliserats i höst.

Investeringsbolaget Ratos sänkte utdelning den 23 mars och sen den 30 mars ändrade man sig igen. Nu ska utdelningen slopas helt, men men kanske återkommer hösten 2020 och delar ut om man kan.

Stålbolaget SSAB är värst då man på fyra och en halv dag ändrade sig två gånger. Den 25 mars ändrade man sig första gången och sänkte sitt utdelningsförslag och på kvällen den 29 mars var det dags igen då man ändrade till noll kr i utdelning.

Precis som jag antydde i Investerarens Podcast är det här inget som inger förtroende, även om det förstås har varit den snabbaste inbromsningen i modern tid för ekonomin.

Inga andra börsbolag har ändrat sig mer än en gång. Sandvik, Ratos och SSAB är därmed tre aktier jag kommer att vara mer skeptisk till framöver. Även om inbromsningen i ekonomin har varit tvärt är det skumt att de ändrar sig två gånger på kort tid. De tre bolagen är mer eller mindre konjunkturkänsliga så det går att spekulera hur nattsvart det blir för deras efterfrågan framöver. Handlingskraft är i och för sig bra, men när den behövs genom att ändra en ändring man just genomfört är det en varningssignal.

Oavsett om de tre bolagen plötsligt fick ny värre information och/eller om det kom ”önskemål” från huvudägare eller finansiärer får jag svårare att lita på informationsgivningen framöver. Främst Ratos och SSAB har dessutom inte heller den starkaste historiken.

Uppdatering 13 april kl 11:30: Även byggbolaget NCC hör hemma på denna lista, då de först sänkte sitt utdelningsförslag den 23 mars och sen slopade det helt den 30 mars.

Uppdatering 5 maj: Pappersmassabolaget Rottneros kan vi lägga till också, då de först tar bort sin extrautdelning och sen ändrar sig en gång till då de nu slopar även den ordinarie utdelningen. 

Uppdatering 10 september: Även Husqvarna ändrade sitt förslag två gånger. 

Think and grow rich – en bok att hylla och såga

Think and grow rich bokrecension och delvis sågning!

Think and grow rich av Napoleon Hill är en klassiker bland ekonomiböckerna. Delvis förstår jag det, delvis undrar jag varför. Se mer vad jag menar i bokrecensionen som du kan bläddra fram på min sida om böcker i hur man bli rik.

Det jag tar upp i detta blogginlägg är att å ena sidan är boken proppad med olika tips på hur man ska tänka och se på saker och ting i karriären och när det gäller att bli rik. Å andra sidan känns boken seg eller lite småflummig. Autosuggetioner, självsuggestioner, telepati, det sjätte sinnet – allt berörs. Där någonstans i slutet av boken ger jag upp.

Jag hade hellre läst mer om hur Napoleons kärleksliv påverkade hans kreativitet och därmed framgångarna på slagfälten. Detta enligt kapitlet om sextransmutationer, närmare bestämt på sid 215 i denna storpocket. Där står det en halv sida om just det som ett exempel på hur sådana drivkrafter och influenser från fruar till framgångsrika män genom historien påverkat prestationsförmågan i karriärerna. Samtidigt blir jag tveksam och tycker mycket låter långsökt. Jag hade gärna läst mer som backat upp den här teorin. Självklart har man en fördel av en bättre hälft, ett bra förhållande, men att det får sån fart på kreativitet och karriär eller gör en diktator mer framgångsrik i ett krig?!

Utdelningsaktierna där de långa trenderna bröts i coronakrisen

dividends dont lie - utdelningar ljuger inte

Många av börsens stabilaste utdelare stod pall, men flera av de på mina topplistor över utdelningsaktierna med längst trender fick lämna listan under 2020.

Coronakrisens efterfrågesvacka gjorde så att många börsbolag för första gången någonsin tvingats ändra sina egna utdelningsförslag till årsstämmorna.

Här är de som lämnade eller nedgraderades från topplistorna:

Ett av bolagen som höjer varje år:
Loomis sänkte utdelningen och lämnade topplistan för höjd utdelning varje år.
Ett bolag av totalt sju på listan med höjd utdelning varje år innebär att sex bolag eller 86 procent behöll sin svit av utdelningshöjningar.

11 av bolagen med längst trend utan sänkning:
6 slopade: Alfa Laval, Duni, Fenix, H&M, Softronic, ÅF Pöyry
2 sänkte: Beijer Alma, Beijer Ref.
8 bolag av totalt 24 bolag har slopat eller sänkt sin utdelning, vilket innebär att 16 bolag eller 67 procent behöll.

Två av bolagen som sänker sällan men gjort det minst en gång tidigare de senaste fem åren:
SCA och Skanska ändrade och sänkte sina utdelningsförslag, men de är sannolikt ändå värda att betrakta som bolag som sänker mycket sällan.

Inlägget uppdaterat per den 18 november 2020.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.