Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Det är mycket som händer med dina svenska aktiedepåer och dina aktieinnehav om du lämnar Sverige och skattskriver dig utomlands.

För alla som kan och vill arbeta från hemmet är boende utomlands en möjlighet som nog allt fler funderar på. För de flesta gäller det enbart perioder under året, men för vissa lockar mer permanent boende och jobb i annat land. Här är reglerna som gäller för dina aktier om du flyttar till annat land.

1 Skriv dig utomlands när du måste. När du bor i ett annat land i mer än sex månader om året är regeln att du ska vara skattskriven där. I praktiken kanske inte respektive lands skatteverk kan hålla koll på exakt hur länge du är i ett land, men om det går att skarva lite är en annan historia. Om rätt ska vara rätt ska du vara skattskriven i det land där du är majoriteten av året.

2 Hemvistintyg till Skatteverket. När du blivit begränsat eller obegränsat skatteskyldig i ett annat land behöver du inkomma med ett hemvistintyg från det utländska landet. Du blir då begränsat skatteskyldig i Sverige och svenska regler gäller inte längre. Detta ska du även meddela dina banker.

3 Ta reda på om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig och i vilket land. Det är också avgörande om du efter utflytten är begränsat eller obegränsat skatteskyldig i Sverige. Det är tydligen också möjligt att vara obegränsat skatteskyldig i två länder samtidigt och då är det reglerna i skatteavtalet mellan de båda länderna som avgör din hemviststat, alltså där du har din primära beskattningsrätt. Skatteverket hänvisar till läsning här på deras sajt.

Vad händer då med respektive depåtyp vid utlandsflytt?

ISK (Investeringssparkonto):

Ditt ISK kommer troligen att hanteras som en kapitalbeskattad depå sedan du skrivit dig i annat land. Eller som Avanzas kundtjänst svarar:
”För ett ISK kommer vi att rapportera kontot som om det vore ett Aktie & fondkonto dvs. att du reavinstbeskattas.”

Enligt Skatteverkets svar till mig förblir ISK sannolikt schablonbeskattat om du är obegränsat skattskyldig i Sverige trots utflytten. Sveriges skatteavtal med ditt nya land kan begränsa schablonskatten och även öppna för skatt på dina tillgångar enligt det landets skattelagar. Läs mer hos Skatteverket här.

Är du begränsat skattskyldig i Sverige blir det ingen schablonintäkt. Det är som jag tolkar det detta som Avanza utgår från i citatet ovan. Enligt Skatteverkets svar till mig kan det bli källskatt på utdelningarna, men även det beror på skatteavtalet mellan länderna. Läs mer hos Skatteverket här.

KF (Kapitalförsäkring):

Ditt KF blir fortsatt schablonbeskattat som vanligt med svenska regler oavsett om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige.

Svar från Avanza:
”Om din kapitalförsäkring har öppnats innan du flyttade utomlands är det möjligt att ha kvar kontot då Avanza Pension står som ägare till värdepapperna.”

Gunnar Ihrén som är utredningsledare vid Skatteverkets utlandskontroll förklarar:

”Svenska kapitalförsäkringar beskattas med avkastningsskatt. Försäkringsgivaren är den som är skattskyldig för svenska kapitalförsäkringar och den svenska avkastningsskatten påverkas inte av var innehavaren är bosatt. Det är alltså samma regler för avkastningsskatten (schablonbeskattningen) för svenska kapitalförsäkringar oavsett om innehavaren till försäkringen är obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige.”

För övrigt riskerar du att dubbelbeskattas för din KF om du skattskriver dig utomlands.

Vad händer med aktierna?

Det skatteavtal som du signerat för att kunna handla aktier i USA heter W-8BEN och är då du har svensk nätmäklare mellan Sverige och USA. Ett sådant avtal fyller vi i elektroniskt och det är giltigt i tre år. Flyttar du utomlands kan du inte längre signera samma W-8BEN som vanligt då du inte längre beskattas i Sverige.

Måste jag då sälja alla aktier eller kan behålla dem utan att kunna handla? Frågade jag Avanzas kundtjänst:
”Du kommer kunna ha kvar dessa så länge som ditt W-8BEN-avtal är giltigt. När giltighetstiden går ut kommer du som sagt inte kunna förnya ditt avtal och kommer behöva avyttra dina amerikanska innehav inom 1 månad.”

Vi har alltså en viss tid på oss innan W-8BEN löper ut och vi måste sälja de amerikanska aktierna vi har i vår svenska KF. Frågan är om inte giltigheten går ut när du skattskriver dig utomlands, i alla fall måste du meddela din bank/depåinstitut det omgående.

Däremot är det inga problem att äga aktier och börshandlade fonder noterade inom EU. Detta enligt nedanstående svar från Gunnar Ihrén, på Skatteverkets utlandskontroll:

”Vilka tillgångar man får handla med inom ramen för en svensk kapitalförsäkring är en fråga som försäkringsgivaren reglerar i villkoren för försäkringsavtalet. Skatterättsligt finns det inga hinder mot att investera i aktier noterade i andra EU-länder via en svensk kapitalförsäkring.”

Vad göra?

Vill du fortsätta handla med aktier utanför EU, som USA-noterade aktier, får du fixa det i ditt nya hemland. Skaffa en bank och nätmäklare i det nya landet och starta lämplig aktiedepå där, liksom teckna skatteavtal som W-8BEN och liknande.

Ska du bo utomlands så mycket att du är skriven där behöver du med andra ord bank, betal- och kreditkort samt annan privatekonomi i det landet.

I princip kan man därför säga att det inte bara är du som flyttar, utan även din privatekonomi och via vilken bank du handlar aktier.

Det finns också risk för att ditt nya hemland har förmögenhetsskatt och att värdet på din svenska kapitalförsäkring ingår där. Det finns även risk för arvsskatt. Numera finns automatiskt informationsutbyte mellan skatteverk.

—
Det är inlägget är tänkt som en grundläggande genomgång. Jag är ingen skatteexpert och kommer antagligen inte att kunna eller vilja svara på skattefrågor i ärendet.

Grunderna när det gäller den del av teknisk analys som handlar om vågteorier kan vi lära oss i boken Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory. Den är skriven av Samuel von Zweigbergk, Jacob Persson och Peter Noreklint på företaget Bontazi.

Videomaterial ingår. Ett modernt plus i kanten är att det med boken följer det en en QR-kod till ett stort videomaterial som förklarar och visar. Boken har dessutom massor med bilder, vilket är bra och helt nödvändigt för att förklara diagrammen.

Jag tror till och med att Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory gör sig bäst som videobok än som vanlig analog bok. Kursdiagram är svåra att förklara i text.

Många begrepp. Boken förklarar kursdiagrammen med många olika begrepp som motivvågor, zigzag-rekyl, flats, diagonaler och impulsvågor. Jag funderar ibland om boken förklarar det så lätt som det går att göra. Kanske är det så, men jag som inte använder vågteorier så ofta får kämpa med alla olika ord och för att se skillnad på de olika varianterna av till exempel rekyler.

Jag är dessutom van att använda andra ordval än de som står i boken, exempelvis säger jag uppgångsvågor istället för motivvågor.

Jag brukar vid enstaka tillfällen leta efter femvågssekvenser uppåt och ABC-rekyler nedåt. Det gör jag i både index och enskilda aktier. Arne Talving pratar däremot inte om fem vågor, utan om tre vågor uppåt. Det är samma sak, för tre av de fem vågorna är uppgångsvågor.

Det går säkert att börja praktisera Elliotts vågteorier som en del i en större analys. Jag tror det att det är bättre att man använder Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory som en uppslagsbok eller liknande, än att läsa hela på en gång. Börja praktisera genom att börja räkna vågor och i kursrörelserna tidigt. Det blir nog lättare att hänga med då.

Elliott Wave Theory i praktiken

Jag vet att man kan fånga in en del börspsykologi i kursrörelser via teknisk analys i form av att titta på de olika vågornas/kursrörelsernas toppar och bottnar i graferna. Jag skrev lite om sånt i min första bok.

Jag får erkänna att jag utöver det fortfarande är delvis skeptisk till att räkna vågor. Främst gäller det subvågsräkning, det blir för kortsiktigt för min hjärna. Jag förstår inte hur man i förväg ska veta vilken bokstav eller siffra som ska beteckna de olika vågorna. Visst ritar alla aktiva inom TA om sina scenarier i takt med att saker förändras, men blir det inte då mycket efterhandskonstruktioner?

Jag var skeptiker till börsens vågteorier när jag fick recensionsexemplaret via min Instagramprofil och jag är lite skeptisk fortfarande, men kanske min ökade kunskap nu kommer att ändra på det framöver. Å andra sidan har jag samtidigt tappat självförtroende.

Vågteoriterminologi

Trots mina över 20 år med näsan i aktiemarknadens frodiga mylla fattar jag inte allt i boken. Jag får intrycket att språket är lätt att läsa, fast det blir till slut för många begrepp. Låt mig ge dig ett exempel från sid 85, som kräver mycket tankeverksamhet för mig att förstå, minnas och sen praktisera i vanliga börsgrafer.

Fyra av de fem (sub)vågorna i den sidledsrörelse som kallas för triangel måste vara zigzag-rekyl eller zigzag-kombination, plus att trianglar har max en intern triangel i våg C, D eller E så det om så sker ser ut som totalt nio vågor. Om jag tolkar det hela rätt.

Vågteoriterminologin gör ämnet kanske lite tungt att läsa. Som sagt är videomaterialet då något som hjälper till.

På sid 99 dyker så den här godbiten upp:

Någonstans här känner jag att jag ger mig. Jag orkar inte läsa boken längre. En tredjedel genom boken blir alla dessa termer och bokstäver i kursdiagram något som knäcker min motivation.

Det behöver inte vara bokens fel, utan kan vara ämnet eller mitt fel. Jag har blivit ekonomiskt fri utan EWT och genom att fokusera mot kurstrender och börspsykologi från helt andra synvinklar. Vad marknaden än må signalera via vågor och vad det kan säga, är det inte min väg att vandra i analysen.

Den 1 mars 2012 började min nuvarande resa som frilansande skribent och författare. Då som frilans för andra gången i karriären startade jag på våren min aktiesajt Hernhag.se. I år 2022 firar vi därför tio år!

Tack alla för de 1,7 miljoner besöken på Hernhag.se under de tio år sajten funnits. Eller de 4 miljoner gångerna, beroende på hur och vad vi mäter. Varje användare (besökare) kan ju återkomma mer än en gång per dag etc.

Jag har använt Google Analytics och nedan ser vi antalet användare sedan 2015 när trafiken började ta sig.

Min aktiesajt har haft totalt drygt 5,6 miljoner unika sidvisningar sedan starten under första halvåret 2012.

Hernhag.se är i sig inget heltidsprojekt, utan en del av det som jag gör karriärmässigt och privatekonomiskt. Jag har aldrig haft tid att satsa heltid eller ens en fjärdedel av det.

Rent strategiskt är sajten hjärtat i min karriär, då det är den som marknadsför mig och mina produkter, samt att det är bland annat här som jag hjälper alla er som vill veta mer om aktiesparande och hur man blir rik.

De kommande tio åren på sajten tror och hoppas jag ska innebär många fler analyser och andra blogginlägg. Jag ska investera mer tid på sajten och även fortsätta att utveckla innehållet, vilket innebär att jag exempelvis ska fortsätta på den inslagna vägen med aktiekurser. Hittills har jag kurserna för D-aktier, preferensaktier och basaktier.

Bilisten som kommer emot mig har samma stressade och flackande blick som jag. Det betyder att han också letar efter en parkeringsplats och att det inte fanns någon ledig i slutet av gatan. Bara att köra fram till vändplanen och sen tillbaka och fortsätta jakten.

Branta backar uppför och nerför, långa kurvor, svängar och nya gränd. Likt gamar som letar efter ett kadaver cirkulerar vi i området ovanför KTH i Stockholm för att hitta parkeringsplatser. Anledningen är att det är måndag kväll och på tisdagar 00-06 är det parkeringsförbud även för oss som betalar 1100 kr i månaden för att få parkera. Inte för att någon myndighet ska göra något med gatan just den här natten, men förbud är det.

Inte ens övriga tider garanterar de 1100 kronorna någon parkeringsplats nära bostaden, för det bygger på att inte alla platser längs gatan är upptagna. Är de det blir det till att cirkulera även de gångerna.

Den veckovisa stressen över att hitta p-plats innebär att jag och alla andra kör ett fåtal kilometer med många start och stopp. Alla dessa bilar i alla dessa städer som måste leta parkeringsplatser varje vecka sliter både på privatekonomin och på miljön. Sett över ett helt år innebär parkeringsletandet i Sverige att en ansenlig volym med bränsle går åt i onödan(?). Något för politiker att tänka på.

Att äga bil i innerstan innebär också att du måste kunna avgöra om du har exempelvis 4 eller 5 meter mellan två bilar där det inte finns p-rutor utmålade, vilket i mörker och regn inte är så lätt. Är din bil som i mitt fall 4,1 meter lång står du där och kör några decimeter fram och tillbaka tills du inser att det nog inte går. Har du uppåt fem meter mellan två bilar kan det däremot gå om du har en bra dag när det gäller fickparkering, vilket jag i exemplet ovan från 2021 inte alltid hade.

Andra gånger kan det handla om antal meter före ett övergångsställe. Jag frågade en gång en parkeringsvakt exakt var gränsen för tio meter gick. Det går att räkna stenplattorna på trottoaren, för det är tre plattor per meter. 30 plattor blir 10 meter. Det är nödvändigt att räkna, då vissa p-nissar tydligen är mera nitiska än vad denne sa att han var när det gäller decimetrarna. Vissa avrundar till heltal meter, andra räknar centimeter. Det finns alltså lite olika hårda bedömningar bland parkeringsvakterna i Stockholm.

Lägg till vägtullar, koldioxidskatter, trafikförsäkring, biltvättar, däckbyten och att ingen kallade oss till någon årlig service förrän vi fick körförbud. Gyttret av alla trafikljus, vägar, körfält och adresser är dessutom stort för mig som tog körkort i en småstad som Falun.

Att äga bil i innerstan kräver oerhörda mängder tid, energi och en fet plånbok. Tack vare politikernas miljöskatter på drivmedel och annat är det en klassfråga. Måtte jag aldrig hamna i det läget igen. Nu bor jag åter utanför innerstaden och har en alldeles egen p-ruta för 315 kr i månaden och det precis utanför porten.

Å andra sidan slog bränslepriserna under början 2022 alla rekord. Alltid blir du rånad, på pengar eller på tid och energi.

Eller vad säger ni andra som har bil och bor i centrum i en svensk stad? Kan man klara sig utan bil så gör man det, eller flyttar.

Mer Börspsykologi är sammantaget läsvärd och insiktsfull. Boken är oväntat långa 310 sidor och går igenom både psykologi och börspsykologi. Det finns flera lättlästa och bra partier i boken.

Jag upplever att Mer börspsykologi har mycket mer om allmän psykologi och dess grunder, än vad som finns i börspsykologiböckerna Börsens psykologi och 101 tankar om aktier.

Det blir i Mer börspsykolog flera olika lärdomar, uttryck och annat som kan kopplas till annat än börsen och aktier. Och det redan i inledningen om hur hjärnan fungerar. Om det är bra eller inte är en smaksak, beroende på ens intresse för psykologi.

Det är en smaksak även hur många ord det egentligen behöver med de fiktiva exemplen, vars personer vi började lära känna redan i den första boken Börspsykologi.

Jag hade gärna sett en tydligare koppling till konkreta och verkliga exempel från aktiemarknaden, även om de fiktiva personerna stöter på en del bra exempel därifrån. Med det menar jag en koppling som förklarar i stil med att hade du tolkat de här konkreta signalerna/faktorerna på marknaden rätt hade du i den här aktien gjort en bra affär den här perioden. Nu blir det mer igenkänning i hur man kan känna och agera i sin analys.

Klart bästa kapitlet i Mer Börspsykologi är Lögnen om överlevnad. Det handlar om survivorship bias, överlevnadsbias. Det är intressant och lärorikt och faktiskt första gången på länge jag känner att jag inte bara lär mig något nytt utan att jag även ska undersöka och research mer om det framöver. Jag tänker nu på Dogs of the Dow och hur mycket överavkastning den aktiestrategin verkligen ger.

Lite mindre nöjd är jag kanske med delar av kapitlet Knockad av slumpen, vilket jag skriver i blogginlägget Behöver du tur för att bli rik?

Boken är ofta lättläst, men ambitionerna inom psykologin gör det kanske lite mer svårtuggat i enstaka passager. En för mig lite mer svårtuggad del av boken är avsnittet med CUDOS-modellen och beslutsteorins båda perspektiv, vilka är det normativa respektive det deskriptiva.