Bli en miljönär – bästa boken om grön privatekonomi

Bli en miljönär är en av de mest ambitiösa böckerna när det gäller att spara genom att sänka kostnaderna och leva grönt och smart. Fokus är mot miljöriktiga investeringar, men framförallt mot spartips och privatekonomi.

Boken Bli en miljönär har fokus mot miljöriktiga investeringar, men framförallt mot spartips och privatekonomi.

Joel Bladhs bok heter Bli en miljönär (länken går till bokens hemsida), även om det är lätt att i hasten tro att det står miljonär.

Boken är en imponerande heltäckning av spartips. Dessutom annan nyttig information som för- och nackdelar med ekologisk mat, som att det går åt mer koldioxid men att det är bättre för djuren.

Vi lär oss också att borrmaskiner mestadels ligger oanvända i folks hem, för de används bara 12 minuter under hela livstiden. Bilar står stilla 95 procent av tiden. Delningsekonomi och att hyra är goda råd för en bättre ekonomi och en gröna planet där vi utnyttjar resurserna bättre.

Jag gillar även bolagsförslagen för att investera mera grönt. Både svenska och internationella förslag på investeringar att analysera närmare.

Jag håller med författaren om att bra privatekonomi och bättre miljö går bra ihop. En sak jag däremot inte håller med om är det som står redan på sid nio, att ofta eller så gott som alltid sker ekonomisk tillväxt på bekostnad av miljön. Det kan vara sant i vissa faser, som när kolkraften började byggas ut en gång i tiden. Numera leder ökad BNP per capita att folk har råd att tänka på miljön. Tillväxt kan komma av ökad produktivitet, alltså effektivare produktion av varor och tjänster. Ekonomisk tillväxt kan därmed leda till bättre miljö, särskilt om det är energisnålare och renare produktion och transport som tillväxten leder till.

Med det sagt kommer Bladh senare i boken in på hur finansvärlden och näringslivet sitter på nycklar för en grönare planet samtidigt som de tjänar pengar på ökad effektivitet och annat.

Ny upplaga av Hitta världens bästa aktier

Min tredje aktiebok var och är Hitta världens bästa aktier. Nu har jag och förlaget tagit fram en uppdaterad upplaga, eftersom den gamla från 2017 sålt slut. Tack till alla som köpt!

Nej, det är ingen ny bok eller några dramatiska förändringar. Men jag har ändå:
* Uppdaterat åtta olika grafer.
* Gått igenom bolagen jag nämner och vid behov fräschat upp innehållet. Det kan handla om allt från att H&M slopade utdelningen under 2020 till tabellen som handlar om bolagen som Greenblatts magiska formel matar fram.
* Fallstudien i slutet av boken om Netent har jag skrivit om nu när de blivit uppköpta och avnoterade.
* Ett fåtal språkliga petitesser har korrigerats.

Min tredje aktiebok Hitta världens bästa aktier har jag och min förläggare uppdaterat. Detta eftersom den gamla versionen från 2017 sålt slut.

Beställer du boken från någon nätbokhandlare eller från förlaget (för att få signerat exemplar) är det den uppdaterade utgåvan som finns ute sedan en kortare tid.

Börspanelen – Nyårsprognos, boktips och tänkvärda spaningar

Här är Börspanelen #7 där vi pratar om det mest överraskande under 2020 och vad vi kan förvänta oss under 2021. Framförallt har vi tagit med oss dessa spaningar:

Börspanelen podd om aktier
  • Hitta balansen mellan sparandet och livet samt ränta-på-ränta-effekten om du överpresterar mot börsindex.
  • Information och filterbubblor och riskerna med det och att vi ska lyssna på oliktänkande och andra argument än de egna.
  • Tänk på riskerna och sköt din riskhantering för inga träd växer till himlen, inte ens på börsen.
  • Se upp med att vilja ha allt högre avkastning bara för att andra har lyckats och ”fear om missing out”.
  • Tänk på att inte jaga börsindex utan jämföra din avkastning med den risk du tar och den tid du lägger ned på börsen. Håll fast vid din aktiestrategi och dina metoder.


Alla andra avsnitt från Börspanelen och Tre Smarta om börsen hittar du här.

Du kan lyssna på oss via vanliga podd-appar samt via Börspanelens sida på:
Acast
iTunes
Poddtoppen
Spotify

Energi och infrastruktur är största sektorn i min portfölj

Jag har blivit intervjuad av Börskollen och det är en av de längsta intervjuerna jag gjort.

I intervjun svarar jag på frågor om aktiestrategier, min köpprocess och vad som är tyngst i min aktieportfölj just nu. Här är mitt svar till Börskollen:

”Största sektorn i min portfölj är infrastruktur och energi där jag har 16 procent. En orsak till det är att uppgången för mitt största innehav kanadensiska Brookfield Renewables har varit stor under de senaste åren. Ren energi och stigande utdelningar i skön kombination. Systerbolaget Brookfield Infrastructure investerar i annan sorts infrastruktur, allt från att sköta hamnar och järnvägar till datacenter. Reala tillgångar tror jag mycket på och det är något som jag gärna äger långsiktigt.

Sen har det gått direkt dåligt för mitt lilla innehav Oneok, som äger pipelines för gas plus att de gör butan och annat av naturgasen. Även kanadensiska Enbridge har haft det lite kämpigt, då råolja i deras pipelines inte varit så populär senaste året, men både de och Oneok är mest beroende av volymerna och inte priserna. Tyvärr behövs gas och olja i många år till. Finska Fortum tuggar på och känns som en stabil kassako och den dagen de fasat ut kolkraften och blir renare finns det potential.

Vid sidan av Brookfieldbolagen är skogsbolaget Stora Enso, snusfabriken Swedish Match och finska Neste mina fem största aktieinnehav. Neste utvecklar förnyelsebart bränsle, vilket känns mycket lovande för framtiden. Stora Ensos skogsköp i Mellansverige kändes också rätt när det skedde 2019. Stora kommer ursprungligen från min hemstad Falun, så det är kul att äga skog i området och att aktien återhämtat sig bra.

Energi och infrastruktur innebär alltså mycket, men inte enbart, grön energi. Det exkluderar IT-infrastruktur som jag har som en separat bransch, vilken står för 8 procent av min portfölj. Aktierna där är nordamerikanska aktierna AT&T, Crown Castle och Digital Realty Trust. Lite flytande gräns blir det då Brookfield Infrastructure har investerat en liten del av deras tillgångar i datacenter.

Totalt har jag med andra ord 25 procent i alla sorters framtida infrastruktur och energi. Plus det vanliga fastighetsbolag. Ja, jag gillar reala tillgångar med stabila utdelningstrender. 🙂

Med det sagt får vi verkligen se om Oneok klarar utdelningen kommande året.

I en intervju med Börskollen berättar jag om aktiestrategier, min köpprocess och min aktieportfölj. Där är energi och infrastruktur störst, i alla fall nu i januari 2021.
Här sitter jag i Simpsons TV-soffa och tänker på Börskollen och min portföljs sektorvikt i branschen Energi och infrastruktur.

Godkänt utdelningsår 2020 men klen avkastning

2020 blev det tuffaste utdelningsåret på decennier. Till skillnad från 2019 när min totala utdelning fortsatte att stiga, sjönk den med 14,6 procent.

Det är lite mildare jämfört med i juni när jag preliminärt hade tappat 23 procent av mina utdelningar. I talen finns en tydlig valutaeffekt, då en stor del av mina utdelningar kommer från andra valutor än svenska kronan.

Min totala utdelning i kronor år för år sedan 2010. 2017 innehåller en engångspost. 2020 blev trots allt det näst bästa året hittills.
Min totala utdelning i kronor år för år sedan 2010. 2017 innehåller en engångspost. 2020 blev trots allt det näst bästa året hittills.

Det genomsnittliga börsbolaget i Sverige sänkte sin utdelning mycket mer, så jag får vara nöjd med utdelningen. Enligt min statistik var det nämligen 110 bolag som sänkte sitt eget utdelningsförslag under 2020. Detta gäller den ordinarie utdelningen.

Enligt min statistik försvann 29 procent av utdelningarna på Stockholmsbörsen. Detta om vi viktar efter börsvärdena. De 50 bolagen med störst börsvärde kapade utdelningarna med en fjärdedel, medan övriga sänkte med i genomsnitt drygt hälften.

Detta kunde du läsa redan i säsongens första utgåva av Hernhags utdelare som kom i november 2020.

Räknat på förväntningarna inför utdelningssäsongen 2020 var sänkningen under våren än mer dramatisk. Förväntningarna var totalt 250 miljarder kr och i augusti hade endast 54 miljarder kr eller drygt en femtedel delats ut. Detta enligt Nordnets beräkningar.

Totalavkastningen för alla mina aktier och fonder hos Avanza blev ytterst måttliga 3,4 procent i svensk valuta. Detta trots att min IPS-depå steg med 62,7 procent.

Lite bättre blir statistiken om vi räknar in mina indexfondliknande portföljer jag har Nordnet, för där ingår det många tillväxtaktier och 2020 var rätt år där. 2020 var däremot inte alls ett år som gynnade min lågriskstrategi i stora utdelningsportföljen, även om min så kallade Sharp-kvot är svagt positiv.

En annan stor förklaring till avkastningen är valutakurserna, då jag bara har 44 procent i Sverige vid årsskiftet och det var inte långt från det för ett år sedan. Kronan stärktes mot framförallt dollarn med 12 procent på ett år. Säg att jag tappade 10 procent i de 46 procenten utomlands på grund av valutorna så förklarar det 4,6 procentenheter av totalavkastningen i svensk valuta.

2020 blev en magert börsår för mig, men utdelningen stod pall rätt bra med tanke på omständigheterna.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.