Kategori: Aktietips & analyser

111 börsbolag sänkte sitt eget utdelningsförslag under 2020. Innan coronakrisen hade endast ett bolag (Fingerprint) ändrat och sänkt sitt eget utdelningsförslag till bolagsstämman. Våren 2020 drabbade coronakrisen börsen och som en pandemi spred sig indragna och slopade utdelningar bland börsbolagen.

Här listar jag alla bolagen som på Nasdaq Stockholm ändrade och sänkte sitt eget utdelningsförslag. Det innebär att bolagen är känsliga för pandemier och konjunktursvackor, alternativt inte har ramstarka finanser.

I statistiken nedan ingår inte bolag som exempelvis Handicare, Ratos och Telia, som först sänkte sina respektive utdelningsförslag, men som sedan återkom och delade ut i enlighet med det ursprungliga förslaget.

84 bolag drog tillbaka utdelningsförslaget och slopade utdelningen helt:
Actic, Addnode, Alfa Laval, Ambea, Autoliv, Balco, BE Group, Bergs Timber, Bilia, Björn Borg, Beijer Electronics, Bonava, Boule Diagnostics, Bulten, Bufab, Byggmax, Cellavision, Concentric, Coor, Dedicare, Dometic, Duni, Elanders, Elos, Ework, Fenix, Feelgood, GHP, Gränges, H&M, Handelsbanken, Hexatronic, HiQ, Humana, IAR System, Industrivärden, Indutrade, Inwido, Kabe, Kindred, Knowit, Lundbergföretagen, Malmbergs, Mekonomen, Medicover, Midway, Millicom, MSAB, MultiQ, NCAB, Nederman, Nent, New Wave, Nilörngruppen, Nobia, Nolato, Nordea, Novotek, Note, OEM, Pandox, Peab (sköt även upp avknoppningen av Annehem), Poolia, Prevas, Profilgruppen, Rottneros, Scandic, Saab, SCA, Sandvik, SEB, Semcon, SJR, Softronic, SSAB, Swedbank, Swedol, TF Bank, Thule, Trelleborg, VBG, Volati stamaktie, Volvo, Xano, ÅF Pöyry

27 bolag ändrade sig och sänkte utdelningen (varav 15 den ordinarie).
Flera av nedanstående kan återkomma med en extra bolagsstämma utdelning under hösten:
Addlife, Alimak, Beijer Alma, Beijer Ref, Cloetta, Diös, Electra Gruppen, Electrolux, Holmen, Investor, Klöverns stamaktie (ej preffen), Lammhults Design, Latour, Loomis, Lundin Energy, Mycronic, NCC, Proact, Skanska, SKF, Stora Enso(styrelsen får mandat att dela ut mer under året, upp till ursprunglig förslag), Troax, Wallenstam.

Billerud Korsnäs, Biogaia och CTT drog tillbaka extrautdelningen, men behöll ordinarie. Tele2 drog först tillbaka extrautdelningen, men ändrade sen sig och genomförde den planenligt men senare under året.

2 utdelningssänkningar som skedde ändå: Haldex meddelande sin indragna utdelning innan coronakrisen. Nobina sänkte 8 april på grund av att bokslutskommuniké den dagen.

Totalt 111 bolag sänkte sin ordinarie utdelning efter att ha ändrat sitt utdelningsförslag. Ett dystert rekord på börsen att en majoritet av alla bolag som alls ger utdelning sänker den, men vi får se i höst hur det slutar med antalet utdelningssänkningar. Samt hur stor andel kassaflöde jag tappar från utdelningarna.

Jag har även uppdaterat utdelningsbombmattan, sidan över vilka aktier som ger utdelning varje halvår och varje kvartal. Tyvärr är det flera halvårsutdelare som slopat utdelningen.

Uppdatering: Senaste uppdatering av inlägget var den 21 januari 2021.
Vissa bolag har gett extrautdelning runt årsskiftet och under början av 2021 (för räkenskapsåret 2019), men dessa har jag inte justerat statistiken för. Inlägget gäller det som hände under 2020.

Det var flera bolag som ändrat sitt utdelningsförslag två gånger och sådana bolag är jag skeptisk till.

Den börshandlade indexfonden Xact Högutdelande stod sig länge väl mot börsindexen och mot Investor, men har tappat sedan i höstas. Nu blir det en hel del förändringar i fondens framöver. Uppskattningsvis 15-20 av totalt 45 innehav kan i värsta fall dra in utdelningen och borde då lämna fonden när indexets sammansättning justeras varje halvår. Redan klart är det att till exempel H&M och Kinnevik slopar utdelningen för räkenskapsåret 2019 och storbankernas utdelning hänger i luften liksom flera industribolags.

Därmed kommer Xact Högutdelandes fondinnehav att se annorlunda ut i höst. Eller senast nästa år, beroende på när beskeden kommer från bankerna och hur Xacts förvaltare agerar. Det är en sak att följa en indexfonds reglemente när alla bolagsstämmor kommer om våren. Nu är det mer oklart när ett fondinnehav som Nordea skjuter upp beslut och ger styrelsen bemyndigade att dela ut efter 1 oktober 2020 om ECB inte avråder då. När lämnar Nordea fonden om det inte blir någon utdelning och beskedet om det kommer först i vinter?

Fondens fokus är inte bara mot högutdelande nordiska aktier utan låg volatilitet är ett annat kriterium. Låga kurssvängningar jämfört med andelskursens medelvärde mätt som volatilitet behöver inte vara samma sak som lågt betavärde, alltså svängningarna jämfört med börsindex.

Det är som alltid svårt att analysera fonder och börsindex då de ständigt förändras i sin sammansättning. Jag ger Xact Högutdelande mer tid i min portfölj i alla fall. Även om fonden inte alltid slår börsindexen ger den mig riskspridning. Jag gillar fortsatt flera av innehaven i fonden, kanske främst investmentbolagen.

Analys – Xact Högutdelande Utdelning 2020

Fondens utdelning 2020 blir 5,20 kr per andel, vilket innebär en direktavkastning på 4,6 procent. Utdelningen är lägre än fjolårets 5,60 kr per andel, men ändå högre än förväntat då många av innehaven inte ens delar ut. Om det blir sämsta tänkbara utfall på utdelningsfronten så alla från Assa Abloy och Essity till bankerna och Skanska inte delar ut något blir utdelningen från Xact Högutdelande större än den utdelning fonden får från sina innehav. Då får fonden enkelt uttryckt nettosälja aktier för att finansiera utdelningen.

”Grunden för utdelning är avkastningen på fondens medel”, står det i fondbestämmelserna så det är inget formellt problem i alla fall. Men jag gillar bättre om det bara var utdelningarna från bolagen som slussades vidare till oss andelsägare. Återföring av kapital borde urholka NAV-kursen mer än om bolagens underliggande intjäning räcker till.

Xact Högutdelande är mitt största fondinnehav och fonden är näst störst av mina börsnoterade placeringar. Jag ökar inte i fonden i nuläget, utan avvaktar och ser hur utvecklingen blir.

2019 gick jag in i tre tjänstebolag, Bilia, Nobina och SJR. Det visade sig att jag gått in i tjänstebolagens fälla åtminstone i SJR.

Fördelen med tjänstebolag är att när det väl går bra då blir det mycket starka kassaflöden. Tjänstebolag binder inte kapital, utan kan dela ut riktigt stor andel av vinsten.

Bilreparatören Bilia och bussbolaget Nobina såg innan Wuhanviruset slog till och skapade coronakrisen ut att bli bra. Bemanningsbolaget SJR stötte på bolagsspecifika problem då deras tillväxtsatsningar inte fungerade som planerat. Det är också SJR som är mest konjunkturkänsligt, då konsulter och bemannare är lättast att avskeda. Folk slutar inte åka buss hur som helst. Ja, förutom i pandemier då men annars konjunkturstabila Nobina får till största delen betalt via fast taxa och inte via incitamentsavtal.

Pandemin 2020 kunde ingen under 2019 inte förutse och jag tror att både Bilia och Nobina kommer att klara sig genom denna krisen. I SJR drar jag däremot vissa lärdomar.

Jag underskattade risken med att investera i ett tjänstebolag utan stop loss. Förvisso kompenserade jag mig för riskerna med en relativt liten andel i portföljen, men ändå. Då cykliska bolag främst inom tjänstesektorn kan drabbas extra hårt i lågkonjunkturer bör jag i eventuella framtida affärer använda autosäljorder, stop loss. Eller sälja ändå om den långa trenden faller vidare.

Det är en annan sak att köpa aktier i en fallande kurstrend om bolaget äger infrastruktur som har framtiden för sig. Som när jag köpte AT&T i december 2018, deras mobilmaster och kablar har ett realt värde och möter ökad efterfrågan ofta även i lågkonjunkturer.

SJR hade fin historik när jag köpte och bolaget hade till slut kunnat lyckats med sina investeringar och satsningar, men när de vinstvarnade och jag redan 2019 började räkna med att det blir utdelningssänkning våren 2020 borde jag ha sålt. Eller använt stop loss.

Coronakrisen är löken på laxen, särskilt för ett tjänstebolag där jag inte känner jag har koll på riskerna. I goda tider är det en sak att inte ha det, men för att veta om bolaget kommer helskinnade ur en kris måste vi det.

SJR har tidigare såvitt jag minns uppgett bl.a. Telia som referenskund och teleoperatörer lär behöva ekonomer på huvudkontoret även i fortsättningen. Frågan är bara vilka andra bolag och sektorer SJR är exponerade mot och jag hittar inte det när jag letar. Tjänstebolaget Coor har en lång lista på stabila referenskunder i exempelvis sin bokslutskommuniké, medan det är i fallet SJR är svårare att hitta och analysera och riskhantera tycker jag.

I en osäker värld har jag därför bitit i ett riktigt surt äpple och sålt allt i SJR. Det sker i samma vecka som jag köpt aktier i läkemedelsbolaget Abbvie, som känns betydligt tryggare. Sjukdomar tar inte paus på det sätt efterfrågan på rekrytering kan göra så Abbvies utdelning känns säker medan SJR har skjutit upp sin bolagsstämma och funderar på det förslaget om sänkt utdelning.

Tjänstebolagens fälla är att efterfrågan försvinner snabbt i tuffa tider och sen i värsta fall kan vara borteffektiviserad när det vänder. Det sistnämnda mycket beroende på bransch.

Fällan slog igen i SJR via en kombination av personalintensiv verksamhet, en tillväxtmotor som hackade till och en djup lågkonjunktur. När det går bra så går det verkligen bra och när det går dåligt går det verkligen dåligt. Jag tänker inte vänta på att korten ska synas i SJR utan jag spelar hellre med ett stabilare kort framöver.

Verkligheten är inte som poker där man kan gå all-in. Långsiktiga investerare måste hålla nere riskerna.

Tre krav för att köpa SJR och andra konjunkturkänsliga aktier

Ska jag köpa SJR igen krävs det tre saker för att minimera risken för tjänstebolagens fälla. Det ska det vara långsiktigt stigande kurstrend, annalkande eller befintlig högkonjunktur och att jag använder stop loss eller liknande. SJR är en chansaktie som säkert blir bra i nästa högkonjunktur, men osäkerheterna innan dess är för stora.

Jag funderar på en säljstrategi även för industribolag som Alfa Laval och Beijer Alma. Kan jag inte helt lita på utdelningstrenderna är ju frågan hur långsiktig jag ska vara. Att skala ned är en sak, men att sälja ut helt i vissa bra bolag kan bli en del av min strategi framöver.

Hernhags Utdelare. Efter att ha funderat på Abbvie en längre tid har jag gjort slag i saken och köpt. Läkemedelsjätten har sina utmaningar, men en aktiekurs runt 80 dollar per aktie ger ändå en direktavkastning på uppåt 5,9 procent vilket är lockande.

Aktiegurun Marc Lichtenfeld har under en tid tjatat om Abbvie och visst är utdelningsströmmarna där relativt stabila. Tydligen var det fria kassaflödet för bolaget under 2019 nästan 13 miljarder dollar och utdelningarna bara 6 miljarder dollar. Utdelningsandelen är därmed under 50 procent, räknat på kassaflödet. Börsdatas uppgift säger 45 procent.

Utdelningstrenden är 47 år om vi räknar åren då bolaget hörde till Abbott. Abbvie knoppades av 2013 och avknoppningsbolag brukar generellt sett gå bra. Höjningarna av utdelningen per aktie har varit överraskande stora under det senaste året.

P/e-talet är 15 räknat på fjolårets vinst, men räknar vi på det justerade resultatet per aktie på 8,94 dollar handlas aktien till låga 9 gånger årsvinsten.

Beroendet av storsäljaren Humira (mot reumatism) minskar när/om fusionen med Allergan går i lås i maj. I runda slängar minskar andelen av intäkterna från 60 procent till under 40 procent för Humira. Det är ändå väldigt stor del och patenten för Humira går ut i USA år 2023, så det är dags att gasa inom andra områden och det gör man.

Det nya Abbvie plus Allergan minus allt i Humira skulle rent teoretiskt innebära att 2018 års intäkter på 33 miljarder dollar sjunker till 29 miljarder dollar. Detta enligt Abbvies informationsmaterial från tidigare i vintras innan 2019 års siffror fanns. Ovan på det flera nya produkter som börjat sälja och som ännu har hög tillväxt. Den delen av Abbvie ska enligt målen uppvisa hög ensiffrig procentuell tillväxt räknat 2018-2023. Samtidigt ska kassaflödena från Humira gå till att amortera på skulderna.

Allergan tillför Abbvie både läkemedel och skönhetsprodukter. Botox används tydligen både inom skönhetsområdet samt mot migrän. Juvederm fyller upp läppar och slätar ut rynkor (via hyaluronsyra) och är en konkurrent till svenska Q-meds Restylane. Efter min lyckade affär i Q-med för något decennium sedan är det kul att vara tillbaka som investerare i den här nischen.

På risksidan hittar vi utöver beroendet av Humira vissa osäkerheter kring engångsposter och synergier som man tror man ska nå. I alla fall skuldberget är något att hålla ögonen på. Nettoskulden är enligt Börsdata 30% av tillgångarna, men soliditeten är negativ. Antagligen beror det på att varumärkenas värden inte tas upp fullt ut på tillgångssidan. Sen är skönhetsprodukterna nog konjunkturkänsliga, i alla fall relativt läkemedlen. Framförallt är amerikanska läkemedel så dyra att det politiska hotet alltid kommer att finnas där för pristak eller något.

Posten i Abbvie som jag köpt till min utdelningsportfölj är medelstor i underkant. Faller aktien ökar jag, annars är jag med på uppgångar. Bra båda delarna. Sen behöver den aktien inte passa in i din portfölj så du ska kanske inte alls köpa den utan göra din egen analys, etc, osv. 🙂

När de bästa utdelningsbolagen sänker sina utdelningsförslag på grund av coronakrisen finns det värre historier i botten av ligan. Tre börsbolag på Nasdaq Stockholm ändrade sig mer än en gång.

Industribolaget Sandvik sänkte sitt utdelningsförslag den 26 mars och den 7 april var budskapet att nu blir det ingen utdelning alls under våren. Kanske när marknaden stabiliserats i höst.

Investeringsbolaget Ratos sänkte utdelning den 23 mars och sen den 30 mars ändrade man sig igen. Nu ska utdelningen slopas helt, men men kanske återkommer hösten 2020 och delar ut om man kan.

Stålbolaget SSAB är värst då man på fyra och en halv dag ändrade sig två gånger. Den 25 mars ändrade man sig första gången och sänkte sitt utdelningsförslag och på kvällen den 29 mars var det dags igen då man ändrade till noll kr i utdelning.

Precis som jag antydde i Investerarens Podcast är det här inget som inger förtroende, även om det förstås har varit den snabbaste inbromsningen i modern tid för ekonomin.

Inga andra börsbolag har ändrat sig mer än en gång. Sandvik, Ratos och SSAB är därmed tre aktier jag kommer att vara mer skeptisk till framöver. Även om inbromsningen i ekonomin har varit tvärt är det skumt att de ändrar sig två gånger på kort tid. De tre bolagen är mer eller mindre konjunkturkänsliga så det går att spekulera hur nattsvart det blir för deras efterfrågan framöver. Handlingskraft är i och för sig bra, men när den behövs genom att ändra en ändring man just genomfört är det en varningssignal.

Oavsett om de tre bolagen plötsligt fick ny värre information och/eller om det kom ”önskemål” från huvudägare eller finansiärer får jag svårare att lita på informationsgivningen framöver. Främst Ratos och SSAB har dessutom inte heller den starkaste historiken.

Uppdatering 13 april kl 11:30: Även byggbolaget NCC hör hemma på denna lista, då de först sänkte sitt utdelningsförslag den 23 mars och sen slopade det helt den 30 mars.

Uppdatering 5 maj: Pappersmassabolaget Rottneros kan vi lägga till också, då de först tar bort sin extrautdelning och sen ändrar sig en gång till då de nu slopar även den ordinarie utdelningen. 

Uppdatering 10 september: Även Husqvarna ändrade sitt förslag två gånger.