Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Ibland när jag researchar i samband med bokskrivande stöter jag på problem. Jag undrar till exempel fortfarande hur siffrorna ska gå ihop i faktabladet från SEB om deras strukturerade ränteprodukt.

Jag hittade den gången höga avgifter och en avkastning som även i ett positivt scenario blir lägre än den fasta räntan. Skillnaden mellan indikativa räntan och avkastningen verkar konstigt nog inte vara den årliga avgiften.

I boken Hitta tillgångarna som gör dig rik granskar jag många olika tillgångar, bland annat strukturerade ränteprodukter, räntecertifikat, räntebevis, och allt vad de heter. Här är ett utdrag från bokens kapitel om räntebärande tillgångar:

”Det stora problemet med strukturerade ränteprodukter är avgifterna och riskspridningen. Enligt faktabladet för SEB KO Stena Kvart 3624 som emitterades i april 2019 blir kostnaderna under löptiden på 6,7 år 7 500 kr för varje 100 000 kr du köper, motsvarande 1,54 procent om året. Mycket dyrt och du får ingen riskspridning till något annat bolag än det onoterade rederiet Stena AB.

Dessutom får du en kreditrisk mot utgivaren SEB, vilket betyder att båda bolagen måste klara sig för att du ska få den utlovande räntan på 6,5 procent per år. Enligt faktabladets resultatscenarion får du bara 5,54 procent om året om allt går bra.”

Jag fick aldrig svar från SEB:s pressavdelning och inte heller från deras återförsäljare (som jag vill minnas var) Garantum.

Avkastningen är samma både i det neutrala och positiva scenariot i faktabladet för SEBG3624K. Den utlovade räntan är indikativ, så det borde kanske skilja sig åt?

Räntan på 6,5 procent minus avgiften på 1,54 procent är lika med 5,4 procent?

Om det ska vara så svårt att förstå faktablad ska vi kanske satsa på andra räntebärande produkter. Inte för det är helt rätt med de andra heller, vilket jag förklarar i boken. Gör vi rätt så går det däremot att förstå vad vi köper med exempelvis räntefonder.

Studenten Linus Hansen har skrivit e-boken Så blev jag miljonär som student. Den är avsiktligt ganska kort och lättläst. Den är tänkt att inspirera och visa hur även studenter kan få pengar över och göra investeringar. Här är min recension av boken.

Boken bygger mycket mer på författarens egna erfarenheter än vad som är bäst för just oss andra.

Det är därför inga stora guider, djupa räkneövningar eller tung statistik, vilket å andra sidan bidrar till lättlästheten. Det går snabbt att läsa igenom de olika delarna i boken.

Jag tycker att Hansen skriver om intressanta erfarenheter, främst då investeringar i andra tillgångar än aktier. Den biten kan jag personligen rätt skapligt vid det här laget. 🙂 Det jag tänker på är P2P och fastighetslån via olika plattformar. Där har jag inte tidigare läst om någons erfarenheter.

Så blev jag miljonär som student har med andra ord mer än bara sparande i aktier och fonder. Bokens manus har inte redigerats av redaktör, men språkliga petitesser ska jag inte slå ned på. Det här är en bok av en ung person och för andra unga som vill läsa och se att det visst går att spara ihop en miljon kr relativt tidigt i livet. 

Vid sidan av att det på Instagram förekommer försök till bedrägerier motsvarande Nigeria-brev och ID-kapningar finns det även lösenordsfiske. Jag har just blivit utsatt för ett sådant.

Det är varningsflagg för lösenordsfiske om någon ber om en tjänst av detta slaget. Att ge någon annan en länk för att återställa ett lösenord ska du ALDRIG göra.

Länken som meddelandet jag fick gällde kom på SMS. Personen i fråga har alltså gått in på mitt konto och försökt återställa lösenordet till mitt konto. Det ovan om att avsändaren behöver min hjälp med en länk är bara ljug. Vad skulle ens en ”hjälplänk” vara? 🙂

Bara man själv i hela världen kan ha nytta av en återställningslänk som skickas till ens eget mobilnummer. Jag klickade därför aldrig på länken i SMS:et. URL:en ser dessutom suspekt ut:

Det här resulterade i ännu en anmälan och blockering mot ett bedragarkonto på Instagram. Får du många följare får du allt se upp. Framgång kräver att man bevakar sin position.

Instagram har blivit platsen för nya tidens Nigeria-brev. Bedrägerierna går ut på att låtsas vara en ”insta-kändis” och sedan börja följa den personens följare. Framförallt kommer bedragaren att skicka DM (meddelande) till kändisens följare och då sälja in ett oseriöst krypto- eller trading-erbjudande.

I alla fall gör de det när jag och andra drabbas på Instagram.

Så skyddar du dig mot bedragare på Instagram

1 Kolla alltid upp avsändaren som kontaktar dig via DM (meddelande). Sök och kolla om det finns flera användare som är mycket lika, försök hitta den äkta. Ofta är det den med flest följare.
2 Var mycket skeptisk och ha som regel att tacka nej.
3 Tacka alltid nej om det handlar om snabba vinster och rikedomar av något slag, exempelvis kryptotillgångar och trading.
4 Se upp för lösenordsfiske där en känd eller okänd person ber dig skicka en länk du får på SMS.

Så vet du att det inte är jag som kontaktar dig.
* På Instagram och Twitter har jag aldrig specialtecken i mitt användarnamn. På Instagram har jag ett bindestreck efter mitt namn och innan några ord om aktier, men inte i användarnamnet/usern.
* Inga underscore/understrykning eller siffror.
* Jag lovar aldrig ”enorma och stora vinster”. Som du vet är jag långsiktig och vill guida dig att bli rik över tid.
* Jag skriver god svenska om jag kontaktar någon.

Läs mer om mina sociala mediekanaler och var du hittar de här. Info finns en bit ned på den kontaktsidan.

Hur jag har råkat ut på Instagram

En följare skickade mig denna skärmdump av ett fejkkonto. Bedragaren är tydligen baserad i Nigeria, så vi pratar om ett klassiskt Nigeria-brev där bedragarna stjäl en identitet och sen ljuger för att lura av dig pengar.

Många läsare har hört av sig om de olika kontona och ingen har hittills trott det varit jag. Risken gör att jag ändå måste varna och informera.

Själv är jag i regel blockad och kan inte i inloggat läge på mobilappen se vilka fejkkonton de lagt upp när de låtsas vara jag. Det gör det lite svårare.

Finns saker att förbättra för Instagram

Det borde gå att överhuvudtaget få ett verifierat konto på ett rimligt enkelt vis. Det gör det tyvärr inte och jag är inte ensam om att undra varför vi egentligen inte får verifiera våra konton. Att följa instruktioner som bland annat går ut på att skicka kopia på passet hjälper inte. Som offentlig person vill man ju kunna ha en verifieringssymbol så att man inte kan blandas ihop med bedragarna.

Alla som kan bör blocka och anmäla fejkkonton i Instagram-appen. För mig som drabbad finns det fler sätt att anmäla och motverka bluffmakarna. Ofta fungerar det att anmäla ID-kapning. Här är ett undantag:

Det finns även saker som polisen kan förbättra. Se mitt inlägg om det perfekta brottet som handlar om hur lätt bedragarna kommer undan.

Apropå säkerhet, glöm inte min sammanställning av hur du skyddar din privatekonomi och identitet på nätet.

Fyraprocentregeln innehåller många detaljer kring hur länge ditt kapital räcker då du börjar leva på det. Exakt vilken procentsats du ska börja ta är inte ristad i sten och du kan sannolikt anpassa dig. Gränsen för ekonomiskt oberoende är flytande.

Pensionerade som förväntar sig många år av utbetalningar från sitt sparande kapital bör planera med en relativt låg procentsats. Det är en av slutsatserna i den nu lite ålderstigna artikeln Retirement Savings: Choosing a Withdrawal Rate That Is Sustainable av Philip L. Cooley, Carl M. Hubbard and Daniel T. Walz.

”Early retirees who anticipate long payout periods should plan on lower withdrawal rates.”

Saker som skiljer de olika uttagsperioderna i tabellen ovan är långa perioder av olika svag börs, olika höga räntor och olika hög inflation. Sånt varierat som du vet över tid. Fyraprocentregeln innebär att du ska ta ut mer och mer i takt med inflationen, så sett över 30 år lär mycket ha hänt med dina förutsättningar. Exakt 4 procent av kapitalet gäller bara första året.

Du kompenserar för osäkerheter och risker om du innan du drar dig tillbaka, arbetar ihop ett antal månadslöner eller en årslön och har det på ett bankkonto som buffert. Har mer kapital helt enkelt. Vilket innebär att du med samma årsbudget tar ut en lägre procentsats.

Den enkla lösningen för att förbli ekonomiskt fri är annars att vara redo att dra ned på konsumtionen när värdet på dina tillgångar minskar långvarigt i värde. En tanke är att åtminstone dra ned så pass att du inte tar ut mer och mer varje år i takt med inflationen, utan tar samma belopp varje år tills dina tillgångar värderats upp.

Det är inte nödvändigtvis helt enkelt. Och det kanske inte är så att du absolut måste vara utan andra inkomster i resten av ditt liv. Extraknäck, passiva inkomster och ströjobb finns som alternativ att fundera på.