Skogskväll med Ferry

Det var rätt att säga nej till uppköpsbudet på Euroforest. Det slog ordförande och grundare Patrik Lingårdh fast på Skogskvällen den 7 oktober.

Den senaste statistiken visar tydligen att det var korrekt beslut. Idag skulle de tydligen inte ens ha diskuterad de budnivåerna på klart över substansen på 165 kr per aktie som gällde i våras och somras. Dessutom finns intresse från flera aktörer, inte bara för Euroforest utan främst för att köpa skog i Baltikum i största allmänhet.

Det tilltagande intresset gör att konkurrensen nu är hårdare än tidigare och att priserna stiger. Till och med IKEA är där och ska köpa mycket skog nu. Lingårdh ville inte svara på frågan om det var dem som lade budet tidigare i år. 🙂

För att skynda på affärerna innan det blir för dyrt ska Euroforest ta in mer kapital och öka rejält i första hand i Litauen. Där är bolaget störst och ytterligare 5-10 000 hektar skog ska köpas in i närliggande fastigheter inom de kommande fem åren.

För Estland och Lettland är det köp som gäller för att komma över 10 000 hektar. Annars ska det säljas ut helt, så ser femårsplanen ut där. I planen finns också att fortsätta satsa på att via bidrag kunna få gratis gallringar etc. Sic! Plus strategiska samarbeten. Totalt behövs 15 miljoner euro för det.

Målet framöver är 6-8 procents totalavkastning om året. Skogen växer med 3-5 procent i volym per år. Långsiktig teaser sades också vara att trä är miljövänligare att bygga hus av. Lindgårdh trodde även att biobränsle ska stå för en betydligt mycket större del av efterfrågan på skog om ett fåtal år.

Inom 5-7 år är målet att bolaget ska vara sålt eller börsnoterat på Stockholmsbörsen. Totalt är substansen nu 330-350 miljoner kr för hela Euroforest. Då ska det vara betydligt mer och med fler aktieägare.

I närtid är det en kommande nyemission som gäller. Villkoren är 1:9, alltså en ny aktie för 9 befintliga och det till kursen 125 kr. Substansrabatt med andra ord. Ungefär där har också avsluten legat på Alternativas lilla handel. I nuläget går det bara att ringa in till Alternativa för att få besked och lägga order, men under första kvartalet 2016 ska Euroforest även dyka upp i deras handelslista med bolag så man kan se kursen på webben.

Björn Ferry dök upp efter paus och pratade om hans karriär, skog och lite annat skoj. Bland annat om Teslas planer på billiga elbilar inom ett par år. Det fick mig att tänka på mina aktier i Fortum. 🙂

Totalt sett en positiv och informationsrik afton. Visserligen ligger det i Euroforests intresse att sälja in bolaget, men jag har i andra bolag varit med om nervösare möten milt uttryckt.

Vad är en onoterad aktie?

Någon enkel definition av onoterad aktie finns inte. Efter en kort mejldiskussion med Spiltans Per H Börjesson fick jag svaret att en onoterad aktie kan definieras på flera olika sätt:

  • Finansinspektionen (FI) begränsar vilka aktier som aktiefonder få äga. Enligt FI är onoterade aktier de som handlas på First North, Spotlight (f.d. Aktietorget) och Pepins.com.
  • Skattemyndigheten menar istället att det är bara Alternativa av ovanstående marknadsplatser som har onoterade aktier rent skattemässigt. Detta då handel sker mindre än var 10:e dag. Onoterat enligt Skatteverket innebär att bara 5/6-delar av reavinster och -förluster ska tas upp till beskattning, vilket sker via blankett K12.
  • Det finns ca 800 onoterade aktier som är Euroclear-anslutna, men som inte handlas på någon lista alls.
  • Flera 100 000 onoterade aktiebolag som har vanlig aktiebok i till exempel ett excelark, då de inte har anlitat Euroclear för att sköta den tjänsten. Typ små familjeföretag och enmansföretag där ägarlistorna nästan aldrig ändras.

Exempelvis mina tidigare onoterade aktier Euroforest, Forwood och Tectona anslöt sig till Euroclear. Tectona var sedan under en tid listade på NGM:s tillväxtlista Nordic SME. Huruvida ett bolag därefter räknas som onoterad aktie om den börjar handlas på t.ex. Spotlight är en definitionsfråga.

Jag skulle säga att alla marknadsplatser med daglig handel innebär att respektive aktie där är noterad.

Estea Kapitalandelsbevis 3 in i portföljen, två Skagen-fonder ut

Estea Kapitalandelsbevis 3 handlades plötsligt och omotiverad till 85-86 procent av det nominella beloppet. Svenska fastigheter med 14-15 procents substansrabatt får man leta efter, särskilt när direktavkastningen till den prissättningen gått från 6,25 procent till ca 7,3 procent.

Avkastningen blir dels direktavkastningen, dels fastigheternas värdeutveckling under löptiden på ca 5 år. Estea Kapitalandelsbevis 3, eller snarare underliggande företaget Estea Sverigefastigheter 3 AB, köpte just sin första fastighet och jag har köpt in mig där nu. En medelstor post i min KF.

Jag kollade med Estea och de ser inget problem med kursnedgången när det gäller att fylla på med nytt kapital framöver.

Jag frågade även om de köper själva och fick från informationschefen LEif Hansen svaret:

”Förutom det obligatoriska aktiekapitalet så brukar Estea AB, Personalen, Ägarna, Styrelsen samt Närstående investera mellan 5-10% av det tecknade beloppet, detta på samma villkor som övriga externa investerare. Men det är olika beroende på hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut vid det specifika emissionstillfället, samt hur stora portföljerna är. Men vi är alltid exponerade på samma villkor som alla andra, vi sitter i samma båt.”

Bra!

Jag har faktiskt knappt ökat min exponering mot fastigheter, då jag de senaste veckorna även sålt fastighetsfonden Skagen M2 i min IPS. Jag har även sålt allt i Skagen Global. Båda fonderna sålde jag med relativt fina vinster.

Skagen M2 behöver jag inte då jag redan sitter blytungt i fastigheter i Sverige och USA. Ska jag köpa fonder är det annat jag ska komplettera mitt sparande med.

Samma princip gäller Skagen Global, en fond som inte presterar som förr i tiden. Jag kan köpa globala aktier i Sverige och USA själv och spara in på fondernas förvaltningsavgift och andra kostnader samt källskatt de inte får tillbaka från sina utdelningar.

Jag har nu rätt gott om kapital att placera. Måtte JNJ, TAN, MELK och annat jag lurar på falla vidare.

Som vanligt är det jag skriver här rent formellt journalistik och inga placeringsråd du ska kopiera, utan du ska istället utgå från dig och besluta själv. Däremot kan du se mina privata affärer som inspiration och att jag är öppen med vad jag gör. Min sparportfölj har uppdaterats med ovanstående.

80 fientliga bud på samma dag

Det verkar som om nystartade norska Intrinsic Oppkøjp har lagt bud på ca 80 bolag per den 15 september. Som de skrev själva på sin sajt:

”Selskaper inkludert i bud per 15.09.2015 og verdijustert egenkapital verdsettelse per aksje og dato for denne verdsettelsen”

Intressant för mig var att de lägger bud på aktier i teakplantagebolaget Forwood. Nu sålde jag merparten av mina aktier där nyligen för att kunna kvitta en förlust mot vinster i Skagen Global som jag sålde av med stor vinst (i vanlig depå, Skagen Global är kvar i min IPS).

Att det kommer ett bud på aktierna i Forwood bara någon dag efter att jag sålt dem till reapris var lite frustrerande. Nu är Intrinsics bud fientligt, alltså det är inte förankrat hos storägare och bolagsledning. Det är dessutom en konstigt uppköpserbjudande, där jag får 1 kr per aktie i kontanter eller motsvarande i aktier i ett bolag Intrinsic inte ens berättar namnet på. Eller om det ens är noterat eller inte.

Aktiespararna avråder från buden. Förståeligt, tycker jag. Senast om fem månader kanske man får aktier i ett bolag vi idag inte vet något om. Vad sysslar norska budgivarna med?

Jag lutar åt att strunta i budet med mina kvarvarande Forwood-aktier.

Ökar i Sandvik och AT&T

Jag ökade något i Sandvik och AT&T i fredags. Båda befanns sig i den storleksmässigt sett nedre fjärdedelen av mina börsnoterade innehav.

Sandvik steg tidigare på ny ordförande för att sedan falla tillbaka. Sedan steg de på ny vd för att falla tillbaka. Nu snittar jag ner mig något genom att köpa nu, mycket billigare än när de kortsiktiga placerarna kastade sig efter Sandvik i samband med nyheterna om ledningsförändringarna. Med tålamod kan man få bättre kurser.

Industribolaget Sandvik ger nu 4,6 procents direktavkastning, räknat på den faktiska utdelningen som kom i våras. Trevligt, till skillnad från Sandviks problem att de ligger långt efter Atlas i marginaler och eftermarknad etc.

USA:s stora feta teleoperatör AT&T ökade jag i för att få mer konjunkturstabil utdelning. Aktien har backat på sistone och ger nu 5,7 procent i direktavkastning, vilket är nästan lika högt som en preferensaktie, men det här är en utdelningshöjare sedan 20 år tillbaka i tiden.

Jag ökade bara lite grann i dessa båda aktier, för att ha mer torrt krut kvar. Ingen av aktierna har någon bra kurstrend just nu, så det kan dyka upp fler tillfällen att öka där och i andra aktier närmaste veckan eller året.

Sandvik och AT&T utgör nu tillsammans 6,5 procent av min 25 innehav stora portfölj av aktier och ETF:er.