Jag har gått över till att vara kund hos Storytel och nu har jag lyssnat på Liv 3.0 av Max Tegmark. Det är en fascinerade bok, men kunskapen ger mig nästan ingen praktiskt nytta. Inte än i alla fall.
Hur jag ska placera i aktier och hur samhället kommer att förändras i allmänhet får jag inte så mycket hjälp av. Däremot ger boken en god inblick i hur framtida datorprocessorer kan komma att fungera, utvecklas, tänka och bli medvetna om sin existens.
Den stora fördelen med läsa eller lyssna på Liv 3.0 är att grundkunskapen tillsammans med bokens olika framtidsscenarion gör att jag blir något mera redo för framtiden. Kanske vet jag nu lite mer om vad jag ska hålla ögonen öppna för. Att investera i IT-bolag hade jag gjort ändå, men att hålla koll på digitaliseringstrenderna kommer jag att vara mera noga med.
Det finns mycket som är svårt att förstå även om det är intressant och fascinerade. En sådan sak är det här med bli medveten om sin egen existens. Om det är informationen och hur den är strukturerad som skapar ett medvetande är den inte beroende av vilka atomer och molekyler den finns i. Därmed skulle det gå för AI:s att få medvetande. Om de konstgjorda så kallade neuronnäten (länken går till Wikipedia) programmeras rätt och lär sig självt mer och mer mer kan medvetande någon gång i framtiden uppstå i delar av den digitala världen.
För övrigt gillar jag Storytels app, även om det inte alltid känns superlätt att navigera i. De flesta böckerna jag letat efter finns, men inte alla. Storytel finns i min indexfond, eller rättare sagt i min nöjesaktieportfölj.
Att lyssna på ljudböcker är dessutom mer framtid och digitalt samhälle, så det passade bra att jag började med just Liv 3.0. Dessutom sparar det kostnader för porto och det går inte åt mer utrymme i bokhyllorna. Ett effektivt liv är bra process för lättskött privatekonomi och att nå ekonomisk frihet, vilket är bloggkategorin där det här inlägget hamnar.
Frågelådan denna gång handlar om att bygga en aktieportfölj. Foto: Mimmie England.
Att börja bygga en aktieportfölj är fokuset för denna omgång frågor från er läsare.
Läsarfråga: Läser för närvarande din bok ”Hitta tillgångarna som gör dig rik”. På sidan 144 redogör du för ditt tillväxtaktieindex och för fördelningen mellan de olika bolagen. Är tanken att ha ett jämnt sparande som en gång/månad eller är din tanke en insättning/år? Svar: Min tanke med aktieportföljerna är att inte ändra viktningen mer än max en gång per år. Skulle jag vilja öka kommer jag bara att göra det vid den årliga omviktningen, men vill du månadsspara så gör det i så fall så jämnt fördelat du kan rent praktiskt. Det kan bli svårt att placera exakt samma belopp i alla 15 aktier då de har olika höga aktiekurser.
Vill du läsa mer och veta vilken tillgång som är viktigare än aktier kan du köpa boken Hitta tillgångarna som gör dig rik från nätbokhandlare som Bokus eller Adlibris. Det går också att få signerat exemplar genom att beställa från Sterners Förlag. Jag tjänar dessutom lite mer om du handlar direkt från förlaget. 🙂
Läsarfråga: Jag undrar om dagens börsläge är något att investera i eller om börsen kommer att dyka ner ännu en gång? Har ett belopp som ska in i några bolag så tänkte att antingen investerar jag små delar i taget eller väntar och ser hur börsen beter sig. Svar: Många aktier är på hyggliga nivåer, men det kan mycket väl komma en djupare botten än den vi hade i mars även om det inte alls behöver göra det. Min utgångspunkt är som jag sa i Börspanelen del 2 att det blir ett lutande v, det vill säga en börskurva där uppstutsen blir slagit men svagt lutande uppåt. Knepet när det gäller att bygga en aktieportfölj är att ha ett system och en strategi att hålla sig till. Att köpa kvalitetsbolag då och då över då lång tid att man inte behöver veta hur börsen går enskilda veckor, månader eller knappt ens år.
Läsarfråga: Hur många bolag i en aktieportfölj är enligt dig för många? Tänker att ju fler bolag desto bättre riskspridning etc, men de måste ju finnas något max där det inte lönar sig längre? Svar: Någonstans vid 15-20 aktier fördelat i olika branscher på en och samma marknad/land börjar det räcka bra. Sen kan man ha 30-40 innehav i ens aktieportfölj om man vill. Eller bara några få investmentbolag som Investor, Industrivärden och Kinnevik för bara där får man över 50 underliggande aktier.
Hur innehav många som behövs i just din aktieportfölj är individuellt, men skaffa dig exponering mot minst 10 aktier i alla fall och helst 15-20, direkt eller indirekt via investmentbolag.
Läsarfråga: Jag är en kille på 16 år som planerar att börja spara långsiktigt med hjälp av aktier, fonder osv. Dock är jag ny och undrar därför om du har några tips på hur man ska tänka i början. Förstår att du inte kan säga vad som garanterat är lönsamt – utan att du mer kan förklara hur man bör tänka som ung aktiesparare och ge några kloka tips. Svar: Starta bygget av en aktieportfölj med investmentbolagsaktier eller aktier i lönsamma bolag inom en bransch du kan något om. Börja handla aktier med riktigt små belopp och lär dig successivt. Läs min aktieskola och det är också viktigt att du hittar en aktiestrategi som passar dig, vilket kan ta tid. Vissa placerare trivs bäst med fondportföljer, jag föredrar aktier.
Läsarfråga: Vill börja med att tacka dig för ditt engagemang gällande aktiemarknaden och hur otroligt lärorika dina böcker är. Är mitt igenom din bok ”Att lyckas med aktier” och tycker den är ofantligt bra. Har dock lite frågor och funderingar kring vissa spektrum. Till att börja med så undrar jag kring din analys av bolag, när man kollar på t.ex vinstmarginalen, vinsten eller vinst/aktie så menar du att långsiktigt stigande vinster tyder på att det kan vara ett bra bolag. Jag undrar dock kring när jag väl analyserar bolagen så ser jag att vinsten inte riktigt är regelbunden. Tar vi som exempel Atlas Copco som 2013 redovisade en vinst på 12 072 (MSEK), 2014: 12 169, 2015: 11717. I boken så anser du att bolaget har en långsiktigt stigande vinst, men den är inte helt regelbunden och ökar varje år utan kan dippa 1 år för att sedan öka ännu mer året efter. Tycker du att bolaget måste ha en regelbunden vinst som verkligen ökar för varje år eller kan det dippa så länge vinsten är högre nu än för 10 år sedan. Svar: Jag menar långsiktigt stigande vinster. Det är inga problem med lite lägre vinst ett eller två år för ett konjunkturkänsligt bolag som Atlas Copco. Nästan inga resultattrender är spikraka, utan svackor kommer ibland. Det viktiga är högre vinsttopp i varje högkonjunktur så vinsten per aktie stiger sett över flera års tid.
Läsarfråga: Har du någon gång tagit ett lån för att köpa aktier på i ett snarare läge? Jag har läst och hört om möjligheten, fast förrän nu har jag börjat fundera på det. Svar: Ja, det gjorde jag för en handfull år sedan när min bostad var obelånad och sen för något år sedan lite till. Jag har fortsatt en lågt belånad bostad. I min utdelningsbok skriver jag en del om belåning för att köpa utdelningsaktier om du vill fördjupa dig i ämnet.
Vid sidan av aktier tipsar jag lite grann om aktiefonder också. Här är min nya miljöfondportfölj.
Jag har samtidigt uppdaterat min sida med fondportföljer. En bit ned på den sidan står det lite mer om varför jag valde ut just de här fyra aktiefonderna till miljöfondportföljen och hur du ska tänka kring att ha dem som inspiration för ditt fondsparande.
Jag ska framöver följa upp hur det går för att se om miljöfonder ens lönar sig. Exempelvis RobecoSAM Sustainable Water B EUR ser ut att ha gått väldigt lika som Dow Jones på både ett år och tre års sikt.
Aktiebolag må vara bra för dig som är höginkomsttagare eller har flera delägare. För oss andra med relativt liten verksamhet är enskild firma bäst tack vare sin enkelhet.
Det finns flera fördelarna med enskild firma enligt mig:
Jag slipper registrera bolagsnamn. För just mig när jag och mitt personliga namn är mitt varumärke går det bra utan.
Jag behöver inte separata bankkonton, kontokort, kreditkort, etc.
Jag slipper ha företagskonto, plusgiro och bankgiro. Nästan alla mina kunder kan betala till något av mina privata konton eller till paypal. Det var bara en period på 00-talet då en uppdragsgivare krävde giro.
Alla eventuella krav på revisor slipper jag också. Jag kan dessutom bokföra själv och pressa ned kostnaderna.
Jag slipper upprätta årsredovisning. Jag har bara ett förenklat årsbokslut.
Jag slipper ha styrelse och styrelsemöten.
Du kan ha kort karenstid och få ersättning från försäkringskassan om du blir sjuk, medan ditt aktiebolag får betala sjuklön de första 14 dagarna.
Uppdatering 9 maj: Lade till punkt sju ovan, samt ändrat och lagt till i början av stycket nedan. Detta efter feedback i kommentarerna under artikeln och på sociala medier.
Aktiebolag har fördelar som möjlighet till delägare och friskvårdsbidrag med aktiebolag (länken går till standardbolag.se) samt att deklarationen kan bli enklare. Dessutom är AB bättre om du vill investera i onoterade bolag med kapital som bara beskattats med bolagsskatten (även om enskild firma tydligen är bättre om du äger skog och kvittar kostnaderna för skogsskötseln mot vinsterna i din firma). Har du aktiebolag finns möjligheter som att sälja bilen till aktiebolaget och större möjligheter för avdrag för arbetsrum, men utifrån vad jag kan läsa på foretagande.se gör reglerna för sånt att det inte är lika lätt som det kanske låter. Under stor del av mitt yrkesliv som skribent har jag inte haft något särskilt inrättat arbetsrum i mitt hem och då går det inte att få avdrag.
Jag har med andra ord den klart smidigast formen av näringsverksamhet. Jag saknar fasta kostnader och banklån i mitt företagande och behöver därmed inte det lilla skydd som aktiebolag kan ge då det är en juridisk person (som kan gå i konkurs utan att skulderna vältras över på ägarna). För övrigt innebär just det att du som har ett nystartat aktiebolag tvingas betala hög ränta på dina företagslån då risken för banken att förlora är så stor. Såvida du inte som privatperson borgar för ditt aktiebolags lån då förstås, men då är du ju inte längre skyddad vid konkurs.
Frågor och svar om enskild firma vs aktiebolag
De som ifrågasätter varför jag har enskild näringsverksamhet brukar låta ungefär så här:
”Bolagsskatten är låg och du kan ta ut lågt beskattad utdelning från ett aktiebolag.”
Delvis sant, men det är bara beskattade vinster du kan ta ut som utdelning via ditt AB. Du kan inte ta ut hur mycket utdelning som helst heller från fåmansbolag, reglerna är krångliga och använd t.ex. Driva Egets räknesnurra för att ta reda på vad du alls bör göra. Bolagsskatt plus skatten på utdelning blir inte särskilt mycket lägre än de egenavgifter och den inkomstskatt jag betalar. Inte så jag tycker det är värt all byråkrati som följer med bolagsformen AB.
”I enskild firma kan du inte bestämma din lön. Det kan du i aktiebolag.”
Jag får ingen lön alls från enskild firma, däremot inkomst av näringsverksamhet. Det kan jag bestämma i viss mån via periodiseringsfonder. Delar av inkomsten skjut upp i max fem år. Om kommande år ser ut att bli bra, återför periodiseringsfonderna i förtid. För mig som inte tjänar pengar som gräs likt advokater, läkare, riksdagsledamöter och idrottsstjärnor så får jag den inkomst jag vill ha. Det är att få ut så mycket beskattad inkomst som möjligt (utan att betala statlig inkomstskatt) så att jag kan förfoga över kapitalet fritt till investeringar och konsumtion.
Vi som är egenföretagare kan pensionsspara på traditionellt sätt. Detta till skillnad från anställda där avdragsrätten för avsättningar till pensionsförsäkringar och pensionsdepån IPS (bland ej ihop med ISK) försvunnit kan vi med enskild firma få avdrag för upp till 35 procent av inkomsten i deklarationen. Läs gärna avsnittet om enskild firma hos deklarationsmyndigheten.
Pensionssparat genom avdragsgill insättning till IPS har jag i undantagsfall gjort för att slippa statlig inkomstskatt. Om inte avdragsgilla kostnader och periodiseringsfonder redan fixar den biten så finns IPS där som en möjlighet. Då slipper jag inkomstskatt på det kapital jag stoppar in i IPS-depån, men kapitalet är inlåst där tills jag fyllt 55 år.
När jag tar ut inkomster från IPS måste skattesatsen vara lägre för att det ska löna sig. Vid oförändrad skattesats finns ingen egentlig anledning att pensionsspara via IPS eller andra lösningar.
Särskilda löneskatten som dras från pensionssparande till IPS är 24 procent för mig med enskild firma medan egenavgifterna på den inkomst som blir kvar är ca 29 procent. Är det då en fördel att pensionsspara för att på så vis skjuta upp skatt även om jag ligger under gränsen för statlig inkomstskatt? Jag skjuter väl också upp även inkomstskatten i för mig 15-25 år då pensionssparande sänker firmans överskott?
Förvisso skjuter man upp även inkomstskatten, men i IPS kommer beloppet antagligen att ge avkastning och därmed kommer kapitalet att vara större och med oförändrad skattesats jämnar det ut sig. Samma skattesats dras från ett större belopp, men i framtiden. Se räkneexempel från min författarkollega Miljonär innan 30 i denna twittertråd.
Här skiljer sig pensionssparande markant från periodiseringsfonderna, som dels bara finns i deklarationen och dels aldrig ökar av via börsuppgång. Därmed är det samma belopp man skjuter upp som ska beskattas. Den latenta skatteskulden blir som ett sorts lån där du kan placera pengarna och få avkastning (som privatperson i ISK och KF) och sen när periodiseringsfonderna återförs i din deklaration skattar du (din näringsverksamhet) på det ursprungliga beloppet oavsett vad du (som privatperson) gjort med kapitalet under tiden.
Slutsats. IPS kan löna sig om skattesatsen i procent i framtiden när du tar ut pensionen är lägre (för att du t.ex. tjänar mindre) och slipper statlig inkomstskatt. Jag skriver att det kan löna sig, för det finns en tydlig politisk risk med att binda kapitalet i pensionsdepåer eller i ett aktiebolag där du inte tagit ut alla vinster. Det kan bli högre skatter i framtiden.
Min grundteser om företagande är därför att ha en så smidig företagsform du kan utifrån vad som passar dig. Skatta hellre i år än att binda kapitalet i decennier. Pensionsspara traditionellt bara i undantagsfall.
Från botten i mars 2020 har uppgången för mitt nöjesaktieindex varit riktigt fin och i sexmånadersgrafen ovan slår aktierna storbolagsindex med över 30 procentenheter.
De största innehaven i min lilla aktiefond är Stillfront och Evolution Gaming, vilket du kan se en bit ned på min sida med hemmagjorda aktiefonder. Kort uttryckt är den här fonden full av datorspel och alkoholproducenter och främst den första sektorn hör framtiden till och går bra just nu. Digitala nöjen och dagligvaror är coronasäkrade verksamheter.
Helt klart ger detta mersmak och något att bygga vidare på i sommar när jag enligt mina regler får ändra och rebalansera mina båda indexfonder.
Tillväxtaktieindexet har gått bra över vintern 2019/2020. Jag slår äntligen börsindexet igen, efter en tuff start. På sex månader är jag 18 procentenheter över storbolagsindex.
I sommar när det gått ett år lägger jag upp grafer på Hernhag.se/aktieindex/ över ett år istället för de sexmånaders som finns där nu.
I tider där storbanker och H&M utvecklas dåligt är det inte direkt svårt att som jag gjort med mina aktieindexfonder ovan slå storbolagsindexet. Över tid är jag fortsatt inte helt förtjust i att ligga tungt i storbank. Det finns bättre utdelningsaktier och tillväxtaktier att välja. En eller flera bra aktiestrategier borde även framöver vara bättre än att passivt följa börsindex, tror jag.
