En treklöver jag fyllt på i

Jag har i veckan fyllt på i några av mina befintliga innehav.

CCI. Rekyl i aktien fick mig att öka. Jag gillar verkligen verksamheten som är att äga mobilmaster och bredbandsnät (i första hand i USA). Är egentligen en REIT men jag klassar det som IT-bolag. Innehavet är medelstort och utdelningarna lär höjas framöver.

Enea. Köpte en lite post till bara. Lite rekyl bara, men faller IT-aktien vidare kan jag tänka mig att öka vidare. Är fortsatt ett av mina mindre innehav och lockar med hyfsad direktavkastning.

Estea kapitalandelsbevis 1. Kostade 106 trots att NAV låg på 130,9 vid halvårsskiftet. Direktavkastningen är 5,8 procent, vilket är högt för att vara en fastighetsinnehav. Estea har bra historik med deras fastighetsprojekt. Det här är rent formellt ingen aktie utan en sorts skuldsedel.

På önskelistan framöver står bl.a. mer Sampo och om priset faller mer i JNJ även dem.

Har köpt aktier i Sampo

Jag köpte en medelstor post i Sampo nu vid månadsskiftet. Även om koncernen är svåröverskådlig ger den god riskspridning mellan olika nordiska försäkringsbolag plus innehavet i Nordea.

De svenska bankerna har som jag påpekat i aktiechatt och artiklar misstänksamt hög direktavkastning. Exponering mot Nordea indirekt via Sampo räcker.  Enligt tidningen Aktiespararen (sparar tid genom att inte räkna allt själv!) står utdelningarna från Nordea för så mycket som 45 procent av Sampos utdelning. Det gör mig nervös, men det kan bli riktigt bra också om Nordea klarar sina utdelningar framöver.

Sampos direktavkastning på 5,5 procent lockar, men är inte helt gjuten då bankerna är lite knepiga. Hög direktavkastning och hyfsat hög avkastning på eget kapital lär det bli långsiktigt, men kanske inte en fortsatt stigande utdelning.

Tidigare var ju utan banker i portföljen, men nu har jag Sampo samt amerikanska New Mountain Finance som har knappt 10 procent i direktavkastning men förstås lite högre risk.

Månadens affärer – Sålt Geo Group, köpt CHI och Betsson

Om Donald Trump vinner presidentvalet i höst är Geo Group en potentiell kursdubblare. Ändå sålde jag Geo Group på fredagseftermiddagen för drygt 22 dollar.

En avgörande orsak var att Avanza inte har stop loss för amerikanska aktier. Därmed blir det än svårare att skydda innehavet per automatik. Jag har rätt bra erfarenhet av stop loss i bolag där jag tvekar om det är bra bolag. Nu blev det en manuell exit istället.

Jag orkar och inner inte följa aktien och nyhetsflödet hur som helst och nu när så mycket av intäkterna står på spel för Geo Group är osäkerheten stor. Eftersom beslutet att fasa ut delar av de statliga fängelsekontrakten till privata aktörer inte är finansierade eller planerade utan plötsligt bara bestämda kom det som en chock.

Halva kapitalet från försäljningen av Geo återinvesterade jag i tre befintliga innehav. Dels i trygga hälsovårdsjätten JNJ och även en liten post i Clas Ohlson. Jag minskade i butikskedjan på 164 kr och att köpa tillbaka på 142 kr känns okej. Jag ökade även i min nya ränte-ETF som har ticker CHI och det långa jobbiga namnet Calamos Convertible Opportunities and Income Closed Fund.

Direktavkastningen är knappt 11 procent och konvertiblerna gör fonden stadigare om räntorna stiger, eftersom konvertibler inte är lika räntekänsliga som obligationer. En stor risk är ändå alla högavkastande företagsobligationerna som nog inte går så bra om räntorna höjs, men halvlånga räntepapper med riktigt låg ränta vore ännu känsligare än dessa high yields. Fonden har hållit utdelningen efter finanskrisen och blir det styrräntehöjningar lär dollarn kunna stärkas, vilket vore en fördel då fonden placerar i USA och handlas i dollar.

Trygg riskspridning till en massa olika räntepapper och utdelningar varje månad. CHI är å andra sidan aktivt förvaltad likt andra CEF:er och har även hävstång för att få upp avkastningen. Sammantaget relativt låg risk och min första ränteposition på länge (tack vare The Oxford Income Letter).

För några dagar sedan köpte jag även aktier i gamblingbolaget Betsson, som ser ut att ha vänt uppåt sedan botten i somras. Det som lockar är hög direktavkastning och bra historik samt att ledningen efter genomförda åtgärder lovar bättre intäkter nu i tredje kvartalet än i andra kvartalet, stora nog för att klara en eventuell reglering av marknaden i Sverige.

Frågan är bara hur långsiktig jag vill och vågar vara i Betsson. Är det något som gjort mig än mer skeptisk till politiska risker så är det mitt misstag att köpa aktier i Geo Group. Långsiktigt känner jag mig mycket mer bekväm med kasinoleverantören Netent, som inte påverkas lika mycket av regleringar som speloperatörerna.

Tidigare i augusti ökade jag även lite i Alfa Laval och Ework.

Jag köpte även en lagom stor post i Investor A i min halvlilla IPS-depå. Bra historik, hyfsade utdelningar, bra riskspridning till storbolag och onoterat.

Aktietips i Avanza Börspanel

Jag tipsar i klippet ovan om aktierna fastighetsbolaget Balder, industrigruppen Beijer Alma och IT-bolaget Hexagon. Tre aktier i bra bolag som jag borde ha köpt och ägt själv sedan många år, men som jag ännu inte har.

Trevligt att få vara med i Avanza Börspanel, det är andra ”webb-TV-stationen” jag medverkar i efter EFN Börslunch där jag var med i våras och för knappt ett år sedan.

Det svänger kring Geo Group

Jag har nu rett ut lite mer kring vad som gäller för Geo Group efter gårdagens nyhet kring de privatdrivna fängelserna i USA.

Idag meddelar Geo Group att man förlängt ett avtal gällande skötseln av ett statligt fängelse. Å andra sidan verkar myndigheten ändrat sig enligt en pressrelease som kom strax därefter. Förhandlingar pågår. Minst sagt klantigt av Geo Group att inte kolla upp saken bättre innan de släpper en pressrelease.

Igår skrev Oxford Income Letter att man plockar ut aktien ur portföljen då det blir svårt att klara utdelningarna, eftersom en stor del av intäkterna kommer från statliga fängelser. Igår sa en annan expert på CNBC att det bara är 11 procent.

Tydligen är det så här enligt Marc Lichtenfeld (han som skrev boken Get rich with dividends):

”The Bureau of Prisons makes up just 11%, but the entire federal government makes up just under 50%. If BOP is cancelling contracts, others might as well. And even if it’s just 11%, that’s going to hurt cash flow in a meaningful way.”

Det finns alltså olika typer av statliga kontrakt, beroende på vilken myndighet och typ av anstalt det gäller. 11 procent är det som riskeras nu. Mer exakt är det fem faciliteter, men det är inget som bolaget tror påverkar resultatet i år.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.