Kategori: Aktietips & analyser

Nu har jag köpt Elekta. Som vanligt när det gäller stamaktier köper jag i ett bolag med bra historik när aktien rekylerar ned för att bolaget är i en liten svacka. Förr eller senare brukar det löna sig. Aktien har vänt upp senaste tiden, men ligger ändå långt från ATH (kursrekordet). 

P/e-talet är långt över 20, men är ändå mycket lägre än det i Dibs som jag sålt nyligen. Elekta kommer med konjunkturstabil verksamhet, en rörelsemarginal som goda år ligger på 20 procent, samt bra vinst och utdelningshistorik nog aldrig att handlas på särskilt låga multiplar. Som jag lagt till på utdelningssidan har de behållit eller höjt utdelningen åtta år på raken nu.

Direktavkastningen är inte så hög kring 2,4 procent, men duger då de långsiktiga tillväxtförutsättningarna är så spännande. Tyvärr får ju allt fler människor cancer då västvärlden får allt större andel äldre, samtidigt som tillväxtmarknadsländer satsar allt mer på välfärd i takt med att globalisering och kapitalism gör att de blir rikare. 

Elekta har hög avkastning på eget kapital, kring 20 procent. Bland annat tack vare lån som ger hävstång, men finanserna känns okej. Kassaflödet är däremot lite hipp som happ ibland, men utan att ge mig in i debatten kring Elektas bokföring tycker jag det duger så länge de till slut får in pengar för allt de intäktför.

Förutom cancerstålningsprodukter är det även allt mer mjukvaror som Elekta säljer. Ökad efterfrågan på det är väntat och bra för jag har bra erfarenheter av att investera i svenska programmerare och annan IT. Dibs senast t.ex. Med det sagt vill jag gärna lägga vantarna på ett visst renodlat programvarubolag också, även om jag trots bantningsförsök har väl många innehav i min portfölj. 

Nu får vi se om det går upp så jag får nöja mig med det jag har. Eller om det går ner så jag får chansen att öka innehavet. Ungefär som jag skrev i krönikan denna vecka fast Elekta inte ligger på rekordnivåer utan trevligt en bit därifrån. 

Under 2014 gav min portfölj med börsnoterade sparprodukter en avkastning på 14,4 procent. OMXSGI där utdelningar ingår gav 15,7 procent. 
Med ca 30 procent i preferensaktier får jag vara nöjd. Det är svårt att slå ett börsindex ett bra börsår med så mycket lägre risk. 

Ett teoretiskt jämförelseindex med 70 procent i Stockholmsbörsen och 30 procent i Spiltans Räntefond Sverige gav 11,6 procent. Å andra sidan hade min portfölj både norska aktier och USA-ETF:er under året, så både innehaven och valutaeffekterna har spelat in. Vad är egentligen ett bra jämförelseindex för mig?

Jag vet inte riktigt i detta fallet och eftersom jag struntar i index funderar jag inte närmare på det. Jag kör mitt race och är nöjd så länge min rätt passiva förvaltning ger mig god avkastning vs risk sett över flera år.

Börsportföljens oviktade direktavkastning är 4,7 procent. Bra så här i lågränte- och nollinflationsmiljö. 

* Min portfölj har uppdaterats nu när Dibs blivit uppköpta och jag fått stålarna. Ett innehav kortare är nu portföljen. Tectona Fastighetsfond har även bytts mot Tectona Capital och tillsammans med Norrpadaförsäljningen är de två innehav till stor försvunnit. Att trimma min breda portfölj är lite som att trimma mustaschen när den håller på att växa in i munnen. Behövligt.

* Mitt CV har uppdaterats med några nya små meriter. Allt från att 2006 fick Saunabelt fällda av Marknadsetiska Rådet till min lilla biobiljettvinst.

* Sidan med rekord och personbästan har uppdaterats med marklyftsrekordet på juldagen.

* Jag har även kompletterat kort infon till ev. uppdragsgivare.

Den 23 december 2014 sålde Forwood samtliga teakplanteringar i Darien-regionen till en amerikansk pensionsfond. Det är alltså 752 hektar av Forwoods totalt 1135 hektar, motsvarande två tredjedelar som skeppas iväg. De 153 miljoner kronor kontant som Forwood får är blir ca 200 000 kr per hektar. För att vara teakplantager som har flera år kvar till slutavverkning borde det vara hyggligt betalt, men svårt att avgöra för mig. Olika plantager har ju olika gamla träd och därmed olika mycket virke. Kvalitén kan även skiljas sig åt mellan olika plantager.

Affären är bra på så vis att inga fler nyemissioner lär behövas och att jag kommer att få tillbaka mina konvertibler med full återbetalning när löptiden tar slut om ett år. Dåligt på så vis att det inte finns så mycket teakplantager kvar för Forwood att sälja när slutavverkningarna kommer i gång på 20-talet.

Forwood Forestry Panama har trevligt nog tecknat ett flerårigt förvaltningsavtal för planteringarna i Darien-regionen, vilket ger ökade möjligheter till positivt kassaflöde.

Jag gissar att de placerare som inte äger aktier i Forwood utan så kallade teak units inte följer med i denna deal, men vem vet.

Det känns också oklart hur bra förvaltningsavtalet är. Hur mycket värde kan man ge det egentligen? Så här när året är slut finns det inga uppdaterade siffror för balansräkning och eget kapital per aktie, så det blir intressant att få det när årsredovisningen kommer.

I det stora hela känns det som ett steg i rätt riktning för Forwood. Nu är finanserna fixade. Återstår bara att få positivt kassaflöde och ro återstående plantager i hamn till slutavverkning. Framtiden för mina aktier ser så här initialt ljusare ut och det känns lite som att innehavet inte är en surdeg längre.