Danske, Danica och småbolag

Här kommer ett par citat från ett par rådgivande krönikor som jag fått publicerade på Privata Affärers webb.

Vilse i pensionsdjungeln hos Danica och Danske (krönika 15 mars med länktips och feedback)
”Efter de här veckornas försök att ta tempen på min tjänstepension ger jag upp när det gäller Danske och Danica. Ingen annan bank, nätmäklare eller pensionsbolag har krånglat med inloggningen alls de senaste åren. Tack och lov finns minpension.se där jag kan enkelt utan problem kan logga in och se huruvida min framtid som pensionerad surgubbe mår inkomstmässigt.”
Flera läsare kommenterade min kritiska krönika mot Danske (eller Danica eller vad det nu heter?) och hade liknande erfarenheter. Trevlig även att Danica Pensions (är det så de heter trots allt?) vd Cleas Carlson inte förnekar några fel utan att de ska modernisera och förenkla inloggningen. Tack för det.

Vilse i pensionsdjungeln hos Danica och Danske (krönika 15 mars igen med ett gott råd)”
Det är bättre att prioritera de stora delarna av privatekonomin än att bränna all energi på obegripligheter och relativt sett små belopp.”
Ur det onda kommer det goda, brukar det heta. Och nu när jag är frilans får dessutom jag inte fler inbetalningar till tjänstepension, utan får spara mina egna pengar som jag vill.

Småbolagens revansch (krönika 18 feb)
”Att småbolagen först nu under vintern slår storbolagen följer tumregeln att storbolagen tar täten tidigt i en uppgång och att kapitalet först efter en tids uppgång börjar bli mer riskvilligt och söker sig till de lite mindre bolagen. (…) Att köpa småbolag sedan de släpat efter har därför återigen visat sig vara en bra strategi.”
Historiskt sett har småbolagen över flera års sikt visat överavkastning gentemot storbolag. Världen har sina begränsningar så det är lättare att få vinsten att växa innan man blivit jättestor, även om de allra minsta bolagen oftare går i konkurs än de allra största.

Spartips – konsumera mindre och smartare

Med risk för att framstå som en torrboll listar jag här en bunt olika sätt där jag har sparat pengar genom att avstå från konsumtion:

  • Jag har aldrig solat på solarium. UVA blir man förvisso brun av, men utan UVB blir huden inte stryktåligare mot solen. Solarier är därmed enbart för ljus, värme och framförallt utseendets skull. Inget för mig, jag satsar hellre på insidan.
  • Jag har aldrig handlat på Systembolaget. Trist nog smakar allt med alkohol i sämre än det som är alkoholfritt. I alla fall i min mun. Glögg vet jag inte, men t.ex. cider är både billigare och godare utan alkohol.
  • Jag dricker i regel inte kaffe, eftersom jag tycker det är så gräsligt äckligt. Däremot hinkar jag i mig uppåt en liter grönt te per dag, med undantag för de varma sommarmånaderna. Den stora besparingen ligger i att undvika att göra detta på caféer.
  • Jag köper cheeseburgare på Burger King och tar dem med mig hem, vilket bland annat innebär att jag kan dricka t.ex. mjölk jag köpt i matbutik. Ju mindre dricka du köper på restauranger desto mer sparar du.
  • Jag sparar även en del pengar på att laga maten själv, istället för att gå till restauranger varje dag. Å andra sidan köper jag aldrig helfabrikat i frysdiskarna, på grund av låg kvalité, dålig smak, etc.
  • Jag har körkort, men har aldrig ägt en egen bil. Kollektivtrafik och cykel kommer jag ganska långt med, även ekonomiskt.

Däremot kommer jag inte att avslöja hur uppsvälld min spa-budget blivit…
🙂

Vinterns första små affärer

Jag har sålt min lilla post i certifikatet Guld H. Dels för att jag gillar poster som ger kassaflöden bättre, dels för att dollarn verkar falla lika mycket som guldet (eventuellt) går upp. Guld H går därmed sämre i kronor än guldet i dollar.

Jag har även köpt lite mer räntebevis. Jag har ökat i Stora Ensos räntebevis samt köpt lite i Räntebevis RB Volvo N. Det är lägre ränta i Volvos än Stora Ensos, men också lite lägre risk och det ger riskspridning att ha flera olika räntebevis. Framför allt är räntebevisräntan högre än på högräntekonton, i alla fall beaktat skatteeffekterna.

Räntebevis i kapitalförsäkring och ISK slipper ju kapitalskatt, och får bara den årliga låga avkastningsskatten. Skulle räntorna och därmed avkastningskatten börja stiga så stiger även räntan på räntebevisen, vilket betyder att räntebevisens ränta kommer att vara fortsatt högre än för högräntekonton. Sen är förstås kreditrisken högre, men i Volvos och Stora Ensos fall ser jag mycket liten risk för kredithändelser.

Vinterns börskunskap

Lottsedlar blir verkligen snabbt värda mindre (aktiechatt den 25 januari)
”Lottsedlar ska som lottsedlar behandlas. Många blir värdelösa, men vissa flerfaldigas i värde. För de allra flesta är den typen av högriskbolag, t.ex. nya gruvbolag eller forskningsbolag, inget att satsa långsiktigt på.”
Ändå är förhoppningsbolag i längden för de flesta bättre än att spela på måltipset, köpa traditionella lotter eller gå till kasinot. De flesta lotter blir ju värdelösa ganska direkt, medan lottsedlar på börsen inte tappar fullt så mycket.

Avkastningskurvan är en konjunkturindikator (aktiechatt den 18 januari)
”Fortsätter de långa marknadsräntorna upp är det en signal på att ökad ekonomisk aktivitet och inflationsrisk är på väg.”
Den så kallade avkastningskurvan på räntemarknaden brukar visa vägen. Räntemarknaden är tio gånger större än börsen mätt som handelsvolymer, så det är oftast ränteaktörerna som får rätt när det gäller långa trender.

Ett tips baserat på teknisk analys (aktiechatt den 18 januari)
”Ju längre tid en aktie ligger mellan ett stöd och ett motstånd desto större chans till stor kursrörelse när utbrott väl kommer.”
Börspsykologi kan visa sig i form av teknisk analys av kursgrafer och handelsvolymer, men nyheter kan ändra på förutsättningarna.

PEG-talet (aktiechatt den 18 januari)
”P/E-talet ska du jämföra med vinsttillväxten. T.ex. Axis har under flera år ökat vinsten mycket, och lär kunna göra det framöver också. Då blir p/e-talet motiverat högt. Andra bolag har inte ens halva värderingen men kan ändå vara dyr om deras resp. framtid ser lite segare ut.”
P/E-talet ska allra helst vara lägre än den genomsnittliga vinsttillväxten.

Trading är svårt att få lönsamhet i (aktiechatt den 8 februari)
”Det finns många som förlorat pengar på daytrading, eller fått svag avkastning jämfört med all tid och energi det kräver. (…) Att med framgång tajma köp och sälj på börsen (daytrading) bättre än andra är ungefär lika lätt som elitidrott, så det vill till att du hittar ett system som passar dig…”
Långsiktiga investeringar sparar tid.

Spartips inom försäkringar

DI-artikeln lär oss att sänka försäkringskostnaderna genom att:

  • Aldrig ha två hemförsäkringar för samma bostad.
  • Oftast räcker reseskyddet som ingår i hemförsäkringen.
  • Allrisk, alltså drulleförsäkringen, täcker många situationer och kan därmed ersätta en massa dyra produktförsäkringar inom t.ex. hemelektronik.

Sen ska vi förstås regelbundet jämföra och se över försäkringarna och vårt behov av dem, men försäkringar är inte den största delen av privatekonomin så jag skulle inte råda någon att lägga allt för stor tid och energi på detaljerna i villkoren när du jämför. Då blir det lätt ett mastodontarbete för att spara relativt små belopp.