Kategori: Frågor & Svar om Sparande

Fråga: Jag letar efter en graf som visar totalavkastningen på olika aktier, så att jag även får med utdelningarna i kursen. Vet du om det finns någon sådan och vart kan man få tag på det i så fall? Jag har sett att vissa företag erbjuder det på deras hemsidor, tex Latour. Men det hade varit smidigt med ett ställe som har alla aktier samlade på en och samma plats.
Svar: Totalavkastningen som graf finns på http://www.nasdaqomxnordic.com om du söker upp en aktie och sen väljer avkastning. Du dyker både tabell och graf upp som visar totalavkastning.

Fråga: Såg på min Avanzasida att direktavkastningen i Kinnevik låg på över 11%, det är ju för bra för att vara sant! Vad är det jag missar?
Svar: Kinnevik hade en stor engångsutdelning i våras. Räknat på ordinarie utdelningen är direktavkastningen mycket lägre. Letar du upp Kinnevik på Avanza hittar du ”Distribution av värdepapper” under rubriken utdelningar.

Fråga: ag har senaste halvåret investerat 80 procent av mitt kapital i 30 olika aktier, huvudsakligen utdelningsaktier. Det har gått ganska bra och jag ligger sju procent plus. Nu börjar jag bli orolig att jag tagit för stor risk och undrar om du tycker att jag ska sälja av lite ifall det blir ett börsfall. Jag sparar på lång sikt till min pension om 13 år.
Svar: Nej, varför då? De flesta kurstrender är uppåt, det globala sammanvägda inköpschefsindexet pekar upp så konjunkturen verkar vara på väg uppåt igen, etc. Du är ju långsiktig och då räcker det gott med 20 procent utanför börsen.

Fråga: Har funderat på att gå in och investera ett större kapital i ca: 10 i förväg utvalda aktier och behålla i minst 5 år. En metod är att gå in med 1/10 varje kvartal under 2,5 år . Tacksam på fler metoder att komma in rätt på marknaden och vad gör man med kapitalet som man ligger likvid med?
Svar: Jag skulle nog gå in snabbare än under 2,5 år. I alla fall så länge trenden är upp och aktierna inte är alltför dyra. Jag brukar snarare gå in med hälften direkt och sen öka på rekyler. I teorin ska vi köpa allt direkt, eftersom börsen oftast går upp. Att köpa då och då är ändå bäst, eftersom vi lätt mår så dåligt om vi har otur med timingen sen vi köpt allt på en gång. Då blir det även lätt att sälja i panik och göra en förlust. Det med andra ord till rätt stor del en börspsykologisk vetenskap när du ska köpa. Somliga placerare har likviderna i en indexfond, men korta räntefonder är förstås säkrare. Alla vanliga fonder är lite sega i sammanhanget eftersom en försäljning tar flera dagar att bli helt klar så du ser likviden på ditt konto.

Jag har fått många frågor och preferensaktier och inflation på sistone. Det är relevant att fundera över sådant nu när inflation och räntor börjar stiga. Hög inflation kan som bekant äta upp avkastningen från dina preferensaktier. Här nedan svarar jag bland annat på en fråga om detta ämne.

Fråga: I en chatt på Privata affärer så kom en fråga om att preferensaktier nu gått ner lite, vilket kan tyckas konstigt då direktavkastningen kan vara 7 %. Du svarade att marknaden är rädd för är inflation, för det skulle kunna äta upp avkastningen då preferensaktier i regel inte höjer utdelningen. Men jag tycker det borde vara rätt ok med 7% som alternativ till andra placeringar? Stabil, hög, garanterad löpande avkastning som visserligen inte höjs men det är det ju inte helt säkert att något annat bolag gör det heller. Jag har funderat på att öka i min portfölj med preferensaktier nu på några års sikt men jag kanske tänker fel?
Svar: Så länge inflationen inte tar fart på riktigt utan håller sig på max 2-3 procent är preferensaktierna inte dålig långsiktig placering. I nästa lågkonjunktur kommer antagligen både inflation och räntor att falla ner mot 0-1 procent igen. För det närmaste året ser det inte helt ljust ut för preffar, men för en långsiktig placerare är det bäst att behålla lagom stora positioner. Det är nog inte bråttom att köpa mer, men heller som sagt inget direkt säljläge.

Fråga: Borde inte Fingerprint kräva Carlström på de två årsavgifterna 900.000 kr som han orsakat bolaget i böter? Kan han som misstänkt för insiderbrott sitta kvar (som ordförande?) i valberedningen?
Svar: Carlström borde betala de pengarna, det har han råd med. Han är största aktieägaren och ägarna är de som bestämmer hur styrelsen ska se ut. Så länge han är en fri man skulle han kunna sitta i valberedningen, det är ju ändå han som ytterst bestämmer i bolagets ägarled. Det ser i alla fall inte ut som att Carlström sitter i valberedningen.

Här svarar jag på en bunt nya frågor som alla kretsar kring aktieutdelningar. Trevligt!

Tycker om det där med aktier som ger höga/jämna utdelningar, men för mig passar nog fonder bäst. Hur hittar jag svenska fonder som har denna strategi, hittar bara ”Aktieinvest nya fond ”Aktiespararnas Direktavkastning”. Finns det fler svenska fonder som jobbar med utdelningsföretag eller måste jag gå utomlands?
Den börshandlade fonden XACT OMXSB Utd är en aktiefond som betalar ut utdelningar. Men det är en vanlig indexfond i övrigt och följer inget utdelningsindex utan ett index viktat efter hur stor handeln är i aktierna. Det finns få utdelningsfonder i Sverige, men många i USA.

Har fastnat lite för Spiltans fonder, Aktiefond Investmentbolag och deras nya Globala Investmentbolag fond. Är dessa tre en bra portfölj tycker du?
De tre fonderna blir en bra fondportfölj.

Jag har precis läst din bok ”Bli rik på aktieutdelning” och måste säga att jag är väldigt nöjd med boken! Stort tack till dig. Jag har förstått att många förespråkar svenska utdelare i ISK och utländska i KF men blir det inte enklare om man har samtliga utdelare i en KF? Speciellt om man vill köpa svenskt för de utländska utdelningarna som rullar in och att man då slipper slussa pengar mellan två olika konton. Så min fråga är om det finns någon nackdel med att ha allt i samma KF med avseende på rena utdelningsaktier eller har jag missat något väsentligt?
Jag har själv allt i KF och ingen ISK. Rent teoretiskt skulle det kunna sluta illa om din bank/nätmäklare går omkull och du har KF och de blandat ihop dina med bankens tillgångar. I ISK finns inte denna risk. Dessutom är schablonintäkten från ISK kvittningsbar mot räntekostnaderna för ditt eventuella bolån. Hittills tycker jag enkelheten gör att jag vill ha allt i KF, även om ISK med liten marginal är bättre för svenska aktier.

Det är en grej jag inte blir klok på och jag vet inte ens om jag kommer ställa följande fråga rätt. Det står en kolumn ”% sedan köp” och en ”SEK sedan köp”. Om jag köper fler aktier, efter säg nästa löning, vad kommer hända med denna kolumn då? Jag önskar att jag ens hade någon gissning men jag kan inte formulera vad jag själv tror, om du förstår vad jag menar.
Jag vet inte exakt var du hittat/ser de kolumnerna, men generellt betyder ”SEK sedan köp” den totala värdeökningen i kr för alla dina aktier oavsett när du köpte.
”% sedan köp” bygger på vad du köpt dina aktier för i genomsnitt och jämför det med nuvarande kurser för att få fram procentuell förändring.
Köper du mer aktier så påverkas initialt (sekund ett) inte ”SEK sedan köp”, men sen i takt med att dina nya aktieinköp stiger eller faller i pris så påverkar den. ”% sedan köp” påverkas direkt då ditt anskaffningsvärde blir annorlunda.

Jag är intresserad av att titta närmare på Svenska hundar, motsvarigheten till Greenblatts formel. Du nämner att detta finns med i din bok Den enkla vägen att lyckas med aktier. Har du med statistik i boken som visar att det skulle ha funkat ett antal år bakåt i tiden?  På http://hernhag.se/ hundarna/  har du listat Dogs of the Stockholmsbörsen, där verkar det bara vara en lista över direktavkastning men strykhundar brukar väl även inkludera omvända p/e-talet eller motsvarande? Hur pass konkret är metoden beskriven i din bok? Är den liknande Greenblatts ”En liten bok som slår aktiemarknaden?
Strykhundar är just bara de tio storbolagen med högst direktavkastning. Strategin är ju att årsvis köpa dessa årsvis, så det är inte så svårt eller så mycket att skriva om. I boken nämner jag även en del kända uppgifter om att Dogs of the Dow gett överavkastning i USA över lång tid. Det finns sådan statistik på nätet också om du googlar. Greenblatts formel bygger på avkastningen på tillgångarna. Den är mycket svårare att räkna fram bolagen med.

Plötsligt mitt i arbetsveckan kommer det en liten frågelåda med mina svar på era inmejlade frågor.

Har 3 vuxna söner 18-26 år som inte har något sparande sedan tidigare. Nu tänkte vi börja sätta in ca 500 kr/mån åt dem vardera. De kommer inte att vara aktiva själva så vad har du för råd till oss? Ska de öppna ISK eller kapitalspar hos t ex Avanza o vi gör överföringar dit, eller finns det något bättre alternativ? Är Avanza Zero ett bra alternativ? Ska de eventuellt ha fler fonder, nån globalfond kanske? Vad föreslår du?
ISK är sannolikt den bästa depån och varför inte Avanza. Gratisfonden Avanza Zero är en helt okej grund i portföljen, men innebär ganska stor slagsida mot svenska storbanker. Även aktier i investmentbolag som Investor och Melker Schörling ger bra riskspridning och förvaltning till låg kostnad. Välj den courtageklass som innebär noll eller 1 kr per aktieaffär, så går det rätt bra att månadsspara även om det kanske inte går att köpa aktier för exakt 500 kr per månad.