Marcus Hernhag

Det går att slå börsindex på sikt

Det går att slå börsindex på sikt, för det har jag gjort sedan 2016. Detta främst om vi tittar på min kapitalförsäkring där jag har mina utdelningsaktier. Det är sällan jag bryr mig om börsindex, men nu har jag äntligen tagit mig tid att jämföra och utvärdera lite.

De svenska börsindexen OMXS30GI (30 mest handlade aktierna med utdelningen återinvesterad) och OMXSGI (hela börsen med utdelningen återinvesterad) är inte helt relevanta då jag placerar i Norden och i Nordamerika. Som svensk jämför man sig lätt ändå med de svenska börsindexen, så håll till godo.

Det går att slå börsindex, för det har jag sedan 2016. Detta främst om vi tittar på min kapitalförsäkring där jag har mina utdelningsaktier. Det är sällan jag bryr mig om börsindex, men nu har jag äntligen tagit mig tid att jämföra och utvärdera lite. — Det går att slå börsindex på sikt. Grön graflinje ovan är Stora Utdelningsportföljen som jag har i min kapitalförsäkring (KF). Gul linje är hela börsen med utdelningar och blå linje är OMXS30-bolagen med utdelningar.

Min avkastning i svensk valuta räknat och mätt från början av 2016 och fram till 12 september 2022 är 122,6 procent, vilket motsvarar 12,6 procent om året i genomsnittlig avkastning om vi räknar med ränta-på-ränta-effekten, lär mer om den en bit ned på denna sida.

Här är samma sak fast via Avanzas gamla grafer och enbart jämfört med storbolagsindexet.

Stora utdelningsportföljen har mindre kurssvängningar än storbolagsindexet. Ändå är avkastningen bättre på sikt. — Stora utdelningsportföljen har mindre kurssvängningar (volatilitet) än storbolagsindexet. Ändå är avkastningen bättre på sikt.

Min lågriskstrategi är att fokusera mot de stabilaste utdelningarna och sprida riskerna mellan olika nordiska och nordamerikanska aktier. Det har lönat sig i många år nu och portföljen är knappt på plus räknat från årsskiftet.

Totalt sett har jag lite sämre avkastning än ovan. Detta på grund av mina satsningar på bland annat onoterade aktier i min aktiedepå och på tillväxtaktier och fonder i min IPS. Där låg jag under en bra period alldeles för likvid. Att ha det mesta investerat över tid verkar löna sig, precis som låg risk. Med det sagt kommer jag inte att ge upp om tillväxtaktier, men det konceptet behöver jag utveckla lite till.

Saker som hjälpt min utdelningsportfölj att på sikt gå bättre än börsindex:
* Låg risk via god riskspridning.
* Att vara mer eller mindre fullinvesterad under stor del av tiden. Lite mer i kassa (upp till 10 procent) endast i undantagsfall, som i år 2022.
* Satsa det mesta på de stabilaste utdelningsbolagen.
* Undvika de högsta politiska riskerna, som när jag sålde Fortum i tid innan fiaskot i Ryssland.

Invändningar mot mitt skryt ovan är att jag tappar mot börsindex i de brantaste uppgångsfaserna. Jag riskerar även att tappa mot de svenska börsindexen om dollarn försvagas framöver. Totalt har jag dessutom sämre försprång mot index då andra mycket mindre depåer gått sådär.

2016 kan dessutom tyckas vara en smula godtyckligt startår, men det var året som jag kom ut med min bok Bli rik på aktieutdelning. Man lär sig mycket av att skriva böcker så även om jag började använda utdelningsstrategin redan i slutet av 00-talet var det först i mitten av 2010-talet som det verkligen började bita bra. Läser du min bok behöver du kanske kortare startsträcka än vad jag behövde.

Min bok om aktieutdelningar är den som säljer bäst. Strategin hjälper dig få god riskjusterad avkastning och kanske även slå index. — Min bok om aktieutdelningar är den som säljer bäst. Strategin hjälper dig få god riskjusterad avkastning och kanske även gå bättre än börsen långsiktigt.

Det finns många aktiestrategier och de flesta har rent statistiskt sett slagit börsindex. Även utdelningsstrategien. Förklaringen till att många placerare får stryk av börsindex är att man inte följer en bra strategi tillräckligt länge.

Slå börsindex även framöver?

Det kommer att bli svårt för mig att göra slå börsindex på sikt om aktiemarknaden börjar gå bra långsiktigt. Särskilt med en svagare dollar. Då hjälper det kanske inte att jag i år sakta med säkert försöker vikta ned en aning i dollartillgångar.

En slutsats jag drar är att min KF är min bästa depå så det är rätt att fortsatt fokusera på den. Håll fast vid det vinnande konceptet och bara utveckla det på marginalen.

Övriga depåer med andra strategier är det värre med. Onoterade aktier tänker jag inte hålla på med egentligen. Jag har mycket blandade framgångar där, framgångarna i Fortinova och Euroforest uppväger knappt för motgångar.

Tillväxtaktier har jag fortfarande lite grann placera i, men ska jag satsa mer kapital här ska jag också vara mer trendföljande. Hernhags variant av Arne Talvings Kavastutrender. Fungerar inte det blir det ny utvärdering.

Hur det går för mina aktieindexfonder jag byggt via egna portföljer kan du se här.

Konsten att slå börsindex kan du läsa, titta och lyssna mer på i poddavsnitt och YouTube-klipp.

20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige

Valet 2022 är preliminärt avgjort och vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige. Övertaget för mitten/högersidan (den icke-socialistiska) är dessutom större än vad som vanligtvis framkommer.

2006-2014 hade Sverige borgerliga Alliansen i regeringen. Under andra mandatperioden var det som vi kan se på exempelvis Wikipedia en minoritetsregering sedan SD kommit in i riksdagen. Men SD är mer höger än vänster.

2014-2022 satt S och MP i regeringen, men det tack vare att ideologiska högerpartierna L och C främst under andra mandatperioden släppt fram en S-ledd regering. Det på villkoret att (om jag minns rätt) S genomdrev vissa skattesänkningar (värnskatten) och t.ex. att arbetsförmedlingar lades ned. S, MP och V hade aldrig majoriteten i Riksdagen, istället var det högermajoritet.

Ja, C är mer höger än vänster, trots förkärleken till S-regering för att stoppa SD. Centern gick enligt deras sajt till val bland annat på att sänka generella skattetrycket.

Valet 2022 är preliminärt avgjort och här är resultatet. Vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige. — Grafik från DI.se. Källa är Valmyndigheten.

Valet 2022 ser ut att ge L, KD, M och SD med nöd och näppe en riksdagsmajoritet. Då C är mittenhöger sett till politiken (men ej regeringsmakten) kan vi räkna deras röster till högersidan.

Högermajoriteten i Riksdagen 2022-2026 har därmed i skrivande stund innan precis alla röster är räknade 12,8 procentenheter i övertag. 56,4 procent mot 43,6 procent. Det är en rejäl högerslägga i fyra år till.

Om det sen resulterar i högerregering och högerpolitik är en annan sak.
Och om det är bra eller dåligt är en annan fråga.

Min poäng är att riksdagen är mycket mera höger (icke socialistisk) än vad vi kan tro utifrån traditionell media. Det är rent ideologiskt inte alls jämnt mellan höger och vänster. Det stämmer också in på det jag skrivit tidigare att samhället går rakt åt höger utan att Public Service hänger med.

Det borgar för att det generella skattetrycket i vart fall inte stiger och att olika kapitalskatter inte riskerar att höjas. Inte mer än effekten att stigande räntor får schablonskatten för ISK och KF att stiga, men de reglerna är sen långt tidigare. Även välfärdsaktier inom skola och omsorg borde kunna klara sig utan krångliga vinsttak och liknande straffskatter.

Vilken strategi är bäst av utdelningar och tillväxt?

I EFN Marknad diskuterar jag skillnaden mellan utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vilken strategi är bäst? Svaret beror på hur du är som placerare och vilken aktiestrategi du klarar av att hantera. Kombinera gärna olika strategier om du kan och vill.

Mitt råd generellt är att bygga upp en stabil bas i säkra aktier och sen toppa med utdelningstillväxt och/eller renodlade tillväxtbolag (som inte ger utdelning).

Ju mer tillväxtprägel en aktie har, desto högre blir risken och potentialen. Ofta blir de långsiktiga kursrörelserna då också större, både uppåt och nedåt.

Utdelningsaktier kan innebära klassiska värdeaktier med utdelning och med ganska låg tillväxt. Det kan också innebära utdelningstillväxt och hög värdering, som Fortnox och Evolution under de senaste 5-10 åren fram till skrivande stund i 2022.

Det viktigaste är att hitta en eller flera aktiestrategier som du kan klara av att följa så att du alls äger aktier i kvalitetsbolag i många år. Vilken strategi är bäst för just dig för du testa dig fram, vi är olika som investerare.

Jag tror med det sagt att utdelningstrategin och investmentbolag är en riktigt bra början för de flesta placerare.

I EFN Marknad diskuterar jag om skillnaden mellan utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vilken strategi är bäst? Svaret beror på hur du är som placerare och vilken aktiestrategi du klarar av att hantera. Kombinera gärna olika strategier om du kan och vill. — Jag och Christian Ploog diskuterar utdelningsstrategin kontra tillväxtstrategin i EFN Marknad 7 september 2022.

70 000 tack till alla som köpt mina aktieböcker

70 000 aktieböcker har jag sålt sedan starten 2015. Det står klart sedan Sterners Förlag redovisat försäljningssiffrorna för 2021. Ett varmt tack till alla som köper och läser mina böcker.

Under 2021 blev det ytterligare 5980 sålda böcker. Försäljningstoppen bland mina böcker såg ut så här:

1 Trenderna som gör dig rik på aktier
Ljusbruna boken och årets nykomling. Lanserades i november 2021.

2 Bli rik på aktieutdelning
Röda boken, som utkom 2016 och finns i nytryckt version från 2021.

3 Bli rik och fri med aktier
Min och Arne Talvings bok om sparande och mindset som gör dig rik tar tredjeplatsen.

4 Den enkla vägen för nybörjare att lyckas med aktiesparande
Gula boken är för dig som vill ha en genomgång om vad aktier är för något. Boken missade tredjeplatsen i antal sålde exemplar med mycket liten marginal.

Trenderna som gör dig rik på aktier sålde bäst under 2021, trots att den endast hade 1,5 månader på sig.

Öka chansen till ekonomiskt oberoende med rätt procentsats

Fyraprocentregeln innehåller många detaljer kring hur länge ditt kapital räcker då du börjar leva på det. Exakt vilken procentsats du ska börja ta är inte ristad i sten och du kan sannolikt anpassa dig. Gränsen för ekonomiskt oberoende är flytande.

Pensionerade som förväntar sig många år av utbetalningar från sitt sparande kapital bör planera med en relativt låg procentsats. Det är en av slutsatserna i den nu lite ålderstigna artikeln Retirement Savings: Choosing a Withdrawal Rate That Is Sustainable av Philip L. Cooley, Carl M. Hubbard and Daniel T. Walz.

”Early retirees who anticipate long payout periods should plan on lower withdrawal rates.”

Du ökar chansen till ekonomiskt oberoende om du tar rätt procentsats av ditt kapital varje år. Här en tabell över sannolikheterna vid olika tillgångsfördelningar. — Med fyra procent i startuttag och det mesta i aktier så räcker pengarna med stor sannolikhet i 30 år, annars är det lite mer tveksamt. Med kortare uttagsperiod kan du ta större del av kapitalet varje år, lite beroende på hur stor andel som är aktier. Ska du vara ekonomiskt oberoende är det en fördel med mycket aktier och att du klarar dig på 3-4 procent av kapitalet.

Saker som skiljer de olika uttagsperioderna i tabellen ovan är långa perioder av olika svag börs, olika höga räntor och olika hög inflation. Sånt varierat som du vet över tid. Fyraprocentregeln innebär att du ska ta ut mer och mer i takt med inflationen, så sett över 30 år lär mycket ha hänt med dina förutsättningar. Exakt 4 procent av kapitalet gäller bara första året.

Du kompenserar för osäkerheter och risker om du innan du drar dig tillbaka, arbetar ihop ett antal månadslöner eller en årslön och har det på ett bankkonto som buffert. Har mer kapital helt enkelt. Vilket innebär att du med samma årsbudget tar ut en lägre procentsats.

Den enkla lösningen för att förbli ekonomiskt fri är annars att vara redo att dra ned på konsumtionen när värdet på dina tillgångar minskar långvarigt i värde. En tanke är att åtminstone dra ned så pass att du inte tar ut mer och mer varje år i takt med inflationen, utan tar samma belopp varje år tills dina tillgångar värderats upp.

Det är inte nödvändigtvis helt enkelt. Och det kanske inte är så att du absolut måste vara utan andra inkomster i resten av ditt liv. Extraknäck, passiva inkomster och ströjobb finns som alternativ att fundera på.