Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
Här är 2023 års utfall av aktiestrategin Dogs of the Dow fast på Stockholmsbörsen. Det då börsbolagen meddelat utdelningsförslagen till vårens årsstämmor.
Strategin Dogs of the Dow går ut på att man årligen investerar i de tio storbolagsaktierna med högst direktavkastning.
Dogs of the Dow fast på Stockholmsbörsen. Kursdatum för strykhundarna på börsen är 28 februari 2023. Markering med * innebär att bonusutdelning ingår.
Dessa impopulära ”strykhundar” är ingen aktiestrategi som jag själv följer. Däremot gillar jag vissa av aktierna och det skriver jag om i veckans krönika hos Privata Affärer. Krönikans kursdatum är 24 februari 2023. En av mina favoriter långsiktigt på listan är Boliden:
”Gruvbolaget Boliden må vara konjunkturkänsliga och råvarupriserna svängiga, men den annalkande stora bristen på koppar och andra metaller i världen gör att det här är en bra basindustriaktie. Osäkerhetsmoment som låg metallhalt i gruvorna måste vi stå ut med här. Direktavkastningen är 6,3 procent inklusive bonusen. Räknat på den ordinarie utdelningen sjunker nyckeltalet till ändå hyggliga 3,6 procent.”
Ny etta i Sverige över inom utdelningshöjningar har vi programvarubolaget Vitec, med 21 år i följd.
Ny på listan över bolag som aldrig sänker sin ordinarie utdelning har jag lagt in Bahnhof, som likt Axfood har 14 år i följd utan sänkning.
På topplistorna var det få bolag som sänkte utdelningen. I fastighetssektorn hittar vi Castellum som slopar utdelningen och FastPartner som sänker sin.
I övriga branscher var det IT-konsulten Softronic och teleoperatören Telia som sänkte.
Alla andra på topplistorna behöll eller höjde. Utifrån att 2022 var ett år av kraftigt stigande räntor är det ändå ett riktigt bra utfall.
Uppdatering den 30 mars 2023: Per aktie sänkte Beijer Ref på grund av att nyemissionen ökade antalet aktier.
Uppdatering den 15 maj 2023: Jag har lagt till Ework bland utdelningsbolagen som sällan sänker:
Både utdelningarna under 2023 och 2024 är i farozonen för många fastighetsbolag. Två bolag har pausat utdelningen hittills och det borde bli fler.
Högt belånade Cibus Nordic är en kandidat. En negativ tolkning är att kreditlinan hos bankerna redan är stretchad till max.
Castellum och Estea har pausat
Estea Omsorg har pausat utbetalningarna av räntorna till oss som äger kapitalandelsbeviset (vilket är en börshandlad skuldsedel). Som jag skrev i aktiechatten hos Privata Affärer tycker jag att det känns lite synd även om det är ett bra försiktighetsdrag.
Räntan kommer att ackumuleras och ägarna till andelsbevisen har rätt att få den vid senare tillfälle. Castellums pausade utdelning kommer inte tillbaka på det viset. Estea Omsorgs indragna ränta har jag därför inte så mycket emot. Vi står helt enkelt längre fram i kön till utbetalningar där.
Den ackumulerade räntan läggs bara på hög, så det blir ingen ränta på ränta-effekt i Estea Omsorgs räntepaus. Det är det svar jag får av bolaget.
Fler fastighetsbolag lär sänka utdelningen
Fastighetsbolag som jag tror kommer att sänka utdelningen på sina stamaktier är bland annat Corem Propertiers.
Cibus Nordics utdelning ligger också i farozonen över tid. Här är några punkter som gör att jag att jag backar: – Signaler från flera olika håll i branschen om att fastighetsbolag allmänt kommer att behöva sänka eller dra in utdelningarna helt. Det beror på att även om bankerna är pigga på att låna ut, sker det inte till vilka villkor som helst. –58 procent i belåningsgrad är högst i branschen och det var inget som bolagets CFO direkt bemötte när jag frågade. Inte mer än att de har höga avkastningskrav och mycket stabil efterfrågan från kunder. Det är ju mer intäkts- och tillgångssidan av det hela. Kostnads- och skuldsidan är vad den är och det är där molnen tornar upp sig. – Obligationen de emitterade under hösten 2022 var enligt detta pressmeddelande till tremånaders euribor plus 7 procentenheter är dyr. Ca 9 procent i skrivande stund. Det säger en del om vilka risker räntemarknaden sätter på bolaget just nu. Löptiden är dessutom bara tre år och inte som i Intrums fall där den svindyra obligationens löptid var på drygt fem år. – Det blev lite konstigt när Cibus under första halvåret 2022 skulle införa en D-aktie och sen ångrade sig och fick ändra utdelningen på stamaktien till det vanliga via en extrastämma. Borde inte bolagsledningen ha kollat med storägarna innan? Eller ändrade sig storägarna under tiden?
Cibus Nordics aktie halverades å andra sidan i kurs under 2022 och frågan är om det därför alls behöver rasa så mycket mer även om utdelningen sänks eller slopas i vår eller om drygt ett år. Castellum-aktien föll inte med så dramatiskt mycket på deras besked sett över ett par veckor.
Vad svarar Cibus Nordic?
Jag frågade Cibus finanscehef Pia-Lena Olofsson om ovan nämnda obligationslån som kostar euribor plus 7 procentenheter i ränta. Det innebär drygt 9 procent i årsränta på det lånet.
Varför lånade Cibus Nordic på obligationsmarknaden till euribor+7 procentenheter istället för att ta banklån där räntorna borde vara lägre?
– Vi har inga obelånade fastigheter att ta en seniorfinansiering i bank med. När vi tar banklån så belånar vi portföljer av fastigheter med säkerhet i dessa fastigheter. Alternativet är juniorfinansiering/mezzaninlån som ligger säkerhetsmässigt efterställt den seniora finansieringen i bank. Denna typ av lån har en högre ränta än bankfinansiering – i många fall likställd med obligationsfinansiering.
Min tolkning av det svaret är att fastigheterna mer eller mindre är så belånade de kan vara. Med 58 procent i belåningsgrad är kanske banklånen redan stretchade till max och det är efterställda obligationslån till rejält hög ränta som gäller.
9 procent i låneränta är klart högre än avkastningskraven på fastigheterna. I tider med stigande ränteläge är det oroande.
Vad gör Hernhag med sina aktier nu då?
Jag älskar Cibus Nordics fokus och som jag skrev i förra inlägget vill jag gärna öka, men det är bara på lång sikt.
Kortsiktigt är jag så pass fundersam kring utdelningen att jag har minskat genom att sälja en tredjedel av aktierna. Cibus väger ändå 1,9 procent av portföljen och tills vidare tycker jag det räcker. Aktien behöver inte falla så mycket mer, vad vet jag.
Kapitalet placerar jag om i annat där utdelningen känns säkrare. Bland annat har jag ökat lite till i BAM, Brookfield Asset Management.
Externa faktorer kan stoppa även lovande bolag och trots en skicklig bolagsledning blir det ibland omöjligt att lyckas. Black Earth East och Tectona Capital stötte under åren på dråpslag som finanskrisen 2008 och covidkraschen 2020. Mina aktier i Tectona Capital är sålda sedan hösten 2022 och jag drar några slutsatser.
Trump Ocean Club i Panama City. Foto av aktieskägget Hernhag.
2013 konverterade jag Black Earth East-aktier till Tectona Capital. Under sommaren och hösten 2022 fick vi aktieägare erbjudanden om att byta aktier till hälsovårdsinvesterarna Cardeon som tog över börsplatsen på Nordic SME via fusion. De Tectonaägare som ville kunde även köpa aktier i onoterade Sweteak. Detta för att kunna fortsätta äga aktier i hyresverksamheten i ett Panama.
Jag sålde istället mina Cardeon för kanske 44 öre per aktie i genomsnitt och totalt under de nio åren blev det trots lite aktieutdelning ingen bra affär. Innan Tectona Capital hade jag dessutom Green Growth-aktier som jag konverterade till Black Earth East-aktier.
Finanskrisen 2008-2009 förändrade allt för Black Earth East i Rumänien. Under covidkrisen 2020 införde Panama regler för att skydda hyresgäster som inte kunde eller ville betala, vilket skedde på bekostnad av fastighetsägarna som minsann inte slapp några kostnader.
Kvar i Panama är för mig två små bolag som äger teakplantager och absolut inget annat. Där slipper jag få exponering mot skötseln (för den drar negativa kassaflöden varje år). Jag har såvitt jag vet renodlade bolag som äger marken och som får avkastning från slutavverkningen av teak-träden. Inget annat löpande, vilket är viktigt.
Skogsägarbolaget Euroforest (Realfond Skog) blev däremot en bra affär för mig, så visst går det med onoterade aktier i bolag med reala tillgångar. I alla fall om det finns en tydlig exitplan och är reala tillgångar i det geografiska närområdet. Samt att ingen finanskris eller pandemi slår direkt mot verksamheten.
Jag önskar de som äger aktier i Sweteak all lycka till!
Slutsatser och lärdomar
Investera i första hand på hemmaplan och var försiktig i mer exotiska länder. Det är ofta svårare att förutsäga utvecklingen utomlands.
Fundera en extra gång innan du investerar i onoterade aktier eller aktier som är tunt handlade. Kan du verkligen komma ur innehavet om du mot förmodan måste?
Undvik bolag som inte har positiva kassaflöden. Ett smärtsamt exempel på det är mitt äventyr i Forwood, som också hade verksamhet i Panama.
Det är för mig uppenbart att Intrum fokuserar mer mot lånens löptider och förfallostruktur än på räntorna. I alla fall i enstaka fall. Målet är med andra ord att plana ut kurvan med obligationslån som förfaller.
Så länge bolaget kan tjäna ca 12 procent i avkastning (mätt som IRR, det vill säga inklusive ränta på ränta-effekt) klarar de höga räntor. Utdelningen är också liten jämfört med den stora kassan.
Det är mina slutsatser utifrån Intrums svar på mina frågor och utifrån nyheten om deras nya femåriga obligation (länk i ny flik) på 9,25 procent i fast ränta. Den är på 450 miljoner euro och såldes till 97,02, vilket är 3 procentenheter under det nominella beloppet som Intrum ska betala tillbaka. Den effektiva räntan är därmed över 10 procent om jag fattat allt rätt.
Tre frågor och svar till Intrums IR-avdelning
Jag frågade Intrums IR-avdelning och fick de här svaren från Anders Bengtsson, Investor Relations Manager.
Att räntan trefaldigas från 3,125% till 9,25% måste väl ändå vara en klar försämring för Intrum? – Intrum har ett väl genomtänkt och proaktivt förhållningssätt till bolagets finansiering. Refinansieringen av den här obligationen är en del av vår löpande verksamhet, eftersom Intrum hanterar förfallostrukturen för våra skuldinstrument över flera år för att reducera risk. Det här har varit planerat sedan länge och är i linje med bolagets finansieringsrutiner.
– Det är viktigt att notera att den här obligationen utgör mindre än en tiondel av Intrums samlade skuldinstrument, med en mycket liten påverkan på vår totala räntekostnad. Den genomsnittliga räntekostnaden om 3,7%, justerat för den här transaktionen, skulle ha uppgått till 4,3% baserat på den senaste genomsnittliga 12-månadersräntan på våra skuldinstrument (om den här transaktionen skulle ha ägt rum 1 oktober 2021).
Bilden är från Intrums presentation för investerare i samband med niomånadsrapporten 2022.
Fanns det inte banklån till lägre ränta än 9,25%? – Den nuvarande makroekonomiska utvecklingen har märkbart förändrat förutsättningarna på obligationsmarknaden. Sett till var marknaden står idag är villkoren väl i linje med dem för motsvarande företag. Intrum kommer att fortsätta att diversifiera förfallostrukturen över flera år för att minska risk. I takt med att makroläget förbättras så kommer även villkoren för framtida refinansieringar att göra det.
– Vi har för närvarande nyttjat finansieringsmöjligheter genom en RCF, som liknar ett banklån. Vi kommer, precis som vi har gjort historiskt, fortsatt att ha en diversifierad och proaktiv finansiering av våra skuldinstrument.
Kan du säga något om huruvida det senaste årets stigande räntor gynnar Intrums verksamhet? Det blir väl mer ränteintäkter för bolaget i form av dröjsmålränta och lönsamhet på skuldportföljer etc? – Den nuvarande makroekonomiska miljön förväntas leda till ökad efterfrågan av våra tjänster och ett ökat inflöde av nya ärenden, särskilt under 2023. Det kommer också påverka våra avkastningskrav på portföljer som vi avser förvärva. Dessa faktorer har större inverkan på Intrums affär än räntan för de sena betalningar vi hanterar.
– Intrum har en diversifierad förfallostruktur, fördelad från 2023 till 2028. 72% av vår finansiering har en fast ränta och att Intrum har en mycket stark likviditet på 17,3 miljarder SEK per Q3 2022.
Mina kommentarer och lite analyserande
Likviderna på 17,3 miljarder kr är stora jämfört med fjolårets utdelning på totalt 1,6 miljarder kr. Detta då 13,50 kr per aktie gånger antalet aktier = 1643 miljoner kr i totalt utdelning.
Nu är Intrum ganska hårt skuldsatt om vi titta på bland annat soliditeten, som är låga 26 procent. Detta enligt Börsdata.
Oavsett är det ingen större match för Intrum att klara utdelningen, frågan är vad banker och kreditvärderingsinstitut tycker. Blir det ännu högre räntor om de fortsätter höja utdelningen?
Höjer Intrum utdelningen till 14 kr per aktie är det ändå bara en tiondel av kassan som delas ut. Prognoserna som finns hos Marketscreeners.com säger fortsatt höjd utdelning, men det kan vara gamla prognoser. Vad vet jag.
Ett gammalt exempel på att vi inte ska lita på databaser är när norska oljerigguthyraren Fred Olsen Energy klappade ihop. D¨å hade Factset uppgifter/prognoser i sin databas som sade PE-tal på 3 eller 4, strax innan förlusterna fick bolaget att gå under.
Intrum är den aktie i min sparbox Utdelningsfavoriter by Hernhag som jag är mest fundersam kring. Direktavkastningen är rätt även om bolaget mot förmodan skulle halvera utdelning. När bokslutet kommer den 26 januari får vi se hur det går.
Fördelen med sparboxen är att den bygger på månadssparande, så vi kan snitta ned oss under lång tid i väntan på ett bolag i en svacka ska återhämta sig. De bolag där läget blir för oklart eller där jag inte tycker att aktien är värd risken lämnar Utdelningsfavoriter by Hernhag.
