Marcus Hernhag

FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi har sålt sin bostad

John Skogman har kallat mig för FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi i senaste Börspodden #504. Jag tar det som en komplimang.

Detta då Obi-Wan Kenobi är en av de skickligare jedi-krigarna i Star Wars-sagan. Jag vill samtidigt passa på att berätta vissa saker om försäljningen av min bostad.

FIRE står för Financial Independence Retire Early. Finansiellt oberoende, pensionär tidigt. FIRE-rörelsen och mina inkomstkällor skriver jag här och jag har även förtydligat att att jag gillar de två första bokstäverna i FIRE bäst.

De nya svingarna (eller vad jag ska kalla det) mot FIRE-rörelsen börjar ca 10 minuter in i detta avsnitt:

”Nu har det hänt igen att FIRE-rörelsen har åkt på en ny smäll sen deras Obi-Wan Kenobi poster-boy Marcus Hernhag la ut sin bostad till försäljning på Hemnet.”

Jag skulle snarare kalla det för framgång.

Konsten att tjäna pengar på sin bostad

Ingen ”living the dream-känsla”? Den har varit bra för mig med smart planlösning och en fantastisk balkong i bra läge. Där och på gräsmattan på innergården har jag skrivit delar av mina aktieböcker.

Resan mot rikedom måste vi alla börja någonstans och min tvåa i Hökarängen har innan skatteeffekter och transaktionskostnader gett mig exakt fem gånger pengarna på 22 år. Det motsvarar 7,6 procent om året i avkastning, vilket i kronor räknat är mer än dubbelt upp mot den månatliga avgiften till föreningen.

Att få betalt för att bo är till och med bättre än att bo gratis. Vill man bli FIRE eller åtminstone FI, finansiellt fri, är det en bra grund. Inte ett slutmål i livet, för det har den bostaden aldrig varit.

FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi har sålt sin bostad i Hökarängen med gott resultat. Jag har tjänat så pass med pengar på bostaden att jag bott där mer än gratis. — Min pärla i Hökarängen är nu såld.

Den största anledningen att bostaden ökad i värde är att jag köpte den i tid för länge sen, 2001. Långsiktighet i ett boende i bra läge och i ett bra område är knepet.

Mäklaren Jon Pettersson på Fastighetsbyrån i Farsta gjorde ett bra jobb för att få igång ett budkrig. Jag och min sambo (blivande fru) slet hårt med att styla lägenheten inför fotografering och visning.

Att lägga ut annonsen i sociala medier gav en hel del uppmärksamhet och hjälpte sannolikt till med att öka intresset för visning och budgivning.

Man kan se Twitter-effekten tydligt i Hemnets Säljkollen. Hemnet är för övrigt en bra chansaktie i portföljen, då deras marknadsandel för bostadsannonser är så dominant. Jag pushade lite även på Instagram och Facebook.

Hur kommer FIRE-rörelsens Obi-Wan Kenobi att ”investera den här vinsten”? Det blir en flera gånger större bostad med egen trädgård och garage.

FI for life! RE periodvis och på deltid beroende på karriärmöjligheter och val av livsstil.

Wallenstams vindkraft går med förlust – lönsamhetsmål saknas

Wallenstams vindkraft gör mångmiljonförluster och fastighetsbolaget har inte ens något mål om lönsamhet. Satsningarna är enligt min tolkning mest marknadsföring och grön PR (greenwashing?), inte företagsekonomi av traditionellt snitt.

Att relativt stabila Wallenstam förlorade mycket på sin gröna energi fick jag nys om via denna tweet. Så jag beslöt att mejla bolaget och fråga.

Här är mina (svärtade) frågor och svaren, som jag fick från Elisabeth Vansvik som är kommunikationsdirektör.

”Wallenstam har över tid investerat totalt 2,6 Mdr i vindkraft, en investering som hittills gått med ekonomisk förlust i form av negativa rörelseresultat och nedskrivningar som redovisats tidigare år.”
Vilket rörelseresultat exklusive nedskrivningar och uppskrivningar blev det 2022?
– Till och med Q4 2022 har vi totalt ett negativt rörelseresultat och nedskrivningar om cirka 650 mkr.

Har Wallenstam något lönsamhetsmål eller prognos om lönsamhet för vindkraftsinvesteringarna?
– Vi har inget lönsamhetsmål kring vindkraftsinvesteringen utan den är en hållbarhetsinvestering och ska vara en support till vår verksamhet. Vårt mål är att bidra till den gröna omställningen genom att vara självförsörjande på grön elenergi, vilket vi är sedan 2013.

Wallenstams vindkraft gör mångmiljonförluster och fastighetsbolaget har inte ens något mål om lönsamhet. Satsningarna är enligt min tolkning mest marknadsföring och grön PR (greenwashing?), inte företagsekonomi av traditionellt snitt. — Vindsnurror. Inte Wallenstams vindkraft utan sannolikt annan sådan.

Enligt Vansvik handlar det därmed om att vara självförsörjande på grön el. Inte att göra lönsamma investeringar.

Om detta kan vi ha flera olika åsikter. Kanske är det bra att börsbolag satsar på det som många men inte alla anser vara miljövänligt. Kanske lönar sig sådan moral i form av bättre varumärke och lägre låneräntor? Många vill ju satsa enbart på gröna bolag. Kanske är det mer ett förlustprojekt för att döva samvetet. Vad tycker du?

För övrigt har jag mejlat frågor även till skogsbolaget Holmen om deras vindkraftsatsningar och väntar på svar.

Definitionen av investmentbolag

Hernhags Aktieskola. Vad är ett definitionen av investmentbolag? De skiljer sig en del från konglomerat och riskkapitalbolag.

Ett investmentbolag har per definition som syfte att äga aktier i andra bolag. Det kan vara både noterade och onoterade bolag, men det är sällan eller aldrig enbart dotterbolag. Investmentbolag äger med andra ord inte över 50 procent av alla sina innehav, utan i regel upp till 30 procent av kapitalet i olika börsnoterade innehav.

Enbart helägda och därmed onoterade innehav har däremot holdingbolag eller moderbolaget i en koncern.

Konglomerat äger däremot mer eller mindre alla aktier i sina innehav och det i helt olika branscher. Ett exempel är Storskogen, där antalet sektorer för dotterbolaget är riktigt många. Ägandet är i regel 70-100 procent av kapitalet.

Investor och Industrivärden har däremot färre antal sektorer. Industrivärden har under 2020-talet enbart haft noterade innehav, medan Investor har en del helägda dotterbolag som då av naturliga skäl är utanför börsen.

Definitionen av investmentbolag. Ett investmentbolag har per definition som syfte att äga aktier i andra bolag. Det kan vara både noterade och onoterade bolag, men det är sällan eller aldrig enbart dotterbolag. — Definitionen av investmentbolag är i praktiken och lite förenklat att det har som enda verksamhet att deläga andra ofta börsnoterade bolag.

Riskkapitalbolag äger likt konglomerat enbart onoterade även om också riskkapitalbolaget kan ha kvar ägande en tid efter att de börsnoterat ett innehav. Riskkapitalbolagen har dessutom 5-7 år som placeringshorisont för sina innehav, som tillsammans med ett fåtal andra innehav återfinns i separata aktiebolag som kallas för riskkapitalfonder. Detta för att aktiebolagen har bolagsordningar som gör de att i praktiken fungerar som investeringsfonder.

Bästa investmentbolagen

De bästa investmentbolagen har slagit börsindex på lång sikt. De har ofta också långa utdelningstrender och du kan hitta de på mina topplistor med utdelningsaktier.

Investmentbolagens utdelning styrs av skatteregler

Som Björn Lundén förklarar på sin sajt är investmentbolag befriade från skatt på den utdelning de får från sina innehav. Detta under förutsättning att tillräckligt stor del av denna utdelning vidareutdelas till aktieägarna.

”Investmentbolag är skattskyldiga för utdelningsinkomster från sitt aktieinnehav endast till den del dessa överstiger den egna utdelningen med 25%.”

Det mesta av utdelningen som investmentbolagen får från sina innehav delar de därför ut.

Saker som talar för avkastningen i Utdelningsfavoriter by Hernhag

Jag tror fortsatt stenhårt på Utdelningsfavoriter by Hernhag och månadssparar vidare där.

Faktorer som kommer att gynna aktierna i sparboxen

Det finns ett antal anledningar talar för Utdelningsfavoriter by Hernhags avkastning framöver.

Sex av tio inslag är tillväxtbolag och/eller småbolag med tillväxtchanser. Detta utifrån bolagens historik och branschernas förutsättningar framöver. Bolagen är Hexagon, AAK, Bahnhof, BTS, Lagercrantz och Softronic. De har sett över flera år chans till högre vinsttillväxt än börsens genomsnitt.
De andra fyra aktierna ger dig reala tillgångar via Wihlborgs, stabila dagligvaror hos Axfood, Investor B som brukar slå börsindex över tid, samt högutdelaren Intrum.
Troligen kommer räntehöjningar och inflation att toppa under 2023 och kanske till och med bli lite lägre på sikt. Räntor är per definition något cykliskt. Lägre räntor gynnar aktievärderingar.

Saker som talar för avkastningen i Utdelningsfavoriter by Hernhag. Här är sparboxen per den 5 april 2023. — Sparboxen per den 5 april 2023. Långsiktigt tror jag att avkastningen för aktierna i Utdelningsfavoriter by Hernhag blir mycket bättre. Bolagens kvaliteter och tillväxtförutsättningar talar för det.

Fyra faktorer som tillfälligt missgynnat

Uppköpsbudet på Swedish Match 2022 var enda oväntade glädjeämnet. I övrigt har vi fått oväntat många och ovanliga faktorer som tyngt sparboxen. Dessa är av övergående natur.

Castellumchocken. Den längsta trenden i Sverige av oavbruten utdelningshöjning bröts efter nästan ett kvarts sekel. Detta då Castellum plötsligt pausade sin utdelning på obestämd tid. Tajmingen var frustrerande nog bara halvåret efter att vi lanserat Utdelningsfavoriter by Hernhag.
Räntehöjningar. När räntorna under 2022 och in på 2023 chockhöjdes mer än på 20-30 år missgynnade det fastighetsaktierna i boxen. Stigande räntor har i viss mån även missgynnat de sex mer tillväxtfokuserade bolagen Hexagon, AAK, Bahnhof, BTS, Lagercrantz och Softronic.
Inga storbanker. Långsiktigt tror jag fortsatt att det är bäst att undvika storbanker om man vill slå börsindex. Kortsiktigt tror jag inte det då ränteutvecklingen är som den är. Börsindexet OMXS30 har totalt 15 procent i de fyra storbankerna SEB, Swedbank, SHB och Nordea medan sparboxen har noll, vilket gör att index gynnas av högre räntor och sparboxen tyngs.
Softronic-chocken. För första gången på decennier inträffade det en säkerhetsrelaterad incident som tillfälligt sänkte IT-konsultens resultat. Irriterande att ett sådant hack i kurvan sker bara dryga halvåret efter lanseringen av min sparbox.

Hemköp – Coop 1-0

Jag har nyligen blivit medlem i både Hemköp och Coop spontant i butikerna. Hemköp var överlägsna när det gäller hastigheten och smidigheten.

Hos Hemköp kunde jag enkelt och snabbt bli medlem och logga in direkt vid självbetjäningen.

Hos Coop gick inte det. Enda sättet att bli medlem var via mobilen där jag via Coop-sajten kunde bli medlem. Sen gick det förstås inte att logga in som medlem ändå vid betalningen. Det gick nästa gång jag var i butiken, men inte gång nummer tre.

Av någon otrolig anledning skickade Coop ett fysiskt plastkort hem till mig. Jag kommer aldrig släpa med mig plastkort till butikerna. Enda anledningen att jag alls börjat bli medlem hos olika företag är att ingen använder plastkort längre. Medlemskapen finns som alla vet digitalt och det går att logga in med personnummer.

Axfood som äger Hemköp verkar vara modernare än Coop. Det är trevligt för oss aktieägare som har Axfood i sparbox och i portfölj. Utan att investera rätt i det digitala och utan att undvika onödiga utskick (=kostnader) så hade det varit långsiktigt mer oroande.

Det var många år sen jag blev medlem hos ICA, men också flera år sedan jag behövde ett plastkort för att kunna få rabatter. Även ICA hänger med i utvecklingen, verkar det som.

Eller säger detta bara något om att Coop kanske har många väldigt traditionsbundna medlemmar? Att de vägrar sluta använda fysiska kort?