Marcus Hernhag

Börspanelen 13 – Framtiden på börsen

Börspanelen nummer 13 handlar om framtiden på börsen – på kort och väldigt lång sikt. Börsen är orolig och vi går igenom läget på kort sikt och för första halvan av 2022.

Risken för att börsen etablerar en toppformation är påtaglig, men om det sen innebär en börs som går sidledes eller en krasch går inte att säga än. Ekonomin är ändå i grunden stark.

Dessutom frågor och svar om Trenderna som gör dig rik på börsen.

Aktierna vi nämner i podden är i kronologisk ordning mjukvarubolagen Fortnox och Lime, teleoperatören Tele2, gröna elproducenten Nextera Energy och teleoperatören Telia.

I podden har vi också en rabattkod för alla böcker på Sterners Förlag.

Som vanligt hittar du aktiepodden på min poddsida och i de vanliga poddapparna/sajterna
Poddtoppen
Spotify
Acast
Amazon Music
iTunes
Poddtoppen
Spotify

Allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt?

Behöver vi ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt? Eller slår det exakt lika oavsett antal depåer? Det svarar jag på i dagens frågelåda.

Fråga från en läsare: Jag är långsiktig och vill nog främst fokusera på direktavkastning som jag kan återinvestera och långsiktigt få skjuts av ränta på ränta effekten. Men för att få maximal ränta på ränta-effekt måste pengarna in på samma konto väl? Annars blir sparandet halverat och effekten också mindre? Ska jag istället samla alla aktier och fonder på samma konto, både svenska och utländska?

Svaret från mig: Kort sagt får du samma effekt i avkastningen oavsett antal depåer. Ränta på ränta-effekten lyfter hela ditt sparkapital sett över flera år, oavsett om du har en stor eller flera små depåer.

Antag att du har aktier värda 100 kr i vardera två depåer och att du därmed har 200 kr totalt. Din årliga avkastning på ditt sparkapital är 10 procent.
Du får som tabellen visar samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade dina aktier värda 200 kr i en och samma depå.

Antag att du har 100 kr i två depåer och att du får 10 procent i årlig avkastning. Du får du samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade 200 kr i en och samma depå. Du behöver inte ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt. — Du behöver inte ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt. Det visar detta räkneexempel för nybörjare.

Detta förutsätter lika beskattning av de olika depåerna. Börsen går heller aldrig upp exakt 10 procent om året, men uppgångar och nedgångar spelar ingen roll för detta exempel. Ränta på ränta-effekten slår exakt likadant oavsett hur du fördelar kapitalet mellan dina depåer ISK och KF.

Jag säljer Realty Incomes avknoppning Orion Office Reit

Fastighetsbolaget Realty Income har efter en fusion nu knoppat av sina kontorsfastigheter via bolaget Orion Office Reit. Det innebär ingen stor förändring för det kvarvarande bolaget.

Det är nämligen en ganska liten post vi fått. Snabbt uträknat av mig motsvarar det ca 2 procent av mitt innehav i Realty Income.

Jag har tillräckligt med kontorsfastigheter via Castellum och W.P. Carey så därför säljer jag Orion Office Reit. Kanske säger avknoppningen att Realty Income inte tror på ”single tenent offices”, kontorsbyggnader med bara en hyresgäst.

Det behöver inte vara något fel på Orion Office Reits fastigheter och kanske studsar aktien upp snart efter att andra lika jag själv sålt av. Enligt skribenter på Seeking Alpha har den redan rasat men vi som äger den via nätmäklarna i Sverige ligger efter där. Vi får aktier senare än vanliga amerikanska aktieägare, för det hela går via en så kallad depåbank och det ligger vi långt efter i samband med avknoppningar.

Vi går mig veterligen helt miste om det Realty Income skriver: ”Since November 1, 2021, Orion shares have traded on a ”when issued” basis on the NYSE under the symbol ”ONL.WI.” The ”when issued” trading of Orion ended at the close of the market on November 12, 2021.”

Har någon sett en ONL.WI-aktie i sin portfölj under denna tid?

Långsiktigt känner jag inte för att öka eller behålla i denna nisch, då det finns intressantare bolag och med bättre riskspridning mellan branscherna. Jag säljer trots nedgången, jag har över 40 aktier i portföljen och innehavet utgör ca 0,05 procent av min utdelningsportfölj.

Pengar och konto hos Vulkan Media är borta

Vill du bli författare bör du fundera en gång till om du tänker ta hjälp av Vulkan för ge ut din bok. Redan 2013 skrev jag om hur Vulkan Media vägrade betala ut min lilla summa i författarroyalty. Det som skett nu är att mitt konto verkar vara borta och med det pengarna.

Det här handlar nästan bara om principen, inte det ekonomiska. Jag kan inte logga in och jag kan inte få ett nytt lösenord heller. Supporten svarade häpnadsväckande nog med att skicka en länk till deras bloggs wordpress-login!

Från en så kallade produktägare fick jag nämligen svaret att:

”Du bör kunna logga in här www.vulkanmedia.se/wp/wp-login.php”

Vill du bli författare bör du fundera en gång till om du tänker ta hjälp av Vulkan för ge ut din bok. Bilden föreställer deras wordpress-login som de skickade länk till. Undrar varför.

Mina uppenbara följdfrågor har jag inte fått något svar på.

En annan sak som inte är helt positiv med förlaget i fråga är att jag hela tiden måste godkänna cookies. Spelar ingen roll hur många gånger jag klickar på den gröna Acceptera-knappen, varje ny sida på webbplatsen kräver ett nytt godkännande. Det här är enda sajten någonsin där det varit så.

Även andra har haft problem med Vulkan Media

Jag har även hittat den här kritiken mot hur Vulkan kan agera mot sina författare och kunder. Jag vet inte hur representativt det inlägget är, men jag är inte förvånad.

I maj i år fick jag mejl från en läsare som hade följande klagomål om Vulkan Media:

”• Vi har försökt komma i kontakt med er och ringt er vid många
tillfällen på telefon 08-124 460 60. Vi blir där ombedda att vänta och
får lyssna på musik under någon minut innan ni alltid återkommer med
beskedet att alla era handläggare är upptagna.

• Mail och skriftlig korrespondens: Det har även varit väldigt svårt att
få till rättelser för felaktiga uppgifter i samband med våra titlar.
Flera mejl från oss har inte besvarats. Efter att vi skickat två
pappersbrev till er har korrigeringar gjorts.

• Vi har inte fått någon bekräftelse på att detta var gjort, och inte
heller fått svar på de frågor vi ställt i brev och mail.

• Vi har inte fått någon som helst redovisning om sålda böcker. Även om
försäljningen varit låg ska den redovisas till oss.

• Er söktjänst är inte tillfredsställande. Det är svårt, näst intill
omöjligt, för personer att söka på våra böcker om de inte har den
korrekta titeln eller ISBN-numret.”

Slutet

Jag kommer inte att försöka bevaka mina pengar hos det så kallade förlaget Vulkan något mer. Det är ett återvändsgränd och jag har för mycket annat bra i livet att fokusera mot. Jag hade gärna behållit mitt konto bara för att de inte skulle kunna ta pengarna, men tji fick jag.

Om Vulkanisterna AB:s (det vill säga Vulkan Medias ledning/ägare) vill ge en kommentar om allt ovan kontakta mig.

Har du som läsare någon erfarenhet kommentera gärna.

Behöver jag sälja och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten?

Ränta på ränta-effektens grunder handlar denna läsarfråga om. Det är viktigt att lära sig det och även förstå hur hög avkastning som är rimlig respektive orimlig.

Läsarfråga: För att jag ska få ränta på min ränta. Måste jag inte sälja min aktie då och återinvestera pengarna? På så sätt kan man väl få ränta på sitt förra års ränta?

Svar: Du behöver inte sälja och sen ta det kapitalet och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten.

Den får du alltid på allt kapital du har investerat. All avkastning du får bygger på det befintliga värdet som tack vare avkastningen blir allt större så kommande avkastning kommer att bygger på det och så vidare. Det är i princip samma sak oavsett om vi räknar på dagsbasis eller årsbasis.

Det enda du behöver göra för att få hela ränta-på-ränta-effekten är att du ska återinvestera eventuella utdelningar och räntor.

Läs och lär dig mer på min sida om ränta-på-ränta-effekten.

Orimligt höga avkastningar

Skillnaden mellan garanterad och orealistisk avkastning gick jag igenom i en krönika hos Privata Affärer. Länken öppnas i ny flik.

Ett dramatiskt exempel är Mind.Capital som lockade med i runda slängar 1 procent om dagen.

”Spanienrelaterade Mind.Capital var ett annat känt kryptorelaterat bluffprojekt som runt 2020 även mot svenskar lovade 0,5-1,5 procent om dagen. Valutor handlas dygnet runt och 1 procent dagligen under ett år innebär att du nästan 38-faldigar kapitalet.

För skoj skull har jag räknat ut att det tack vare ränta på ränta-effekten på tio år innebär att du 5929448572069430-faldigar din ursprungliga insats. Det är 5929 biljoner gånger kapitalet. En satsad dollar har då gett dig en förmögenhet som är 70 gånger större än världens årliga BNP. Då krävs det med andra ord inte så oerhört mycket i startkapital för att du skulle äga mer eller mindre allt i hela världen. Även det här är föga trovärdigt om vi räknar och tänker efter.”

Efter den krönikan hörde en läsare av sig och berättade om sajten ”Unique Finance”. ”Det är en hemsida som utlovar 60-70 procent årligen och tyvärr så är det många som har fallit för detta bedrägeri och till med lånat pengar från banken för att investera.”

Rimliga avkastningar är beroende på tillgångsslag och risk allt från 1 procent till 15 procent om året. Höga avkastningstal kräver ofta högre risk, även om det kanske inte är något linjärt samband. Risk innebär sannolikhet för förlust, för allt går inte alltid vägen.

Undantag finns där aktier som Alphabet, Amazon och Tesla eller kryptotillgången bitcoin som under 2010-talet med omnejd gav väldigt höga avkastningstal i genomsnitt per år. Räkna inte med att du hittat nästa sådan investering.