Marcus Hernhag

Sålde Alfa Laval och Akelius Preferensaktie i veckan

I veckan sålde jag Alfa Laval och Akelius Preferensaktie.

Alfa Laval har som jag skrivit på PA nyligen stora krav på sig precis som flera andra industribolag på börsen. Jag har därför successivt sålt mina aktier med god vinst. Kapitalet har jag placerat i andra innehav, bland annat Xact Högutdelande där Alfa Laval och Atlas Copco ingår, så kursen får fortsätta upp om den vill. Värderingen och direktavkastningen lockar mig däremot inte så mycket att jag vill behålla aktien.

Sista posten i Alfa sålde jag för 190,90 kr. Totalt 38 procents avkastning inklusive utdelningar på knappt tre år. Får duga bra.

Akelius Preferensaktie köpte jag med sämre timing men sålde ändå med kursvinst. Spelar ingen större roll då jag äger preffar för utdelningens skull, men när direktavkastningen faller ned mot 6 procent. Även denna aktie har jag återinvesterat i annat.

Faller kursen ned mot 300 kr igen vet ni en skäggig aktieskribent som gärna köper tillbaka. Det har varit min säljstrategi en tid att satsa på de tryggaste preffarna när de ger 6,5-8 procent och sälja när direktavkastningen eventuellt efter kursuppgång sjunker under 6 procent. Preffarnas kurser tenderar att röra sig i cykler i takt med att förväntningarna förändras gällande å ena sidan inflation och räntor och å andra sidan kreditriskerna.

Min breda sparportfölj har efter veckans två försäljningar krympt något, vilket i sig känns bra.

Börja med utdelningsportfölj och hitta aktier själv

Fråga: Jag tänkte investera mitt sparkapital för 20-25 år framåt. Är det en bra ide att sprida ut det i massor av högutdelare? Låt säga 10-20 aktier med hög direktavkastning? Få utdelning varje år som sedan återinvesteras.

Svar: Rent strategiskt rekommenderar jag att du inte bara har aktier som ger 4-7 procent i direktavkastning utan även några som ger lägre direktavkastning. Anledningen är att chansen till stigande utdelningar är större där. Annars är antalet aktier du siktar mot rimligt, 10-15 aktier räcker långt. Med investmentbolag i portföljen går det med många färre aktier. Sprid innehaven mellan olika branscher.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Läsarfråga: Jag har läst några av dina böcker och följer bloggen med jämna mellanrum och det kan vara så att jag missat det svar jag söker, men jag prövar ändå. Jag har under en tid sysslat med aktier men det är en sak som jag aldrig lyckats bli bra på. Vart börjar man leta? Det aktieinnehav som jag byggt upp och det aktier som jag oftast köper är tips som jag snappat upp under åren. Jag kan inte riktigt säga att jag har någon aktie som jag själv funnit på börsen. Självklart så utför jag en egen fundamental analys och ställer mig kritisk till alla tips. Men är det så att tipset visar sig vara bra investering enligt analysen så slår jag oftast till.

Svar: Bästa sättet att hitta aktier utan att du fått reda på att bolagen finns via att någon har tipsat/analyserat är att screena. Gå till exempelvis Börsdata och sortera aktier utifrån olika kriterier. Sen är det ingen skam att du inte hittar aktierna själv.

En kombination är kanske allra bäst, du hittar en del aktier själv och om andra har liknande tankegångar så minskar det kanske risken för att du tänker fel eller missat något. Du kan inte räkna med att hitta bra aktier i alla branscher heller, det tar lång tid att få koll och en bra känsla för vad som är ett bra bolag och vilka som inte är att lita på. Fokusera därför till en början, välj en bransch du kan eller arbetar i eller har ett intresse i .

När är det värt att ta ut likviderna ur ISK?

Läsarfrågan: Antar att jag säljer aktier på en ISK eller kapitalförsäkring för att bli likvid inför ett eventuellt kommande börsras. Går det då att säga på ett ungefär hur länge jag måste vänta innan jag köper aktier/fonder för pengarna igen innan det bör vara mer lönsamt att ta ut pengarna från ISK:n och sedan sätta in dem igen den dag jag vill köpa? Jag tänker förstås på insättningsskatten som drabbar mig om jag tar ut pengarna och sätter in dem igen senare, kontra schablonskatten som drabbar mig om jag låter likvida medel ligga kvar på kontot.

Mitt svar: Kapitalunderlaget som ligger till grund för schablonintäkten i ISK beräknas genom att du tar:

En fjärdedel av summan av ett plus två nedan:

1 Värdet på tillgångarna vid varje kvartals ingång
2 Insättningarna av kontanta medel och värdepapper.

När det lönar sig att ta ut beror alltså på om du gör det precis innan ett kvartals ingång eller ej. Du vill minimera antalet kvartalsskiften och antalet insättningar.

Tänker jag rätt så lönar det sig om du tar ut likviderna ur ISK så att du undviker minst två kvartalsskiften, för då sänker du schablonintäkten mer än vad den kommande insättningen höjer den.

Ni läsare får gärna rätta mig om jag tänker fel här.

Se även min informationssida om villkoren och reglerna för ISK och KF.

Jag om värdeinvesteringar och värdeaktier – TV-klipp

Jag blev 2017 trevligt nog inbjuden av Nordnets investeringscoach Alexander Gustafsson till en webb-TV-inspelning. Ämnet var värdeaktier och värdeinvesteringar då det är vad min tredje bok Hitta världens bästa aktier handlar om. Du kan se klippet här:

Jag går i klippet lugnt och sakligt igen den luddiga skillnaden mellan värdeaktier och tillväxtaktier. Dessutom berättar jag hur jag tycker att vi bör tänka och vad vi ska ta reda på samt vad du som sparare och investerare inte behöver rota så mycket i. Somliga saker på börsen fungerar effektivare och lättare än andra när vi ska analysera och välja aktier.

Ska det vara höga eller låga P/E-tal i en högkonjunktur?

Läsarfråga: Jag undrar vad Rune Andersson på Mellby gård menar med att börsen är för dyr och handlas till p/e tal runt 20 under högkonjuktur, dessa siffror ska man se under lågkonjunktur? Är gapet mellan aktiekurs och vinst/aktie alltid störst under en lågkonjunktur? Förklara gärna för mig, ska det inte vara börskurser som sprungit iväg från vinst /aktie och höga p/e tal under en högkonjuktur?

Svar: När vinsterna är som högst borde p/e-talen vara låga då börsen inte borde värdera toppvinster så dyrt. Omvänt i en lågkonjunktur kan p/e-talen var höga då vi vet att vinsterna kommer att studsa upp rejält när ekonomin vänder. Så nu när det är goda tider och p/e-talen är runt höga 20 är börsen dyr, det är nog så han menar. Jag skulle säga att dyr är börsen om inte vinsterna fortsätter upp rejält innan toppen är nådd.