Kategori: Aktietips & analyser

Tradingmammans Patricia Hjärtner kommer här med hennes bästa tips för bättre tajming på börsen. Hennes sajt är www.hjartnerpartner.se.

1 Vi gillar båda aktieutdelning. Kan du berätta lite kort om din utdelningsstrategi?
Ja, jag gillar utdelning, det va där mitt aktieintresse började. Det kändes jättekul att man fick utdelning bara för att man ägde en aktie :). Nu efter dessa år så har jag utvecklat min strategi där jag är noga med att se till att jag äger en aktie som ger utdelning varje månad. Vissa aktier ger utdelning fler gånger per år och det är tacksamt, eftersom det då i vissa månader kommer in mer utdelning. Jag försöker se till att utdelningspengen kommer in på kontot innan det är dags att återinvestera i
nästkommande aktie för att få ta del av utdelningen. Så; utdelningen som kommer in i januari återinvesterar jag i aktien som ger utdelning i februari (dock måste datumen stämma), ju fler aktier jag äger i februari aktien desto högre utdelning får jag och desto fler aktier kan jag investera i den aktie som ger utdelning i mars osv…

Ibland kan jag sälja av hela eller en del av innehavet i en aktie om jag anser att den nått en viss kursnivå samt att jag vill ta hem en vinst. Om det är så att bolaget börjar komma med negativa nyheter så får jag ta en funderare om det är värt att äga aktien eller om det är dags att sälja för att jag inte ser en framtid.

2 Hur ser en dag för dig ut som daytrader?
Min dag ser lite olika ut nuförtiden då vi skaffat hund nyligen så har inte riktigt fått rutin på det ännu 🙂 men i det stora hela så är den nästan densamma.

Vid kl.8  tiden börjar jag läsa nyheter om marknaden samt de aktier jag följer.
Vid kl.8.45 börjar jag kika på callen och sen sitter jag och tittar på när börsen öppnar.
Vid ca kl.9.20-40 köper jag min första aktie.
När det är lunch så äger jag ingen aktie alls dock sitter jag och tittar på de aktierna som jag bevakar.

Jag vill helst ha gjort min dag och tagit min budget innan kl.15. Efter det kommer kidsen hem och då vill jag vara klar så att jag bara kan analysera min trades.

3 Vilka är dina tre bästa knep för att få bättre tajming på börsen?
Mina bästa tips är att fokusera på ett få antal aktier så att du blir riktigt duktig på dem och vet vad du kan förvänta dig i forma av kursuppgång/nedgång samt hur aktierna påverkas av nyheter, rapporter och eventuella utdelningar.

4 Du har handlat med aktier i cirka 20-års tid. Vilka misstag och
framgångar har du lärt dig mest av?
Jag har lärt mig mycket av att inte hålla mig till min plan och följa min strategi, att bli för girig och tänka lite till och lite till har inte heller varit lyckat haha.

Nu håller jag mig benhårt till min plan och följer min strategi till 100%, det är ofta jag kapar en vinst men också att jag tar en exit snabbare när en aktie börjar falla. Det funkar för mig att tänka ”Många bäckar små”, viktigaste är att inte lockas av allt brus som skrivs utan hålla sig till sin plan om man har en strategi som fungerar.

5 Hur startade ditt intresse för aktier?
Det var min mamma som fick upp intresset hos mig, hon var väldigt intresserad och duktig på aktiehandel. Så när jag va ca 20 år började jag själv handla med strategin utdelning och is i magen.

Hon prenumererade på DI och Privata affärer och det var ofta prat om aktier och grafer hemma hos oss, jag följde också med en hel del till banken för att köpa någon aktie, det va innan man kunde göra sin handel själv på datorn. Som liten var det inte världskul men intresset kom rätt snabbt till mig när jag började arbeta och började få lön.

Senaste aktieaffären jag gjort är att jag bytt amerikanska Weyerhaeuser mot nordiska Stora Enso R.

Weyerhaeuser fortsätter att ha ont om kassaflöde för att täcka utdelningar och investeringar. Samtidigt har Stora Enso köpt på sig en rejäl omgång skog plus att man till skillnad från SCA har kvar sin kartongverksamhet så bolaget gynnas av långsam men långsiktigt ökande efterfrågan på paket/förpackningar på grund av e-handel.

Stora Enso har dessutom bra direktavkastning på ca 4%. Det är lite sämre än Weyerhaeuser, men då utdelningsandelen är mycket bättre ser jag mycket större chanser till ökad utdelning framöver.

Jag sänker samtidigt andelen dollarnoterade tillgångar en bit. Stora Enso är noterad i Stockholm och Helsingfors och med stora tillgångar i Sverige är det klart lägre valutarisk nu när dollarn är historiskt sett stark.

Även om jag tjänade lite på Weyerhaeuser har nog Stora Enso gått upp lite under tiden också. Hoppas jag gillar Stora Enso bättre så det blir ett riktigt långsiktigt innehav och inget litet snabbt inhopp. R-aktien ligger en bra bit under kursrekordet så det känns som ett bra läge att gå in efter nedgången när det nu börjar trenda uppåt igen. Miljötrenden med biobränslen och annat lär också gynna de stora skogsbolagen.

Den svenska delen av Stora Enso, alltså ”Stora”, kommer från Falun där jag är uppvuxen. När jag var ung hette bolaget Stora Kopparberg och en gång i tiden var det koppargruvan i Falun som var hela verksamheten. Trevligt att ha investerat i mina rötter i de djupa tallskogarna i Dalarna.

Sista torsdagen i november är det datum då statlåneräntan ligger till grund för skatten på ISK och KF under det kommande året. Det står nu klart att skatten på ISK och KF blir lägsta möjliga under 2020.

Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent och skatten blir därmed 0,3*1,25=0,375 procent. Trevligt med en skattesänkning, även om det förstås ökar risken för att giriga politiker ska vilja höja den.

Läs mer om beskattningen och skillnaderna på ISK och KF på min jämförelsesida.

Jag har strukturerat upp min aktieportfölj något under hösten. Numera skiljer jag lite tydligare på utdelningsportföljen och tillväxtportföljerna. Både i mina sammanställningar och rent placeringsmässigt.

Strukturen är en stor utdelningsportfölj och en tillväxtportfölj som spretar mellan tre olika delar.

Utdelningsportföljen innehåller dels de aktier jag har istället för vanliga räntebärande alternativ som räntefonder, dels de vanliga utdelningsplaceringarna.

Tillväxtportföljen består av en aktiedel och en fonddel. Det mesta här finns i en IPS-depå, så där kommer jag inte åt eventuella utdelningar och då kan jag med fördel placera med annan strategi är aktieutdelningar. Nya aktier under hösten är Brookfield Asset Management, Bure och Vostok New Ventures. Investmentbolag med fokus mot tillväxtaktier eller fokus mot stor ackulmulation av kapital. Brookfield Asset Management äger de övriga Brookfieldbolagen, men delar ut mycket mindre. Gillar också att kanadensarna köpte in sig i Oaktree Capital, då kapitalförvaltning brukar löna sig på sikt.

Tillväxtsatsningar som liknar indexfonder är mina experimentella indexfondliknande aktieportföljer är nya sedan i somras. De delportföljerna finns hos Nordnet.

Tillväxt och småbolag via fonder är samma fondinnehav som vanligt.

Onoterade aktier är samma gamla satsning på ett fåtal reala tillgångar utanför börsen.

Jag har därmed kapitalet i min aktieportfölj utspritt mellan olika depåer, så det är inte helt lätt att redovisa exakt totalavkastning. Däremot har jag öronmärkt det kapital som jag ska ha i tillväxt bättre än tidigare. Så gör jag i min aktieportfölj, men du kanske bygger din aktieportfölj utifrån andra förutsättningar.

Analytikern Peter Malmqvist har i veckan uttalat sig i DI (bakom betalvägg) om att vi inte ska gå i utdelningsfällan.

”Skälet att jag inte tycker att man ska jaga hög utdelning eller hög direktavkastning är att det handlar om bolag där placerarna är allmänt misstänksamma. Man säljer aktien och kursen pressas ned lite – då blir direktavkastningen hög. Men tyvärr visar sig kurstillväxten bli ganska dålig. Så den samlade avkastningen de senaste åren har varit mycket svag.”

Utdelningsfällan är det jag brukar kalla för värdefälla. I det här fallet är det när direktavkastningen är misstänksamt hög vilket enligt mig oftast är runt 7,5-8 procent eller högre.

Jag håller med Malmqvist så långt, men jag ser ingen motsats till att fokusera mot utdelningen och totalavkastningen.

”Ja, det bör man. Man kan se de mest absurda skillnaderna: om du jämför bankaktierna med de större fastighetsbolagens aktier så har bankaktierna, totalt sett inklusive utdelningar, gått upp 20–30 procent sedan 2014. Fastighetsbolagens aktier har trefaldigats, från index 100 till index 300.”

Det är därför jag som utdelningsinvesterare under långa perioder kan ligga tungt investerad i fastighetsaktier. Bolagen ofta är bra stabila utdelare med hygglig direktavkastning. Det finns dessutom mer än direktavkastningen som vi utdelningsjägare tittar efter:
* Utdelningstillväxten i procent per år mätt över 5-10 år
* Hur lång utdelningstrenden är (det vill säga hur många år utan sänkning)
* Hur många år av höjningar i följd bolaget har klarat av
* Utdelningsandelen

Det finns dessutom studier som visar på överavkastning både för Dogs of the Dow och utdelningsaristokrater. Ett exempel är den börsstatistik som jag samlat på mig och som i citatet nedan kommer från Peter Nilssons och Johnny Torssells bok Bli börsproffs på ett par timmar.

”Bolagen med högst direktavkastning avkastade i genomsnitt 12,2 procent per år under 1926-2000, vilket är bättre än de 10,4 procent som ”de dyrare” aktierna gav årligen.”

Ett kapitel om statistik om aktier och börsen finns för övrigt i aktieboken Den enkla vägen hitta världens bästa aktier om du vill läsa mera. Och vill du lära dig grunderna inom direktavkastning har du den lektionen i aktieskolan här.

De svenska storbankerna som nämns som exempel i DI-artikeln är iofs helt okej utdelningsbolag, men som jag påpekar då och då ska vi ha mindre andel av portföljen där än OMXS30-index som i alla fall i april låg på 22 procent. Branschen har sina utmaningar. Det skrev jag om på aktiechattsidan i Privata Affärers aprilnummer.

Jag undrar hur många förutom totala nybörjare som enbart tittar på direktavkastningen i procent som enda parameter. Ytterst få av de frågor som kommer till mig är på den nivån, så ganska ofta tycker jag att utdelningsspararna är rätt kunniga och flera är mycket pålästa. Om du vill och behöver kan du läsa nybörjarboken om aktier.