Lanserar Hernhags Tillväxtaktieindex

Hernhags Tillväxtaktieindex innehåller dessa aktier.

Istället för en indexfond har jag tagit fram en separat portfölj som jag ska förvalta som om det vore ett aktieindex. Detta som ett led i mitt omtag när det gäller tillväxtaktier.

Jag har därför tagit fram ett sorts tillväxtaktieindex. Det är mina 15 favoritaktier inom IT, miljöteknik och hälsa för det kommande decenniet.

Hernhags tillväxtaktieindex var vid start den 10-12 juni 2019 likaviktat, vilket med 15 aktier innebär ca 6,7 procent i vardera aktie. Målet är att byta max en aktie om året och inte omvikta löpande, men om en aktie har uppåt 13-15% eller mer i vikt av indexet/tillväxtaktieportföljen halverar jag vid den årliga uppdateringen som jag planerar göra varje sommar. Likviderna från den affären återinvesterar jag i de aktier som väger minst under förutsättning att bolagen får vara kvar. En sorts strävan efter likavikt i portföljen, för likaviktat brukar statistiskt sett utvecklas bättre än många alternativ. Om jag placerar mer pengar (nysparar) i aktiekorgen ökar jag därför mest i de med lägst vikt i samband med den årliga rebalanseringen och genomgången.

Fokus är som sagt mot IT, miljöteknik och hälsa. Saker som effektiviserar och förbättrar samhället. Detta efter lite huvudbry då jag gillade fler bolag än de 15 jag satt som gräns. Konkurrens om platserna i en portfölj kan vara utvecklande och nu tvingades jag tänka ut ett bra urvalskriterium för indexet för att bli av med en del favoriter. Även om jag gärna haft med THQ Nordic och Evolution Gaming är datorspel och kasinospel inget direkt samhällsförbättrande. Det får vi däremot via IT-system som hjälper bolag och sjukhus samt miljövänligare produkter.

Krav på bolagen i indexet är bevisad vinstförmåga och/eller bra intäktstillväxt som väntas fortsätta. Bolagen ska heller inte vara alltför stora, utan gärna aningen mindre så den stora potentialen finns kvar sett på tio års sikt.

Aktier som bygger på egna index är bättre än indexfonder.
Hypotesen är att om jag förvaltar en portfölj i en depå som om det vore en indexfond, men håller det ungefär likaviktat och bara har de tillväxtbolag jag tror mest på, så borde jag på tio års sikt få mer avkastning än ett vanligt börsindex och många aktivt förvaltade aktiefonder med liknande inriktning.

Jag har med andra ord skapat det här upplägget för att åstadkomma något som liknar ett långsiktigt och passivt fondsparande i lämpligt tillväxtindex. Jag har svårt att hitta sådana fonder och då är det ändå ofta med aktier jag inte känner till. Plus att vikterna och vilka aktier som ingår ändras över tid.

Det här ett sorts test för att se om det går att vara passiv investerare i högvärderade tillväxtaktier om bara bolagen är tillräckligt bra långsiktigt. Och om jag kan välja ut sådana pärlor, för jag vill ju inte komma in sist i en aktie som toppat för evigt. Jag har med andra ord inte brytt mig om värderingen av aktierna i nuläget utan jag urvalsprocessen nu vid startläget och även framöver bygger nästan bara på bolagens prestationer och vad jag tror om framtiden för bolaget och branschen.

För mig personligen är det här också ett sätt att komma åt de där tillväxtbolagen jag velat ha, men som jag inte vill ha i min stora portfölj av utdelningsaktier. Där har jag större summor i varje bolag och bevakar varje bolag mer noga. Det här är min fondliknande komplettering och i varje aktie satsar jag därför en lite mindre summa. Av tidsskäl och för att index sällan förändras kommer jag inte att bevaka utvecklingen mer än vad jag noterar i nyhetsflödet plus den årliga genomgången.

Låter det dåligt att jag inte hänger med lika noga som aktiva fondförvaltare gör? Tänk då på att ingen funderar på bolagskvalitén eller rimligheten av vikten i vanliga börsindex där enbart bolagens börsvärden eller hur mycket aktien handlas avgör fördelningen. Alla sådana börsindex som OMXS30 och OMXSGI saknar helt tankeverksamhet när det gäller aktiernas värdering och vinstförmåga. Ändå finns det många som älskar vanliga indexfonder och rekommenderar dem. Ändå brukar aktiva fondförvaltare i längden få stryk av sina jämförelseindex. Effektiva marknadshypotesen säger att man trots indexens inbyggda svagheter inte ska kunna slå börsindex långsiktigt.

Jag har funderat igenom urvalet av aktier och tror därför mer på mitt egenkomponerade index på fem till tio år än på de vanliga börsindexen. Inte för att jag tittar på värderingen av aktierna just nu, för den säger ändå inte så mycket om kursutvecklingen de kommande månaderna. Risken i mitt tillväxtindex kanske är högre än börsindexet mätt som kurssvängningar, men över tid tror jag mer på att skapa egna börsindex och köpa aktierna direkt själv och sen vara lika passiv som indexfonderna.

En eller två gånger om året brukar ett index som Stockholmsbörsens OMXSPI att uppdateras. Vikten som varje aktie har i ett index förändras i takt med att aktierna ändras i kurs. Så där blir vi rätt lika, men skapar vi våra egna index slipper vi förvaltningsavgifter. Många aktiva fondförvaltare får stryk av börsindexen trots att indexen i regel inte tar någon hänsyn till olika branschers framtida tillväxtmöjligheter.

Jag utmanar härmed fondbranschen! Detta med en egen indexliknande skapelse och helt utan fondverksamhet. Se alla mina aktieportföljer på sidan för aktieindex.

Jag ska på skoj jämföra avkastningen i Hernhags tillväxtaktieindex med Core Ny Teknik och Strand Småbolagsfond. I nuläget äger jag andelar i de fonderna och de borde ge bättre avkastning än min indexliknande tillväxtaktieportfölj, men vi får se.

Vill du också investera som mitt index gör du det via din egna depå. Du gör det i så fall helt på egen risk och eget ansvar helt enkelt genom att köpa för en viss summa i varje aktie. Jag startar naturligtvis ingen fond utan du får kopiera indexet eller ändra det så det återigen blir helt likaviktat när du köper aktierna. Det här är ingen finansiell rådgivning utan inspiration. Mitt experiment kan också sluta med dålig avkastning och historiken ger inga garantier för framtiden, etc, etc.

Tillväxtaktierna är:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Uppdatering 2024: Tidigare kunde du följa indexet/portföljen via Nordnet. Sedan har banken gjort om Shareville så jag inte längre kan visa grafer över utvecklingen eller tabell över största innehaven här på sajten.

SJR nu extra impopulärt

SJR

Bemannaren SJR har efter första kvartalets rapport och utskiftningen av utdelningen kursmässigt klappat ihop på börsen. Den lägre omsättningen och orderingången i två av tre regioner uppskattades inte av marknaden, men SJR nämner att orderingången är förbättrad och att andra kvartalet blir bättre. Dessutom ska nya satsningen SJR IT ny ändras och bli mer som övriga SJR, vilket innebär en bredare affärsmodell. Varför gjorde man inte det direkt tro?

SJR-aktien är på de lägsta nivåerna sedan 2017 och nu när bolaget är impopulärare än på länge på börsen har jag ökat något i veckan. Då aktien är i fallande trend och tillväxten stannat upp är det fortsatt ett av de mindre innehaven.

Att öka i bra bolag som är i förmodligen tillfälliga kurssvackor på grund av långsiktiga satsningar gillar jag fortsatt. Risken känns som högre nu, trots att kursen är lägre. Du gör som alltid din egen analys och tar ditt eget ansvar för ditt kapital.

Fonden Xact Högutdelande höjer utdelningen

Fonden Xact Högutdelande

Mitt största innehav är den börshandlade fonden Xact Högutdelande. Idag kom beskedet att de höjer utdelningen från fjolårets 5 kr per andel till 5,60 kr per andel. ”Utdelningsbeloppet motsvarar 4,51 % av fondens andelsvärde vid stängning per 2018-04-30.”
(Tillägg 3 maj 2019: datumet ovan är i skrivande stund fortfarande korrekt citerat, men det är förstås 2019 de menar).

Utdelningshöjningen är motsvarande 12 procent (ej procentenheter). Årets 5,60 kr delat på fjolårets 5 kr är nämligen 1,12. Det är en bra höjning som känns alldeles lagom, varken för stor eller för liten.

En direktavkastning på 4,5 procent är också bra. Fonden är inte full av värdefällor med enbart skyhöga direktavkastningar, utan en rätt blandad samling stabila utdelare.

Nobina brummar på med hög utdelning

Nobinas självgående buss från Scania.

I aktiechatten i fredags skrev jag som svar om bussbolaget Nobina att jag köpt en post. Min motivering var:
”Hög direktavkastning på cirka 6 procent, stigande utdelning och konjunkturstabil efterfrågan, miljövänligt. Men det är trist kurstrend och svårt att säga hur nya kontrakt påverkar kortsiktigt.”

Många nya kontrakt är ute att snappa upp i år, men jag tycker att Nobina gör rätt som inte springer på allt utan enligt vd Magnus Rosén ska vårda marginalerna. Nya kontrakt är dessutom minst lönsamma i början och mest de sista åren. Hur marginalerna utvecklas kortsiktigt kan vara ett orosmoment, men inget långsiktigt hot tycker jag.

Kollektivtrafik innebär miljövänliga transporter (antalet elbussar ökar) och Nobinas fokus på busstjänster inom städer gynnas av urbaniseringen. Kontrakten är lång och efterfrågan är stabil, även om branschen växer långsamt. Tydligen kommer man att få kämpa för 5% i tillväxt.

Att utdelningen höjdes till 3,80 kr per aktie var positivt. 6,5% i direktavkastning är högt för att vara ett bolag med stigande utdelningstrend. Som tjänstebolag drar inte Nobina mycket kapital alls utan kan dela ut stora delar av de stabila kassaflödena. Engångsposter till trots med resultatsvacka under sista kvartalet ökade ändå Nobinas vinst under det brutna räkenskapsåret till 4,03 kr per aktie, vilket och täcker utdelningen.

Men så hög direktavkastning krävs inte så mycket i tillväxt för att totalavkastningen ska bli bra. Nobina är en konjunkturstabil kassako med stigande utdelning och likt många andra svenska bolag varken känns för dyr eller som en värdefälla. Aktien är det tredje svenska tjänstebolaget jag köpt i år efter SJR och Bilia.

(Texten uppdaterad per den 18/4-19 kl 15:05 med ett par språkliga petitesser.)

Svårigheterna med trädplantager och Better Globe

Träd som ger dig fingret.
Trädplantager kan löna sig, men det finns många avigsidor och risker.

I veckan har stormen kring trädplantagebolaget Better Globe tilltagit igen. Som jag skrev på twitter förtydligar jag gärna att jag fortsatt avråder från Better Globe (BG) och att jag aldrig varit med i sammanhang där BG diskuterats eller sålts in till publik/lyssnare.

Då jag dels har varit på samma scen som en av Better Globes säljare och dels jag har erfarenheter av att investera i onoterade trädplantager förklarar jag gärna lite om svårigheterna med den här typen av investeringar.

När jag investerade i teakplantager i Panama start under 00-talet var det toppen på min investeringspyramid. Min bostad, mina aktier och fonder, likvider, etc var de basen och därmed trygghet i olika former. Onoterat innebär en inlåsning och det är en risk. Ju längre desto värre.

Varken Forwood eller Tectona har någonsin hårdsålt in teakplantagerna. I dokumentet från Tectona finns olika avkastningsscenarier beroende på hur mycket teakträden vuxit (boniteten) och priset på teak. Hur mycket det blir i svenska kronor påverkas dessutom av dollarkursen. Mitt intryck härifrån var att det var seriösa aktörer.

Teakplantagen i Panama.
På besök hos Tectona i Panama 2013.

Nu kan det gå dåligt ändå. Problemen med plantager är att i alla fall när det gäller teak är att du blir i princip utan vinster och kassaflöden i 20 år, sen kommer allt på en gång. Enstaka gallringar och att använda marken mellan träden till annat kan ge småslantar, men i princip är det 20 år av negativt kassaflöde som kapitalet ska täcka. Dessutom kan vissa träd dö de första åren så man får plantera om, vilket också skedde för jag tror det var Forwood på något av projekten. Sånt sänker avkastningen och av flera olika anledningar avvecklade jag mitt innehav i Forwood med förlust.

Nu hade Tectona och Forwood olika upplägg och Forwood har ändrat sitt under årens gång. Äger du bara avkastningen i träden eller är du delägare även i marken så du kan få en värdeökning även där? Hur många träd och hur mycket skötsel av träden ingår i det du betalar för eller köper in dig i? Blir du delägare i ett bolag eller får du bara en sorts fordran på ett bolag om avkastning utifrån trädens utveckling?

Tectonas avkastningsscenarier i broschyren från början av 2010-talet sträckte sig från 7,7-15,5% om året i avkastning. Det är det minsta man ska hoppas på då inlåsningseffekter i hela 20 år innebär vissa risker som du vill ha kompensation för i form av avkastningsmöjligheter. Mycket kan hända i din ekonomi i övrigt under så lång tid, allt från att du behöver större bostad, blir sjuk, förlorar jobbet eller skiljer dig. Utan andrahandsmarknad med genomlyst prissättning är onoterade investeringar generellt inget för vanliga privatpersoner.

Det är med den bakgrunden jag då och då stött på Better Globe, deras avkastningsmål och alla belackare. Tack vare att träden under sin livstid ska ge nötter, frukt och gummi ska du få avkastning under år 5-19 och sen avverkningsintäkten ovanpå det. 17 euro ska bli 208 euro på 20 år, vilket innebär en CAGR (avkastning med ränta-på-ränta-effekten) på 13,34%. Offensivt, men möjligt OM allt går riktigt bra.

Det stora problemet med Better Globe är hur deras säljare har hårdsålt caset till nybörjare och småsparare. Än värre hur flera personer bakom bolaget har ett antal fiaskon bakom sig. Läs exempelvis Affärsvärldens granskning. Det ger en skrämmande bild.

När jag var med i podden Rika Tillsammans och satt på scen i Malmö pratade vi som sagt om helt andra saker. Privatekonomi och olika typer av sparande. Det innehållet är seriöst och något jag kan stå för, men jag avråder från Better Globe och bara häpnar jag när hör om hur säljare värvar säljare och får betalt för det.

Better Globes trädplantager i Afrika existerar säkert och det kan till och med med lite tur vara en hyfsad affär, men det är helt omöjligt att bedöma. Det spelar heller ingen roll. Med med de politiska riskerna, 20 av år inlåst kapital, fagra och naiva löften om avkastning från rena säljare till oerfarna sparare, nätverk av säljare (så kallad MLM)… jag häpnar.

Av juridiska och sociala skäl tänker jag inte stämpla BG eller någon privatperson som varken det ena eller det andra. Jag står över sånt och hela den hätska diskussionen och smutskastningen i sociala medier. Det Rika Tillsammans och andra gjort och sagt om BG får stå för dem och är inget jag tänker kommentera mer än det ovan.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.