Frågor & Svar om Sparande-arkiv - Sida 4 av 57

Gränsen för utdelningen på D-aktier

I tider med skakig kapitalmarknad för fastighetsbolag är det lätt att bli orolig för att utdelningen på D-aktierna i värsta fall ska sänkas. Var går egentligen gränsen för när det måste ske?

Detta fick jag en läsarfråga om och jag började själv undra hur man ska tolka bolagsordningarna.

Vi vet att D-aktierna har ett maxtak för utdelningen per aktie. De ska i övrigt ge mer utdelning per aktie än övriga stamaktier så länge bolagets finanser tillåter. Börsbolagen med D-aktier har som du ser nedan liknande formuleringar i sina bolagsordningar och det är viktigt att vi inte tolkar det så att utdelningen per D-aktie ska vara X gånger den per A-aktie eller per B-aktie.

Akelius:
”Om utdelning beslutas på stamaktierna, har stamaktierna av serie D rätt till fem gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A, dock högst 0,10 euro per stamaktie av serie D och år.”

Corem Property:
”Stamaktierna av serie D har rätt till femtio (50) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och serie B, dock högst tjugo (20) kronor per stamaktie av serie D och år.”

Fast Partner:
”Stamaktie av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktie av serie A, dock högst fem (5,00) kronor per aktie och år.”

Sagax version är denna:
”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2,00) kronor per aktie och år.”

SBB:
”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2) kronor per aktie och år.”

Du bör i fallet med exempelvis SBB inte räkna som så att utdelningen på D-aktien ska vara fem gånger den per aktie B-aktie.
Exempelvis att om den onoterade A-aktien och den noterade B-aktien ger minst 40 öre vardera i utdelning ska d-aktierna få fem gånger det lika med 2 kr per d-aktien.
Det är fel för det finns olika många A- och B-aktier respektive D-aktier och det är den totala summan utdelning från bolaget som gäller.

Rätt sätt att räkna på D-aktiernas utdelning

Rätt sätt att räkna har jag fått från SBB:s IR-avdelning:
”Utdelningen på samtliga D-aktier =
5 * (utdelning A-aktie * antal A-aktier + utdelning B-aktie * antal B-aktier).
Detta belopp ska delas på antalet D-aktier, DOCK högst 2 kr/D-aktie och år.”

Sammanfattning. Varje börsbolag som har en D-aktie delar ut ett visst antal gånger den sammanlagda utdelningen för alla andra stamaktier upp till maxgränsen. Utdelningen per annan stamaktie är det alltså inte, utan de totala beloppet.

Räkneexempel: Då SBB i nuläget lite avrundat har totalt 1 450 000 000 A- och B-aktier innebär 5,4 öre per aktie i utdelning att 78 miljoner kr betalas ut. Fem gånger det gå till D-aktierna. Det innebär 388 miljoner kr delat på 194 miljoner d-aktier, vilket är 2 kr per aktie.

SBB:s gräns för när utdelningen på D-aktierna ska sänkas är om den årliga utdelningen på de andra två stamaktierna är lägre än 5,4 öre per aktie.

SBB:s månadsutdelning på 11 öre per B-aktie under 2022 innebär 1,32 kr per B-aktie om året. Det ska med andra ord till en rejäl utdelningssänkning för B-aktien innan den för D-aktien sänks.

FastPartner gjorde en annan tolkning

I februari 2023 kom FastPartner med bokslutet för 2022 och det innebär bland annat sänkt utdelning på d-aktien:

”Styrelsen föreslår en utdelning om 0,50 (2,20) kr per stamaktie av serie A och en utdelning om 2,50 (5,0) kr per stamaktie av serie D.”

Det var precis som att de tolkade bolagsordningen som att utdelningen per D-aktie ska vara fem gånger den per A-aktie. Inte totalt i antal kronor som ut, utan räknat per aktie.

Det var helt emot vad SBB uppger ovan. Och även Sagax gör den tolkningen, enligt denna analys bakom Affärsvärldens betalvägg:

”Afv har varit i kontakt med Sagax VD David Mindus som bekräftar att det är utdelningen på stamaktierna i Sagax, i Mkr, som är underlag för att beräkna D-aktieutdelningen i Sagax.”

Innan FastPartner reviderade sitt utdelningsförslag för att istället dela som vanligt på sin d-aktie såg det ut att eventuellt kunna bli en juridisk prövning om FastPartners tolkning av bolagsordningen var korrekt. Detta om aktieägare hade velat protestera och anmäla dem om bolagsstämman hade beslutat i enlighet med styrelsens förslag.

För övrigt finns det en chans att återfå en utebliven utdelningen på D-aktien. FastPartners bolagsordning säger att:

”Om utdelning per stamaktie av serie D understiger fem (5,00) kronor ska utdelningsbegränsningen om fem (5,00) kronor höjas så att det belopp med vilket utdelningen understigit fem (5,00) kronor per år kan delas ut vid senare tillfälle om tillräcklig utdelning på stamaktierna beslutas varefter utdelningsbegränsningen ska återgå till fem (5,00) kronor.”

Det var dessutom så att FastPartner i reda kronor inte ens hade behövt föreslå sänkt utdelning då det finns så få d-aktier jämfört med antalet a-aktier. Som Affärsvärlden skriver i sin kommentar/analys:

”Utdelningssänkningen sparar ca 350 Mkr totalt sett. Det är meningsfulla pengar för bolaget. Men just sänkningen för D-aktierna står endast för 37 Mkr.”

Det där hade jag kunnat räkna ut själv, men det sparar tid att citera. 🙂

D-aktiernas utdelning per aktie är inte X gånger belopet per B-aktie, utan det ska räknas totalt i miljoner kr. Efter att FastPartner sänkt utdelningen oväntat mycket på d-aktien kan man undra om det är rätt tolkning. — I aktiechatten på PA:s sajt den 11 februari 2023 skrev jag så här om d-aktier. Risken är hög där och uppsidan rent avkastningsmässigt är begränsad då utdelningen inte höjs över tid.

En sparhorisont på över 60 år i sparboxen

Jag fick en fråga på Twitter om hur det blir med sparboxen Utdelningsfavoriter by Hernhag på riktigt lång sikt (länkarna öppnas i nya flikar). Faktiskt den längsta tiden för aktiesparande som jag stött på hittills i karriären.

Fråga: Är mycket yngre än dig och vill investera i din utdelningsbox, dock osäker på hur det skulle fungera över lång tid (60+ år)?

Svar: Din imponerande långa sparhorisont gör att jag för din skull är redo att aldrig gå i helt pension, utan sköta sparboxen i minst 70 år till. Jag får nöja mig med att vara pensionär på deltid.

Ett mer formellt svar är att aktierna i sparboxen äger du i ditt ISK, som du har hos Aktieinvest. De andelsägda aktierna du köpt via fraktionshandeln är det motsvarande princip med. Du äger allt på tills vidare-basis, ända till du väljer att sälja.

Även om jag inte längre finns med i bilden har du därför aktierna i tryggt förvar i din depå. Däremot behöver jag vara i livet för att hålla koll på de ut utvalda aktierna som det ska månadssparas i. Detsamma gällande om någon ska bytas ut och om du bör sälja eller behålla den som inte längre ingår i boxens månadssparande.

Nu är 70 år en väldigt lång tidshorisont och mycket kan hända under den tiden. År 2092 fyller jag 114 år. Därför måste jag kämpa på nu och hålla mig alert och frisk så jag kan leva tillräckligt länge. Aktieinvest måste klara sig som bolag också. För ett löfte är ett löfte. 🙂

Ja, då vet ni vad jag kommer att göra den 31 juli år 2092. Jag har till och med lagt in datumet i min kalender. Nej, jag skämtar inte. Nu ska vara vara långsiktiga. Här är en skärmdump från min kalender:

En sparhorisont på 60-70 år är det längsta jag stött på. Jag har lovat att köra på med Utdelningsfavoriter by Hernhag till år 2092.

Budet på Nobina

Det har kommit ett uppköpsbud på bussbolaget Nobina värt 108 kr kontant per aktie. Jag tycker det är ett bra bud då budpremien var 29 procent och jag har sålt knappt hälften av mina aktier över börsen.

Resten av innehavet har jag tackat ja till via anmälningsformuläret som ska finnas hos varje bank. Genom att på det viset sälja direkt till budgivaren Basalt (Ride BidCo) slipper vi courtage.

Accepttiden slutar 14 januari 2022 (länken går till Nobias sajt).

Som en läsare påpekade finns det tre scenarion:
1. Att alla eller tillräckligt många tar budet på 108 kr.
2. Att budet inte tas och att det istället blir ett högre.
3. Att budet inte tas och att det dras tillbaka, varefter aktien rasar.

Hur mycket ska man lyssna på styrelsen som rekommenderar aktieägarna att acceptera budet?
Budet på Nobina är högt och tillräckligt bra. Det är värt att tacka ja till. Jag tror inte det kommer något högre bud, även om andra enligt uppgift har varit och nosat på bolaget tidigare utan att erbjuda något.

Aktiekursen handlas strax under budkursen, vilket innebär att aktiemarknaden tror att det går igenom till 108 kr. Risken är att mer än 10 procent av aktieägarna ändå säger nej och att budet då dras tillbaka istället för att höjas. Det är därför jag sålt en del. Resten vill jag sälja för 108 kr.

Att det i teorin går att köpa fler aktier för ca 107 kr och sen sannolikt sälja för 108 kr gör att den spekulativt lagde placeraren ser chansen till en liten vinstaffär. Jag skulle aldrig göra det. Uppsidan är minimal men sannolik, nedsidan är stor men mer osannolik. Det är svårt att bedöma hur sannolikt, så jag avstår det och har som sagt säkrat hem en del kapital.

Vid minsta osäkerhet eller tvekan till budet från institutioner säljer jag över börsen, även om kursen då står lägre.

Som Nobinas styrelse påpekat i pressmeddelandet:
”Flera styrelseledamöter är av uppfattningen att Nobina – baserat på Bolagets framtidsutsikter, nya strategi och affärsplan samt ställning som Nordens största kollektivtrafikföretag – har potential för en accelererad tillväxt, både organisk och icke-organisk, som kan skapa större värden än Ride BidCos offentliga uppköpserbjudande och därför kan vara intressant för investerare med ett långsiktigt perspektiv.”

Det kan därför kanske finnas långsiktiga optimister som inte vill sälja, men jag tror de är för få. Budet på Nobina lär gå igenom. Läs gärna även mina korta kommentarer i ärendet på aktiechatten hos PA.

Allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt?

Behöver vi ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt? Eller slår det exakt lika oavsett antal depåer? Det svarar jag på i dagens frågelåda.

Fråga från en läsare: Jag är långsiktig och vill nog främst fokusera på direktavkastning som jag kan återinvestera och långsiktigt få skjuts av ränta på ränta effekten. Men för att få maximal ränta på ränta-effekt måste pengarna in på samma konto väl? Annars blir sparandet halverat och effekten också mindre? Ska jag istället samla alla aktier och fonder på samma konto, både svenska och utländska?

Svaret från mig: Kort sagt får du samma effekt i avkastningen oavsett antal depåer. Ränta på ränta-effekten lyfter hela ditt sparkapital sett över flera år, oavsett om du har en stor eller flera små depåer.

Antag att du har aktier värda 100 kr i vardera två depåer och att du därmed har 200 kr totalt. Din årliga avkastning på ditt sparkapital är 10 procent.
Du får som tabellen visar samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade dina aktier värda 200 kr i en och samma depå.

Antag att du har 100 kr i två depåer och att du får 10 procent i årlig avkastning. Du får du samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade 200 kr i en och samma depå. Du behöver inte ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt. — Du behöver inte ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt. Det visar detta räkneexempel för nybörjare.

Detta förutsätter lika beskattning av de olika depåerna. Börsen går heller aldrig upp exakt 10 procent om året, men uppgångar och nedgångar spelar ingen roll för detta exempel. Ränta på ränta-effekten slår exakt likadant oavsett hur du fördelar kapitalet mellan dina depåer ISK och KF.

Behöver jag sälja och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten?

Ränta på ränta-effektens grunder handlar denna läsarfråga om. Det är viktigt att lära sig det och även förstå hur hög avkastning som är rimlig respektive orimlig.

Läsarfråga: För att jag ska få ränta på min ränta. Måste jag inte sälja min aktie då och återinvestera pengarna? På så sätt kan man väl få ränta på sitt förra års ränta?

Svar: Du behöver inte sälja och sen ta det kapitalet och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten.

Den får du alltid på allt kapital du har investerat. All avkastning du får bygger på det befintliga värdet som tack vare avkastningen blir allt större så kommande avkastning kommer att bygger på det och så vidare. Det är i princip samma sak oavsett om vi räknar på dagsbasis eller årsbasis.

Det enda du behöver göra för att få hela ränta-på-ränta-effekten är att du ska återinvestera eventuella utdelningar och räntor.

Läs och lär dig mer på min sida om ränta-på-ränta-effekten.

Orimligt höga avkastningar

Skillnaden mellan garanterad och orealistisk avkastning gick jag igenom i en krönika hos Privata Affärer. Länken öppnas i ny flik.

Ett dramatiskt exempel är Mind.Capital som lockade med i runda slängar 1 procent om dagen.

”Spanienrelaterade Mind.Capital var ett annat känt kryptorelaterat bluffprojekt som runt 2020 även mot svenskar lovade 0,5-1,5 procent om dagen. Valutor handlas dygnet runt och 1 procent dagligen under ett år innebär att du nästan 38-faldigar kapitalet.

För skoj skull har jag räknat ut att det tack vare ränta på ränta-effekten på tio år innebär att du 5929448572069430-faldigar din ursprungliga insats. Det är 5929 biljoner gånger kapitalet. En satsad dollar har då gett dig en förmögenhet som är 70 gånger större än världens årliga BNP. Då krävs det med andra ord inte så oerhört mycket i startkapital för att du skulle äga mer eller mindre allt i hela världen. Även det här är föga trovärdigt om vi räknar och tänker efter.”

Efter den krönikan hörde en läsare av sig och berättade om sajten ”Unique Finance”. ”Det är en hemsida som utlovar 60-70 procent årligen och tyvärr så är det många som har fallit för detta bedrägeri och till med lånat pengar från banken för att investera.”

Rimliga avkastningar är beroende på tillgångsslag och risk allt från 1 procent till 15 procent om året. Höga avkastningstal kräver ofta högre risk, även om det kanske inte är något linjärt samband. Risk innebär sannolikhet för förlust, för allt går inte alltid vägen.

Undantag finns där aktier som Alphabet, Amazon och Tesla eller kryptotillgången bitcoin som under 2010-talet med omnejd gav väldigt höga avkastningstal i genomsnitt per år. Räkna inte med att du hittat nästa sådan investering.