Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
De båda tillväxtbolagen Stillfront och Flat Capital genomför nyemissioner under första halvan av mars 2022. Min åsikt och utgångspunkt är att teckna aktier.
Generellt sett är det så att är du aktieägare så tror du antagligen på bolaget och då ska du teckna. Undantagen är om bolagen har problem av allvarlig natur eller nyemitterar varenda år, men det är inte fallet här.
Stillfront är ännu i sin tillväxtsvacka, men långsiktigt är det ingen fara för bolaget eller för mobilspelsbranschen. Alla konkurrenterna drabbas också av att det är svårare att marknadsföra exakt mot Applekunder efter deras integritetsuppdatering.
Flat Capital – Pressmeddelande om nyemissionen (länken öppnas i ny flik) Flat Capital äger jag inte, men jag rekommenderade teckna när de skulle börslistas (länk till PA). Aktien har efter kursrusningen nu kommit ned en bit. Även om inte huvudägaren Siemiatkowski tecknar några aktier är det rimligt att övriga ägare tecknar. Flera av innehaven i investmentbolagets portfölj har potential såvitt jag kan se.
Det är med det sagt viktigt att du fattar ett eget beslut som passar din strategi och sparhorisont. Var medveten om de höga riskerna i båda dessa aktier och låt ingen position i portföljen bli för stor.
Här är fyra aktier som jag sålde i börskraschen 2020 och hur det har gått sedan dess. Helt enkelt en analys och uppföljning av min coronasäkring av aktieportföljen som jag gjorde för drygt 1,5 år sedan.
Las Vegas Sands
Las Vegas Sands kasinon fick stänga i coronakraschen 2020 så jag sålde då jag coronasäkrade min portfölj. Jag tänker heller inte köpa tillbaka den och att utdelningen inte återkommit sänder en negativ signal.
Las Vegas Sands började återhämta sig, men har sedan på grund av verksamheten i Kina och utvecklingen i Macao hamnat under ny press. Rätt att sälja med förlust och omplacera kapitalet. DJ USA (blå linje) har gått mycket bättre än aktien med grön linje. Källa till grafen: Avanza.
Hösten 2020 köpte jag aktier i kasinoleverantören Evolution, som ett år senare stod klart högre. Känns ännu klart mer lovande än Las Vegas Sands.
Lamar Advertising
Lamar Advertising kom under det pandemidrabbade 2020 med nyheten att de drabbas av lägre annonsintäkter då allt färre åker till jobbet och ser deras stortavlor vid vägarna. Utdelningen drogs också in.
Aktien har återhämtat sig bra, men jag tror fortsatt inte att det finns någon tydlig megatrend som gynnar bolaget. Inget jag kommer att köpa tillbaka.
Som du ser sålde jag Lamar mitt i krisen och kraschen, men är glad att jag i samma veva köpte annat som stigit. Lamar (grön linje) har för övrigt inte hängt med DJ USA, i grafen ovan ljusblå linje. Ljusgul linje är MA200-trenden. Källa till grafen: Avanza.
Aktier jag köpte mars 2020 var inom andra sektorer, finska elproducenten Fortumoch svenska IT-bolaget Hexagon.
Boston Pizza
Boston Pizza kraschade hårt, men har sedan återhämtat sig rejält. På tre års sikt har bolagets kurs inte matchat index, men hög utdelning gör att kursdiagram inte ger någon rättvisande bild.
Jag ville coronasäkra portföljen för att må bra och känna mig säker. Det har kostat på då återhämtningen från 6 CAD till 15 CAD är rejält stor. Försäkringspremier kostar.
Även i Boston Pizza är jag glad att jag köpt annat som stigit i kurs istället. Men det ser inte bra ut i diagrammet. Att kursen ännu står klart lägre än för tre år sedan säger kanske en del om att bolaget inte direkt växer sina kassaflöden särskilt snabbt. Jämfört med Las Vegas Sands och Lamar är det här en aktie som i vart fall ligger lite närmare till hands att jag köper tillbaka. Källa till grafen: Avanza.
Six Flags
Six Flags nöjesfält drabbades av pandemin, men de hade stora problem redan innan sedan deras partner för expansion till Kina gått i konkurs. Aktien rasade vidare efter att jag sålt och den har enbart med liten marginal återhämtat sig i nuläget. Jag är glad jag kastade ut innehavet och köper inte tillbaka.
Helt rätt att jag coronasäkrade min portfölj genom att sälja Six Flags med förlust och placera i bättre bolag. Källa till grafen; Avanza
Slutsatser
Ska jag sammanfatta denna uppföljning av min coronasäkring av aktieportföljen är jag ganska nöjd. Helt rätt att sälja Las Vegas Sands och Six Flags. Helt okej att sälja Lamar Advertising. Fel att sälja Boston Pizza, men det är lätt att säga med facit på hand. När det blåste som värst visste ingen hur illa det skulle bli innan det vände. Det är dessutom en hel del värt att veta att bolagen i aktieportföljen är coronasäkrade. Det blir så att säga lättare att sova om natten då.
Ibland måste vi omplacera och tänka om i vår analys. Samhället och riskerna förändras och vår aktieportfölj behöver förändras i takt med det. Detta även om vi är långsiktiga investerare.
En musiker som heter Neil Young lämnar Spotify och har tagit bort sin musik från streamingtjänsten. Detta eftersom han inte gillade vad som sagts om vaccinationer i den frispråkige Joe Rogans podcast. Läs artikel i New York Post (öppnas i ny flik).
Det är bra att Neil Young kan uttrycka sig fritt och få som han vill. Det står honom fritt att inte hålla med Joe Rogans gäster.
Det är sorgligt att Neil Young lämnar Spotify bara för att han har så svårt med oliktänkande. Om musiker har heta känslor och vill bli politiska får de väl skriva debattartiklar och annat och komma med argument. Att kräva att Spotify ska kasta ut Rogan annars vill han lämna plattformen själv kan handla om den så kallade cancelkulturen, där oliktänkande ska censureras och frysas ute. Det kan också förklaras av marknadsföring, att Young vill ha uppmärksamhet.
Det är dessutom meningslöst, för det finns säkert tusentals andra poddare med vars gäster haft minst lika kontroversiella åsikter. Young hänger gissningsvis upp sig på Rogan för det är den mest kände poddaren och som dessutom fick väldigt mycket pengar för att publicera exklusivt för Spotify. Rogan klarade sig väldigt bra innan Spotify och kommer att klara sig bra utan den dag han eventuellt lämnar exklusiviteten där.
Det är bra för Joe Rogan att Neil Young ställde sitt krav, för det ger honom mycket mer uppmärksamhet och gör hans namn (det vill säga hans varumärke) ännu mer känt.
Börspanelen stannar på Spotify trots att vi kanske inte håller med om alla åsikter i alla andra poddar. Vi som författare stannar även kvar hos Adlibris och Bokus, trots att vi nog inte håller med om allt som står i alla böcker skrivna av politiker, debattörer och andra där. Vi lär heller inte flytta från våra respektive hem, byta matbutik eller byta bilmärke bara för somliga inte delar vår uppfattning om aktiesparande eller annat oväsentligt. 🙂
Till skillnad från Neil Young(?) har jag en värdegrund (det vill säga etik och moral) där alla människor är lika värda oavsett åsikter. Att sen vissa åsikter i vissa sammanhang från vissa personer är för korkade för att det knappt ska vara värt att bry sig om är en annan sak. Uppdatering 30 januari 2022: Lade in frågetecknet efter Young.
Rätten att uttrycka sig på stora medieplattformar ska alla ha så länge det är lagligt och passar en demokrati. Att införa ”åsiktsapartheid” där bara vissa rättrogna ska få uttrycka sig i de stora bolagens tjänster är en farlig väg att vandra.
I ett samhälle finns det alla typer av människor, personer och åsikter. Att vilja kasta ut andra från plattformar i media är helt fel väg att gå. Det är bättre att enbart sköta sitt, eller ta en debatt, och sen låta konsumenter respektive väljare i val avgöra.
Minianalys av Spotify-aktien
USA-noterade Spotify fortsätter växa stadigt när det gäller intäkter per aktie, men den procentuella ökningen sjunker sakta år för år. Vore kanske konstigt annars när det blivit så stora. Det är ändå bra takt med 16-25 procent om året under de senaste åren.
Helt rätt att satsa på att nå stordriftsfördelar i tid. Därmed är nettoresultatet rött, men förluster där lönar sig i längden. Att konkurrera med Amazon Music och iTunes kräver sina satsningar.
Spotifys aktiekurs är i fritt fall, så kortsiktigt tar vi det försiktigt. Långsiktigt är det fortsatt en bra chansaktie.
Affärsvärldens utdelningsportfölj inför 2022 innehöll endast en preferensaktie och det med denna motivation från den 22 december 2021:
”I år startar portföljen med endast en aktie med fast utdelning, Fastpartner Pref. Den handlas nära inlösen (116,67 kr) vilket vi tror begränsar risken att en eventuell ränteuppgång devalverar kursen.”
Jag har funderat på det en tid och jag är fortfarande osäker på om jag håller med.
Å ena sidan stämmer det att en aktiekurs i en preff som handlas högt ovan sin inlösenkurs innebär extra risk. Det visade veckans stora ras i Sdiptech Pref, sedan just Affärsvärlden varnat för aktien (länk till Avanza, öppnas i ny flik). Det kan ju bli inlösen förr eller senare i alla preferensaktier.
Många (små?) placerares förhoppningar om inlösen skulle dessutom kunna få kursen att inte falla så långt under inlösenkursen, trots stigande räntor och allmänna kursfall på börsen. Det finns en sådan möjlighet, det har Affärsvärlden rätt i, men jag är inte alls säker att det skulle hjälpa särskilt mycket.
Å andra sidan är jag tämligen säker på att de längsta marknadsräntorna kortsiktigt styr de stora kapitalflödena på börsen mycket mer än inlösenkurserna i preffarna. Stora rörelser på kapitalmarknaderna på grund av stigande räntor borde få preferensaktierna att falla på bred front.
Oavsett ska vi prioritera preferensaktier som handlas runt eller under sina inlösenkurser och vara försiktiga med de övriga. Det var därför jag till slut sålde mina aktier i Sdiptech Pref i höstas, de stod så högt över sin inlösenkurs och direktavkastningen hade blivit medelmåttig. Det är viktigt att hålla nere riskerna.
Elpriskrisen i Sverige är ett faktum. Politikernas usla energipolitik har i kombination med vädret den här vintern gett rekordhöga elpriser. Jag har varit förskonad från det då jag sedan länge är andelsägare i en vindkraftförening eller om man så vill ett vindkraftkooperativ.
Lite förenklat innebär där att jag köper elen därifrån istället för via den vanliga elmarknaden och de vanliga elbolagen. Ok, all el blandas i elnätet, men rent ekonomiskt har elpriset från min vindkraftel varit låg.
Nu har Solivind El Ekonomisk Förening (f.d. O2 Vindel) meddelat oss andelsägare att de måste höja priserna med 266 procent (= ett 3,66 faldigande av elpriset).
”Sverige har under hösten och vintern haft en extrem elmarknad med mycket höga elpriser och stora skillnader mellan olika elområden. Det innebär att föreningen får ökade kostnader som helt är kopplade till de kraftigt ökade skillnader i elpris mellan elområde 2, 3 och 4. Dessvärre ser läget ut att förvärras under första kvartalet 2022.
Styrelsen tvingas därför att kraftigt höja medlemspriset från den 1 februari 2022 för att täcka dessa kostnader. Elpriset höjs från 43,7 öre/kWh (35 öre exkl moms) till 1,60 kr/kWh (1,28 kr/kWh exkl moms).”
Anledningen är att elen inte kan gå direkt till oss andelsägare, utan som sagt blandas med all annan el i elnätet. Det är lite som ett stort badkar med olika kranar och avloppsrör. Vindkraftkranen rinner ned i badkaret och sen sitter avloppet som leder det till våra hem någon annanstans.
”Fem av föreningens nio vindkraftverk är placerade i elområde 2, där elpriset är som lägst just nu. Huvuddelen av våra medlemmar har sin förbrukning i elområde 3 och 4. I praktiken betyder det att föreningen måste bära kostnaden för prisområdesskillnaden – alltså skillnaden mellan elpriset i elområde 2 och inköpspris i elområde 3 eller 4.”
Elpriskrisen. Ofta blåser det inte så mycket, i alla fall inte mitt i vintern. Grön energi har säkert framtiden för sig, men utan bra batterilagring som jämnar ut produktionen (leveranserna till elkunderna) är det bara en kompletterande form av kraftverk.
Fördelarna med att äga andelar i vindkraftföreningar
Det höjda elpriset förtar mycket med att alls äga andelar i en ekonomisk förening som äger kraftverk inom grön el. Lågt elpris är ju nästan hela grejen.
Länge tyckte jag det dessutom var praktiskt att äga andelar i en vindkraftförening för då hade jag det perfekta svaret när försäljare försökte sälja på mig elavtal på stan. – Jag är delägare i en vindkraftförening och det är en mångårig investering så jag kan tyvärr inte byta elbolag.
Möjligen om det går att sälja andelarna framöver så gör jag det. Jag får fundera på om det är värt att binda kapitalet i en förening som inte kan ge lågt elpris när det väl behövs. Så länge elpriset var lågt var det ingen vidare investering, jag vill minnas att jag betalade 5500 kr gånger två andelar någon gång på 00-talet i O2 Vindel som det hette då.
Senare steg priset för de som skulle köpa andelar. Undrar vad andrahandsmarknaden eller inlösen av andelar kommer att ge för priser.
Jag mejlade och frågade om andrahandsmarknad och varför man inte terminssäkrat sig. Här är svaret:
”Detta aviserade medlemspris gäller bara i februari och troligtvis mars 2022. Föreningen kommer att utlysa en extra föreningsstämma i februari där ett nytt förslag till prismodell som tar hänsyn till elområdesskillnader kommer att beslutas.
Vi har under tiden från 2011 när elområden infördes inte sett en spridning av skillnader i elpris mellan elområden som liknar det vi ser i slutet av 2021.
Föreningen har huvuddelen av sina medlemmar i elområde 3 och 4 och får återköpa medlemsel med gällande elpris i respektive elområde.
Om prognosen för kvartal 1 2022 blir verklighet så blir merkostnaden drygt 8 Mkr för föreningen. Dom pengarna finns inte i dagsläget så detta beslut som styrelsen tvingades ta är nödvändig för att undvika konkurs och att i detta fall blir sannolikt andelarna värdelösa.
Medlemspriset under februari och mars kommer sannolikt att vara lägre än marknadspriset i elområde 3 och 4.
Vindandelar är en långsiktig investering och har en livslängd på minst 15 år till och jag tror och hoppas att det som hänt är tillfälligt och att värdet av att äga vindandelar kommer att vara fördelaktigt under lång tid framöver.”
Aktierna Eolus Vind och OX2
Jag undrar om inte elpriskrisen och sådana här prishöjningar från kooperativt ägda vindkraftverk kommer att minska efterfrågan på investeringar framöver. Dels är kapacitetsutnyttjandet i genomsnitt så lågt som ca 10-15 procent, då det sällan blåser lagom hårt. Dels kommer många sådana här föreningar att inte få så många nya medlemmar eller i vart fall inte bygga nya vindkraftverk efter den 20-åriga tiden som vindkraftparken står och fungerar.
Långsiktigt tror jag stenhårt på grön el, men just solkraft och vindkraft i mörka och kalla Vintersverige behöver kärnkraft för att vi inte ska behöva importera kolkraftsel. Att vi har överskott på el och exporterar om sommaren hjälper föga mitt i vintern.
Med elbilen på väg att ta över vägarna har vindkraften ändå en framtida roll i samhället, men då som komplement till annan el. OX2 och Eolus Vind är två intressanta bolag i sektorn om du vill ha ägande i de som projekterar och uppför vindkraftsparker.
Jag föredrar annars breda elproducenter som Fortum.
