Kategori: Aktietips & analyser

Efter en intensiv vår med börskrasch coronasäkrade jag portföljen. Sen har jag bara ökat en aning i några USA-aktier under den dagen då Avanza hade courtagefri handel, annars har jag varit passiv senaste månaden lite drygt. Så här ser min aktieportfölj ut i nuläget.

Samma aktieportfölj fast sorterad efter respektive innehavs vikt (portföljandel) ser ut så här:

Brookfield Renewables är störst innehavet för att de är tillsammans med Swedish Match det stora innehav som gått bäst.

Direktavkastningen på 4,5 procent är inget rakt genomsnitt utan den verkliga, det vill säga summan av alla utdelningar på årsbasis i alla aktier delar på portföljens värde. Det skiljer sig åt en aning jämfört med om vi bara räknar ut genomsnittet av alla siffror i kolumnen för direktavkastning ovan, för då tar vi inte hänsyn till storleken på innehaven. 4,3 procent är genomsnittet om vi tar det vanliga raka genomsnittet.

Direktavkastningen kommer att stiga när bolagen som sänkte sin utdelning i år återinför den under de kommande åren. Min utdelningsportfölj har dessutom högre direktavkastning än den totala aktieportföljen ovan, där mina tillväxtaktier ingår. Exempelvis Sinch har gått riktigt bra, men ger ingen utdelning utan drar ned direktavkastningen för portföljen men drar upp avkastningen.

Trots årets turbulens är min direktavkastning tillräckligt hög för att klara fyraprocentsregeln, som säger att ta du 4 procent av din portfölj årligen för att leva på kommer kapitalet inte att ta slut.

Just nu är 23 procent av mina utdelningar i utdelningsportföljen borta från toppen i februari 2020, vilket kan jämföras med de 10 procent som rådde sist jag skrev om det. Mentalt har jag tagit höjd för fler sänkningar i närtid, men flera kommer som sagt återinföras och höjas när tiderna tillåter det. Jag tänker då på Alfa Laval, Beijer Alma, Bilia, Ework och Nobina. Exchange Income, New Mountain Finance och  Oneok är de tre där jag befarar att sänkningar kan komma i värsta fall.

Kommer jag under nästa år tillbaka ner mot -15 procent i utdelningstapp för att om två år stå på topp igen är jag nöjd.

I aktieportföljen ovan ingår inte mina aktiefonder (som står på sidan med min totala sparportfölj) eller de aktieportföljer jag förvaltar som indexfonder.

Grafiken i bilderna ovan är framtaget via Google Sheets, Microsoft Excel och Gadwin Printscreen. Måhända imponerar det inte alltför mycket på dig som är grafiker. 🙂

Efter 50 procents uppgång på tre månader blev det ett bra år till slut. Från 11 juni 2019 till 12 juni 2020 har mitt tillväxtaktieindex gått upp 14,5 procents uppgång.

Avkastningen under det senaste året är per den 17 juni 2020 som grafen ovan visar fina 21,4 procent. Avkastningen har jag fått utan att ha genomfört en enda transaktion under hela året. 100 procent passiv förvaltning.

Hernhags tillväxtaktieindex har därmed slagit börsindex inklusive aktieutdelningar. Att det lönar sig att välja lämpliga tillväxtaktier i bra branscher och sedan inte försöka tajma marknaden alls utan bara vänta är intressant.

Bästa aktierna under året och fram till idag har följande kursuppgångar:
Fortnox: 115%
Vitec: 83%
Nibe: 64%
Sectra: 60%
Beijer Ref: 33%

Tyngst i fonden är följaktligen Fortnox med 11,5 procent i vikt. Om aktien går bättre än genomsnittet i fonden under det kommande året blir det en ännu större andel och då kommer jag att trimma innehavet vid nästa års avstämning.

Jag låter aktieportföljen vara oförändrad sett till innehaven och tar de få utdelningar som tickat in under året och ökar i minsta innehaven Veoneer och Proact. Det handlar om 0,6 procent av fonden som dessa innehav får dela på. Kursrasen i aktierna mäter 36 procent respektive 37 procent.

Veoneer gör säkerhetsteknik för framtidens fordon och mycket mer hatad kan aktien inte bli. Proact och datalagring har alltid varit svängigt. Inget bolagsspecifikt har skrämt bort mig under första året, även om Proact har en del att jobba på för att få upp marginalerna.

Se båda mina aktieportföljer som jag förvaltar på aktieindex-sidan. Där kan du se alla innehaven och de som är störst i respektive portfölj.

För första blogginlägget om min tillväxtaktiefond se här.

Kapitel 13 i Den enkla vägen hitta tillgångarna som gör dig rik behandlar det här sättet att göra sina egna fonder som fungerar som börsindex.

Om du vill köpa boken hittar du den hos Bokus eller Adlibris. Det finns också signerade exemplar att köpa från Sterners Förlag.

I slutet av Börspanelen 3 nämner jag Astra Zeneca som en aktie att titta närmare på då hälsovård står stabilt och är i ropet i pandemitider. Det är också en bransch som gynnas av megatrenderna i samhället. Som jag och Arne kort diskuterade i podden ser aktiens värdering helt olika ut beroende på var man tittar och hur man räknar.

Vad är Astra Zenecas värdering?

Läkemedelsjätten redovisar dels vinsten per aktie (=EPS = earnings per share) där allt ingår och dels den så kallade core EPS. Kärnverksamhetens vinst är klart högre och enligt årsredovisningen för 2019 är skillnaden bland annat nedskrivningar och förvärvsrelaterade kostnader.

”The difference between the Reported and Core performance in 2019 was due to an increase in legal provisions, revaluation movements on acquisition-related liabilities and higher intangible impairment charges.”

Tittar vi på första kvartalets rapport 2020 för Astra Zeneca (fil i PDF-format) ser det ut som att det är möjligt att vinsten per aktie för kärnverksamheten i år går tillbaka till ca 1 dollar per aktie, vilket innebär 4 dollar per aktie på helåret om vi räknar grovt. En aktiekurs på 52 dollar innebär då ett P/E-tal på 13, det vill säga kursen är 13 gånger årsvinsten.

Astra Zeneca har i många år delat upp kärnverksamhetens EPS och allt inkluderat-EPS. Vad som är mest rätt kan man diskutera. P/E-talet blir lägre räknat med CORE EPS då man där bortser från en massa kostnader. Nettovinsten per aktie med allt inräknat är inte långt från hälften av den så kallade kärnverksamheten.

Vad har Astra för nyckeltal egentligen?

Det blir inte lättare av att Astra Zeneca enligt Avanzas sida för den svenska noteringen har olika nyckeltal jämfört med den amerikanska noteringens sida hos samma nätmäklare. P/E-talet för ”svenska” aktien är 97 per den 15 juni medan den amerikanska har 48 i vinstmultipel. Utdelningen i svensk valuta i februari var 18,32 kr vilket är drygt 19 gånger så högt som de 0,95 USD som skiftades ut till amerikanska investerare samma dag. Det stämmer inte med växelkursen för dollar och kronor. Direktavkastningen är trots det 2,7 procent på båda sidorna.

Antalet aktier på Avanzas sida för den amerikanska noteringen omfattar alla 2,6 miljarder aktier i Astra. Detta till skillnad från den svenska noteringen där gissningsvis enbart de 136 miljoner aktier som är noterade i Stockholm tas upp. Inget konstigt där, men bra att veta.

Aktieanalys Astra Zeneca – slutsats om nyckeltalen: Den amerikanska noteringens nyckeltal hos Avanza är tydligast att följa. Om vi ska ha vinsten per aktie eller kärnverksamhetens vinst per aktie (CORE EPS) är svårare att avgöra, men marknaden bryr sig helt klart bara om kärnverksamheten. Detta utifrån hur aktien värderas.

Uppdatering 18 juni 2020: Det går tydligen två amerikanska depåbevis (ADR) på en aktie (noterad i London eller Stockholm). Det är därför som utdelningen enligt ovan ser ut att vara dubbelt så hög i Stockholm med 18,32 kr per aktie mot dollarns 0,95 USD per aktie.

Aktieanalys Astra Zeneca – så gör jag: Jag nöjer mig med Abbvie och JNJ som läkemedelsaktier i utdelningsportföljen. Astra Zenecas vinst per aktie har vänt upp de senaste kvartalen och nu ser det bättre ut för bolaget än vad jag tidigare hade förväntat mig. Patentutgångarna verkar ha ebbat ut och ersatts av lanseringar av nya läkemedel. Därför gillar jag aktien mer än tidigare.

Nobina har det senaste året gått miste om flera stora upphandlingar. Ifjol var det sex stycken paket i Göteborg och den 12 maj missade man två upphandlingar i norra Stockholmsområdet. En av dessa två kör Nobina idag så tar bussbolaget inte ett av de två stora i Stockholm som är kvar kommer bolaget (allt annat lika och oaktat alla andra upphandlingar i andra städer) att tappa försäljning. Detta enligt mejlsvar till hernhag.se.

– Av de fyra kontrakten som handlas upp; 1) Norrtälje, 2) Norrort, 3) Huddinge/Botkyrka, 4) Nacka/Värmdö så kör Nobina idag endast Norrtälje-kontraktet som också är det minsta av de fyra kontrakten där vi idag kör ca 90 bussar. Det vill säga vinner vi något av de två återstående kontrakten så växer vi bolaget och vinner vi inte något av de två återstående så minskar vi vår omsättning, svarar Mattias Gelinder, chef för investor relations på Nobina.

Bolaget Transdev har vunnit alla ovan nämnda upphandlingar i Göteborg och Stockholm. Nobina kör i många andra mindre städer och har långa kontrakt där. Jag vet heller inte om Transdev försöker priskonkurrera så de vinner upphandlingar med usel lönsamhet. Upphandlingar som delas upp i olika paket kan antagligen ha en mängd olika villkor och priser, så det är svårt att veta hur mycket förlusterna egentligen svider.

Trots att Nobina sänkte utdelningen tror jag inte att det är riktigt tuffa tider på gång. Till skillnad från många andra bolag ändrade man i vart fall inte sitt eget utdelningsförslag. Enligt min tolkning handlar det istället om att vara på säkra sidan och kunna få statligt stöd för permitteringar.

Ligger utdelningspolicyn kvar så det under ett normalår eller när coronakrisen är över kan bli utdelning motsvarande 75% av nettovinsten igen?
– Ja, utdelningspolicyn ligger kvar oförändrad, skriver Mattias Gelinder på Nobina.

Aktieanalys Nobina: Nästa sommar borde man därmed kunna dela ut åtminstone 2,50 kr per aktie. Vinsten kanske i coronatider med ett visst inslag rörliga intäkter pressas. Dessutom driftssätts många andra upphandlingar som Nobina vunnit vilket första året pressar marginalerna. Några 3,47 kr per aktie i vinst igen ska vi inte räkna med under det brutna räkenskapsåret mars 2020 till februari 2021, med att kunna dela ut 2,50 kr per aktie av en årsvinst på säg drygt 3 kr borde gå.

Det blir ändå hyggliga 4,6 procent i direktavkastning räknat på en aktiekurs på 54 kr. Med potential för mer kommande åren. 2020 kan vara undantagsåret då Nobina inte var den där mycket stabila utdelaren jag trodde det var, men vi får se.

Jag är lite nervös utifrån de förlorande stora upphandlingarna och att utdelningen slopades. Eller snarare fundersam. Att åka elscooter eller annat eget fordon får dessutom säkert ett uppsving efter coronakrisen, där i vart fall överfull kollektivtrafik blir mindre populärt en tid. Läs exempelvis DI:s intervju med VOI:s VD. Jag tror inte att busslinjerna blir färre för det, varken på kort eller lång sikt.

Sammantaget känns det ändå som att Nobina är ett stabilt tjänstebolag, men jag ser inte vad som ska driva upp aktiekursen på kort sikt om inte vinden vänder när det gäller busshandlingarna i Stockholm.

Aktieanalys Nobina – så gör jag: Jag ligger kvar ett tag till som aktieägare i Nobina med en för mig genomsnittligt stor post. Jag ökade lite i svackan och sålde lite efter bokslutskommunikén, vilket jag nämnt kort redan tidigare. Men du får göra din egen aktieanalys och ta ansvar för din aktiehandel.

Vid sidan av aktier tipsar jag lite grann om aktiefonder också. Här är min nya miljöfondportfölj.

Jag har samtidigt uppdaterat min sida med fondportföljer. En bit ned på den sidan står det lite mer om varför jag valde ut just de här fyra aktiefonderna till miljöfondportföljen och hur du ska tänka kring att ha dem som inspiration för ditt fondsparande.

Själv tycker jag att det fortfarande är svårt att analysera fonder, då de har sina risker och nackdelar. Med det sagt kan vi alltid komplettera med lite aktiefonder.

Jag ska framöver följa upp hur det går för att se om miljöfonder ens lönar sig. Exempelvis RobecoSAM Sustainable Water B EUR ser ut att ha gått väldigt lika som Dow Jones på både ett år och tre års sikt.