Utdelningar är underskattat – men bolagsvalet avgör

Balder har under de senaste tio åren gett mer avkastning än Castellum. Det beror på högre avkastning på eget kapital och att aktien blivit dyrare (uppvärderats). Min analys av aktierna säger att de kommande tio åren behöver inte alls se ut så. Utdelningar är underskattat om du frågar mig.

En analytiker på DI drog förra veckan slutsatsen att utdelningar är överskattat (artikel hos DI bakom betalvägg). En anledning är att Balder inte ger utdelning och har en överlägsen totalavkastning jämfört med den pålitliga utdelaren Castellum som 2020 toppade listan över längst svit med utdelningshöjningar.

Utdelningar är överskattat? Eller är det fel att påstå?
Källa till bilden är DI.se. Enligt Nasdaq Stockholms uppgifter har Balder en genomsnittlig totalavkastning på fantastiska 31 procent om året under de senaste tio åren. Castellums medel är bara 12,5 procent i årlig avkastning, inklusive återinvesterade utdelningar (det vill säga totalavkastning).

Balder har enligt DI ökat förvaltningsresultatet med tolv gånger sedan 2010, vilket utklassar Castellums tre gånger.

Enligt Börsdata har Balder från 2011 till tredje kvartalet 2020 ökat det egna kapitalet per aktie med 8,7 gånger medan Castellum fått upp sitt egna kapital med 2,8 gånger (utan utdelningar hade det stigit mera).

I tider där sjunkande räntor höjer värdet på fastigheterna har det lönat sig att inte dela ut för att istället investera bolagets alla medel. Med facit på hand är det lätt att säga hög belåning och full satsning på expansion är bäst.

Den viktigaste skillnaden mellan Balder och Castellum är densamma som i alla bolag. Att göra bäst affärer.

Plus att vara tillräckligt högt belånad för att få hävstång, men inte så högt att finanserna blir dåliga i minsta lågkonjunktur eller kris. Under de tio åren har Balders skuldsättningsgrad enligt Börsdata varit omkring oförändrad, medan Castellums fallit markant.

Balder har därför haft bättre avkastning på eget kapital under de gångna decenniet och även ökat substansvärdet mycket mer. Bättre affärsverksamhet och lite mer hävstång.

En faktor som inte direkt påverkas av det här med utdelningens vara eller icke vara, är förändringen i värderingen. Hur marknaden ändrat sin syn på aktien. Balder har enligt Börsdata på tio år värderats upp från substansrabatt på 32 procent mot det egna kapitalet till en premie på 26 procent. En uppvärdering på 58 procentenheter. Castellum har samtidigt värderats upp 10 procentenheter.

Balder-aktien har på tio år blivit mycket dyrare medan Castellums värdering är mer konstant. En utveckling som inte kan pågå i evigheter, för så stor skillnad mellan hur bra det går för bolagen eller hur trygga intäkterna är, är det verkligen inte.

De kommande tio åren får vi se vem som gör bäst affärer och hur marknaden uppskattar bolagen. Kanske svänger värderingspendeln tillbaka, kanske inte.

Du får mer för pengarna i Castellum-aktien, så Balder måste fortsätta att överprestera för att gå lika bra eller bättre på börsen. Vilken aktie som passar dig är ett individuellt val.

Därför är utdelningar underskattade

Det går bra att återinvestera utdelningarna för att få ränta-på-ränta-effekt. Finns det tillräckligt bra investeringar för bolaget att göra är det bäst att bolaget investerar kassaflödena och inte ger utdelningar. Annars dela ut så kan vi aktieägare återinvestera och få ränta-på-ränta-effekt.

”I Berkshire Hathaways årsredovisning för 2019 gör Warren Buffett ett uppehåll kring Edgar Lawrence Smiths bok Common Stocks as Long Term Investments från 1924. Eller rättare sagt till John Maynard Keynes recension av boken. Den mest betydelsefulla ekonomen de senaste 100 åren beskrev det som en uppfräschande insikt att återinvesterade vinster blir föremål för ränta på ränta-effekten, vilket inte utdelningar blir.”

Jo, om man återinvesterar utdelningen, annars nej. I Balders fall har det med facit på hand lönat sig att inte delat ut för att affärerna varit så goda. Om Castellum gör bättre affärer det kommande decenniet och vi räknar ut totalavkastningen med återinvesterade utdelningar blir det kanske annorlunda utfall framöver.

Börspsykologin kan spela oss alla ett spratt ibland. Det viktigaste är att inte få panik och sälja mitt i nedgångarna för att sedan inte våga köpa tillbaka. För då permanentar du dålig avkastning. Utdelningar kan vara ett sätt att kontinuerligt få kassaflöden så vi håller nerverna lugna, även under tuffa börsår och i nedgångar.

Utdelningar är bästa sättet att ta hem en vinst. Det är min åsikt, för med utdelningar slipper vi sälja aktier för att få loss kapital. Vi slipper därmed tajmingen helt och allt courtage. För den passive investeraren är utdelningar inte överskattat.

Särskilt inte om du vill leva på kapitalet och behöver kassaflödena mer än du behöver slå börsindex.

För många placerare, men inte för alla, är utdelningar underskattade snarare än överskattade. Detta på grund av subjektiva faktorer som de ovan nämnda och att det inte går att veta om Balder eller Castellum gör bäst affärer de kommande tio åren.

Ett visst mått av ödmjukhet inför framtiden är min melodi. Att ge Erik Selin rätt eller fel i att inte dela ut delar av Balders kassaflöden beror på vilket typ av placerare du är och hur beroende du är av utdelningar för att må bra av sparandet.

Förändrar Finlands höjda källskatt min syn på aktierna?

Många utdelningsinvesterare påverkas nu när Finland höjer källskatten från och med 2021. Det är den skatt som dras från aktieutdelningar du får från utländska aktier.

Den utländska källskatten på utdelningar från finska aktier kommer från och med den 1 januari 2021 att bli 20 procentenheter högre, efter ett beslut av finska Skattemyndigheten.

Enligt meddelande från Avanza blir det därmed en hög skatt som dras. ”Totalt blir skatten på utdelningen då 35 % (gäller samtliga kontotyper). På aktie- och fondkonto kommer därefter Skatteverket att dra ytterligare 15 % i skatt på utdelningen i din deklaration.”

Ingen större påverkan för oss som sparar via KF. Om du äger finska aktier via en kapitalförsäkring, pensionsförsäkring, kapitalpension eller tjänstepension kommer Avanza och andra nätmäklare som Nordnet att även framöver begära tillbaka all källskatt som dras.

Höjd källskatt i Finland är negativt för alla depåer, utan för kapitalförsäkring (KF). Så här agerar Hernhag! Förändrar Finlands höjda källskatt min syn på aktierna?
Finlands höjda källskatt påverkar i första hand alla som har annan depå än KF.

Enda nackdelen blir därmed att det dras mer källskatt och att vi får vänta ett par år på att få tillbaka den. Undantaget är Nordea, som enligt flera av er läsare hittills varit oerhört snabba med att betala tillbaka den.

I värsta fall kanske vi heller inte får tillbaka all källskatt som dragits från våra utdelningar, men riskerna för det är på grund av knepiga regler i gränslandet för vad jag förstår.

Har du däremot ett aktie- och fondkonto, ISK eller IPS står du rent formellt som ägare till aktierna och då måste du begära tillbaka skatten själv. Avanza hänvisar i nuläget till denna länk hos finska skatteförvaltningen för det. Detta är den stora nackdelen med Finlands höjda källskatt.

Jag har fått frågor från några läsare om detta:

Fråga: Jag äger aktier i Stora Enso via mitt ISK-konto och funderar hur du tänker nu med det nya skattereglerna i Finland?
Mitt svar: Jag skulle sälja aktierna och köpa tillbaka dem via kapitalförsäkring.

Fråga: Hur ser du på att Finland höjer skatten på utdelningar med 20%-enheter till 35%? Förändrar det din syn på dina finska innehav, dvs kommer du sälja, behålla eller fortsätta att köpa?
Mitt svar: Påverkar inte hur jag agerar i praktiken, även om vi inte får någon ränta eller annan avkastning på källskatten i väntan på att vi ska få tillbaka det. Det är en försämring, men mycket marginell. Jag sparar på som vanligt.

Det gäller även om Norge och USA skulle höja källskatterna, vilket vissa uppgifter gör gällande (har inte forskat mer i det!).

Slutsatsen att ha utländska aktier i KF från sidan om vilken depå man ska välja mellan ISK och KF kvarstår.

Rätt kort och bankomat utomlands

I valet mellan de nya betalkorten PFC och Revolut var villkoren väldigt lika när jag tidigare i år gjorde mitt val. Det som avgjorde var istället det praktiska. Förhoppningen var att få enklare eller åtminstone få billigare valutaväxlingar vid uttag av kontanter utomlands.

Jag laddade ned PFC-appen, identifierade mig via mitt bank-ID och sen förde jag över pengar via Swish. Superenkelt. Jag vill minnas att PFC blev årets kort i Privata Affärers utnämning årets bank vintern 2019/2020.

Konkurrenten Revolut hade jag hört gott om från annat håll, men här fanns i alla fall tidigare under 2020 en lång lista över saker som jag behövde göra.

”Du måste ta ett foto av en giltig, myndighetsutfärdad legitimation och ett foto av ditt ansikte.”

Revolut vill att jag tar en selfie

Ska jag skicka dem en selfie som identifiering, tänkte jag och funderade i ett ögonblick av skämtsamthet på vilka ansiktsuttryck och grimaser som eventuellt vore godkända. 🙂

Jag valde PFC och satte in svenska kronor. Under hösten testade jag att ta ut kontanter i Spanien för att se om valutaväxlingen blev billigare. Tidigare när jag haft svenska kort har det kostat skjortan.

I första bankomaten blev det inte alls billigt. Targobanks röda bankomat på andra sidan gatan där jag bor ville råna mig.

Targobank hade skitvillkor när jag skulle ta ut pengar.

10,7 procent i påslag för valutaväxling utomlands är för dyrt.

Jag tog inte ut något utan gick till Bankinters uttagsautomat och här fungerade det som det skulle.

Bankinters bankomat hade normalare avgifter och påslag på kontantuttaget i Spanien.

Bankautomater från Bank Inter och troligen också de flesta andra är billigare än Targobanks. Märkligt när jag använda samma kort.

Men nu är den här detaljen i min privatekonomi förbättrad, även om det är sällan som jag tar ut kontanter stör det mig om det kostar orimligt mycket. Normalt betalar jag med kort i Spanien.

Börspanelen i eventet Investera som proffsen

Hela eventet Investera som proffsen den 26 november 2020 kan du se i klippet ovan, men det är inställt så det startar när det är dags för Börspanelen. Tack till Ulf Norr på Aktiespararna Stockholm Vasa och Financial Stockholm som arrangerade och fixade allt.

Vill du slippa se oss 🙂 och bara lyssna kan du göra det via vår poddkanal:

Avsnittet omfattar dels börssnack inom panelen och sen frågestund med alla aktieintresserade tittare och lyssnare.

Börsbolagen vi nämner är i kronologisk ordning Pfizer, Eolus Vind, Fortnox, Tele2, Lundin Energy, Scandic Hotels, Norwegian Air Shuttle, Bilia, SAS, SpectrumOne, Klövern, storbanker, Avanza, Nordnet, FAANG, Microsoft, Tesla, Kungleden, Nyfosa, Betsson, Calliditas och Hexagon.

Analys – Bilia och Volvo-avtalet

Efter att ha gjort en strategisk analys av Bilia sålde jag imorse allt i aktien för att rädda den vinst jag hade. Sedan bilförsäljaren på måndagskvällen den 23 november 2020 meddelat att Volvo per den 19 november sagt upp avtalet med Bilia har jag förändrat min syn på branschen. Läs mer i pressmeddelandet (länk till Avanza).

Jag har åtminstone sedan våren 2019 varit neutral eller svagt positiv till biltjänster som reparationer och däckhotell, men nu är jag mer skeptisk. Jag önskar jag hade tagit Volvo Cars köp av Upplands Motor tidigare under 2020 på större allvar, för då hade deras uppsägning av Bilias kontrakt inte varit en sådan negativ överraskning. Marknaden verkar direkt chockad då kursen vid stängning fallit 26 procent.

Å andra sidan är det ännu inte helt ristat i sten att de sagt upp för att aldrig någonsin komma igen, men faran är mycket stor.

Till en början tappar Bilia en hel del försäljning och lite vinst när uppsägningen träder i kraft om ett par år. Mer långsiktigt kan de tappa delar av den viktiga och lönsamma tjänstedelen. För att sälja bilar är inte den primära guldkalven för bolaget, men det är en strategiskt viktig verksamhet för att få in kunder till verkstäderna.

En fara är om fler bilfabriker vill göra som elbilsmästaren Tesla och sälja direkt till konsument. Volvo Cars gör det via Upplands Motor och mer kan komma nu sedan de sagt upp avtalet med konkurrenten Bilia. Sådant elände ovanpå utmaningarna där elbilar (som kräver mindre underhåll/reparationer) under de kommande decennierna kommer att börja ersätta bensinbilar känns det inte bra.

Min aktieanalys i Bilia kommer fram till att jag ska hålla mig undan. Istället ska jag satsa på tydligare framtidstrender och sektorer som inte är under samma omvandlingstryck.

Min reavinst i Bilia halverades vid öppningen i morse, men från de ca 80 kr per aktie jag köpte för våren 2019 fick jag ändå drygt 20 procent i avkastning då jag sålde för ca 97 kr. Jag kan inte klaga på avkastningen en dag som denna.

Kanske måste Bilia börja sälja så här fina rosa bilar i framtiden. Skämt åsido, Bilia står nu inför stora utmaningar.
Kanske måste Bilia börja sälja så här fina rosa bilar i framtiden.
Skämt åsido, Bilia står nu inför stora utmaningar.

Som vanligt gör du din egen aktieanalys och om Bilia passar in i dina sparplaner. Kanske vet du mer om branschen än jag, i så fall skriv en kommentar nedan.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.