Kategori: Aktietips & analyser

Det går att slå börsindex på sikt, för det har jag gjort sedan 2016. Detta främst om vi tittar på min kapitalförsäkring där jag har mina utdelningsaktier. Det är sällan jag bryr mig om börsindex, men nu har jag äntligen tagit mig tid att jämföra och utvärdera lite.

De svenska börsindexen OMXS30GI (30 mest handlade aktierna med utdelningen återinvesterad) och OMXSGI (hela börsen med utdelningen återinvesterad) är inte helt relevanta då jag placerar i Norden och i Nordamerika. Som svensk jämför man sig lätt ändå med de svenska börsindexen, så håll till godo.

Min avkastning i svensk valuta räknat och mätt från början av 2016 och fram till 12 september 2022 är 122,6 procent, vilket motsvarar 12,6 procent om året i genomsnittlig avkastning om vi räknar med ränta-på-ränta-effekten, lär mer om den en bit ned på denna sida.

Här är samma sak fast via Avanzas gamla grafer och enbart jämfört med storbolagsindexet.

Min lågriskstrategi är att fokusera mot de stabilaste utdelningarna och sprida riskerna mellan olika nordiska och nordamerikanska aktier. Det har lönat sig i många år nu och portföljen är knappt på plus räknat från årsskiftet.

Totalt sett har jag lite sämre avkastning än ovan. Detta på grund av mina satsningar på bland annat onoterade aktier i min aktiedepå och på tillväxtaktier och fonder i min IPS. Där låg jag under en bra period alldeles för likvid. Att ha det mesta investerat över tid verkar löna sig, precis som låg risk. Med det sagt kommer jag inte att ge upp om tillväxtaktier, men det konceptet behöver jag utveckla lite till.

Saker som hjälpt min utdelningsportfölj att på sikt gå bättre än börsindex:
* Låg risk via god riskspridning.
* Att vara mer eller mindre fullinvesterad under stor del av tiden. Lite mer i kassa (upp till 10 procent) endast i undantagsfall, som i år 2022.
* Satsa det mesta på de stabilaste utdelningsbolagen.
* Undvika de högsta politiska riskerna, som när jag sålde Fortum i tid innan fiaskot i Ryssland.

Invändningar mot mitt skryt ovan är att jag tappar mot börsindex i de brantaste uppgångsfaserna. Jag riskerar även att tappa mot de svenska börsindexen om dollarn försvagas framöver. Totalt har jag dessutom sämre försprång mot index då andra mycket mindre depåer gått sådär.

2016 kan dessutom tyckas vara en smula godtyckligt startår, men det var året som jag kom ut med min bok Bli rik på aktieutdelning. Man lär sig mycket av att skriva böcker så även om jag började använda utdelningsstrategin redan i slutet av 00-talet var det först i mitten av 2010-talet som det verkligen började bita bra. Läser du min bok behöver du kanske kortare startsträcka än vad jag behövde.

Det finns många aktiestrategier och de flesta har rent statistiskt sett slagit börsindex. Även utdelningsstrategien. Förklaringen till att många placerare får stryk av börsindex är att man inte följer en bra strategi tillräckligt länge.

Slå börsindex även framöver?

Det kommer att bli svårt för mig att göra slå börsindex på sikt om aktiemarknaden börjar gå bra långsiktigt. Särskilt med en svagare dollar. Då hjälper det kanske inte att jag i år sakta med säkert försöker vikta ned en aning i dollartillgångar.

En slutsats jag drar är att min KF är min bästa depå så det är rätt att fortsatt fokusera på den. Håll fast vid det vinnande konceptet och bara utveckla det på marginalen.

Övriga depåer med andra strategier är det värre med. Onoterade aktier tänker jag inte hålla på med egentligen. Jag har mycket blandade framgångar där, framgångarna i Fortinova och Euroforest uppväger knappt för motgångar.

Tillväxtaktier har jag fortfarande lite grann placera i, men ska jag satsa mer kapital här ska jag också vara mer trendföljande. Hernhags variant av Arne Talvings Kavastutrender. Fungerar inte det blir det ny utvärdering.

Hur det går för mina aktieindexfonder jag byggt via egna portföljer kan du se här.

Konsten att slå börsindex kan du läsa, titta och lyssna mer på i poddavsnitt och YouTube-klipp.

I EFN Marknad diskuterar jag skillnaden mellan utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vilken strategi är bäst? Svaret beror på hur du är som placerare och vilken aktiestrategi du klarar av att hantera. Kombinera gärna olika strategier om du kan och vill.

Mitt råd generellt är att bygga upp en stabil bas i säkra aktier och sen toppa med utdelningstillväxt och/eller renodlade tillväxtbolag (som inte ger utdelning).

Ju mer tillväxtprägel en aktie har, desto högre blir risken och potentialen. Ofta blir de långsiktiga kursrörelserna då också större, både uppåt och nedåt.

Utdelningsaktier kan innebära klassiska värdeaktier med utdelning och med ganska låg tillväxt. Det kan också innebära utdelningstillväxt och hög värdering, som Fortnox och Evolution under de senaste 5-10 åren fram till skrivande stund i 2022.

Det viktigaste är att hitta en eller flera aktiestrategier som du kan klara av att följa så att du alls äger aktier i kvalitetsbolag i många år. Vilken strategi är bäst för just dig för du testa dig fram, vi är olika som investerare.

Jag tror med det sagt att utdelningstrategin och investmentbolag är en riktigt bra början för de flesta placerare.

70 000 aktieböcker har jag sålt sedan starten 2015. Det står klart sedan Sterners Förlag redovisat försäljningssiffrorna för 2021. Ett varmt tack till alla som köper och läser mina böcker.

Under 2021 blev det ytterligare 5980 sålda böcker. Försäljningstoppen bland mina böcker såg ut så här:

1 Trenderna som gör dig rik på aktier
Ljusbruna boken och årets nykomling. Lanserades i november 2021.

2 Bli rik på aktieutdelning
Röda boken, som utkom 2016 och finns i nytryckt version från 2021.

3 Bli rik och fri med aktier
Min och Arne Talvings bok om sparande och mindset som gör dig rik tar tredjeplatsen.

4 Den enkla vägen för nybörjare att lyckas med aktiesparande
Gula boken är för dig som vill ha en genomgång om vad aktier är för något. Boken missade tredjeplatsen i antal sålde exemplar med mycket liten marginal.

Kanadensiska investeringsjätten Brookfield Asset Management ska dela upp sin verksamhet och planen är att bli klar innan 2022 är slut. Det handlar om en utdelning värd 12 dollar per aktie, enligt bolagets uppgifter från första kvartalet.

Så här förändras namnen för det nuvarande BAM och kapitalförvaltningen (som i nuläget heter Manager) som ska delas ut:

BAM –> Brookfield Corporation
Manager –> Brookfield Asset Management

Efter att förvaltningen/fondbolaget delats ut heter det kvarvarande ägarbolaget inte längre Brookfield Asset Management utan Brookfield Corporation. Det avknoppade fondbolaget tar sig namnet Brookfield Asset Management.

I årets första brev till aktieägarna hittar vi denna uppställning som förklarar skillnaderna mellan bolagen:

Kvar i Corporation som vi äger nu blir det mesta av allt eget kapital, alla investeringarna i andra Brookfieldbolag (inklusive relativt nya satsningen Brookfield Insurance) och investeringsfonder. Plus 75 procents ägande av Manager. I nuläget handlar det om i runda slängar 200 miljarder dollar i eget kapital.

Det avknoppade bolaget Manager kommer att förvalta dessa investeringsfonder och även vara fondbolag, för Manager kommer att äga 64 procent av Oaktree Capital Management (som kommer att fortsatt ledas av Howard Marks och Bruce Karsh). Det står i det andra brevet för året till aktieägarna.

Manager kommer inte att gå in med eget kapital i det man förvaltar, utan vara renodlade förvaltare av de i nuläget ca 750 miljarder dollarna. Då pratar vi om AuM, Asset under Manegement, vilket på svenska brukar översättas till fondförmögenhet. Det är alltså andelsägarna i fonderna som äger kapitalet, det vill säga Corporation respektive fondspararna i Oaktree.

Hur gör Hernhag?

Som ni kanske vet efter att ha läst min bok om framtidstrenderna för att bli rik gillar jag verkligen affärsmodellen som fondförvaltare har. Går börsen upp stiger sannolikt även intäkterna för förvaltningsavgiften i procent är konstant. Det blir med andra ord lätt större AuM då, även om fonderna tappar lite mot index.

Manager (som tar namnet Brookfield Asset Management) blir det bolaget som inte är kapitalintensivt utan kan dela ut det mesta av sina kassaflöden. Fondbolag med hög direktavkastning eller stigande utdelning är riktigt lockande.

Jag har länge funderat på att köpa T. Rowe Price i den här börssvackan, men Manager kommer jag ju att få via utdelning/avknoppning så ett fondbolag i portföljen får jag ändå. Ser fram emot att läsa mer om det nya bolaget i höst.

Jag har nu sålt min amerikanska börshandlade fond MDIV.

Eller annorlunda uttryckt. Jag har sålt min USA-ETF First Trust Exchange Traded Fund VI Multi Asset Diversified Income Index ETF (länk till deras sajt). Vilket kort och enkelt namn de har, va?

Anledningen är dels att jag vill sänka andelen jag har placerat i USA nu när dollarn står högt. MDIV utgjorde bara någon procent av portföljen, men kursen går aldrig upp.

Å andra sidan är direktavkastningen goda 5-6 procent över tid och risken borde vara ganska låg då det är en multi-asset-fond med bland annat en ränte-ETF som största investering. First Trust Tactical High Yield ETF verkar vara en långräntefond med höga räntor. Svårt att bedöma riskerna där, särskilt i tider av stigande räntor.

I övrigt innehåller fonden saker jag redan har som REIT:s (fastighetsbolag) och aktier. MLP:er har jag inte, men dessa infrastrukturinvesterade kommanditbolag i Nordamerika möter sedan flera år en sämre skattesits än tidigare. Plus att jag redan har flera aktier i vanliga bolag i energisektorn. Det är med andra ord mycket i MDIV som jag redan har i portföljen.

MDIV är för övrigt en fond jag aldrig kan köpa tillbaka, då vi EU-medborgare inte kan handla USA-noterade ETF:er.

Aktier jag ökat i

För stora delar av kapitalet ökade jag i främst Tele2 B och XACT Norden Högutdelande, samt en lite mindre i Cibus Nordic Real Estate. Sverige-noterad stabilitet i tre olika varianter.

Helt enkelt är detta en ommöblering i mitt segment ”aktier istället för räntebärande” som jag skriv om här. Plus att jag ändå ökade mina likvider något då jag inte återinvesterade allt.

Antal innehav i sparportföljen är nu nere på 37 börsnoterade. VNV, VEF, Sinch, SBB D och Swedish Match har försvunnit tidigare under försommaren och sommaren. Framtida comebacker i några av dem är möjliga, vem vet.

Känns i alla fall bra att fokusera portföljen mot det som verkligen fungerat för mig över tid. Färre innehav är lättare att hålla koll på. Tillväxtsatsningarna får jag ta nya tag med sen i separat ISK.