Gränsen för utdelningen på D-aktier

I tider med skakig kapitalmarknad för fastighetsbolag är det lätt att bli orolig för att utdelningen på D-aktierna i värsta fall ska sänkas. Var går egentligen gränsen för när det måste ske?

Detta fick jag en läsarfråga om och jag började själv undra hur man ska tolka bolagsordningarna.

Vi vet att D-aktierna har ett maxtak för utdelningen per aktie. De ska i övrigt ge mer utdelning per aktie än övriga stamaktier så länge bolagets finanser tillåter. Börsbolagen med D-aktier har som du ser nedan liknande formuleringar i sina bolagsordningar och det är viktigt att vi inte tolkar det så att utdelningen per D-aktie ska vara X gånger den per A-aktie eller per B-aktie.

Akelius:
”Om utdelning beslutas på stamaktierna, har stamaktierna av serie D rätt till fem gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A, dock högst 0,10 euro per stamaktie av serie D och år.”

Corem Property:
”Stamaktierna av serie D har rätt till femtio (50) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och serie B, dock högst tjugo (20) kronor per stamaktie av serie D och år.”

Fast Partner:
”Stamaktie av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktie av serie A, dock högst fem (5,00) kronor per aktie och år.”

Sagax version är denna:
”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2,00) kronor per aktie och år.”

SBB:
”Stamaktierna av serie D har rätt till fem (5) gånger den sammanlagda utdelningen på stamaktierna av serie A och B, dock högst två (2) kronor per aktie och år.”

Du bör i fallet med exempelvis SBB inte räkna som så att utdelningen på D-aktien ska vara fem gånger den per aktie B-aktie.
Exempelvis att om den onoterade A-aktien och den noterade B-aktien ger minst 40 öre vardera i utdelning ska d-aktierna få fem gånger det lika med 2 kr per d-aktien. 
Det är fel för det finns olika många A- och B-aktier respektive D-aktier och det är den totala summan utdelning från bolaget som gäller.

Rätt sätt att räkna på D-aktiernas utdelning

Rätt sätt att räkna har jag fått från SBB:s IR-avdelning:
”Utdelningen på samtliga D-aktier =
5 * (utdelning A-aktie * antal A-aktier + utdelning B-aktie * antal B-aktier).
Detta belopp ska delas på antalet D-aktier, DOCK högst 2 kr/D-aktie och år.”

Sammanfattning. Varje börsbolag som har en D-aktie delar ut ett visst antal gånger den sammanlagda utdelningen för alla andra stamaktier upp till maxgränsen. Utdelningen per annan stamaktie är det alltså inte, utan de totala beloppet.

Räkneexempel: Då SBB i nuläget lite avrundat har totalt 1 450 000 000 A- och B-aktier innebär 5,4 öre per aktie i utdelning att 78 miljoner kr betalas ut. Fem gånger det gå till D-aktierna. Det innebär 388 miljoner kr delat på 194 miljoner d-aktier, vilket är 2 kr per aktie.

SBB:s gräns för när utdelningen på D-aktierna ska sänkas är om den årliga utdelningen på de andra två stamaktierna är lägre än 5,4 öre per aktie.

SBB:s månadsutdelning på 11 öre per B-aktie under 2022 innebär 1,32 kr per B-aktie om året. Det ska med andra ord till en rejäl utdelningssänkning för B-aktien innan den för D-aktien sänks.

FastPartner gjorde en annan tolkning

I februari 2023 kom FastPartner med bokslutet för 2022 och det innebär bland annat sänkt utdelning på d-aktien:

”Styrelsen föreslår en utdelning om 0,50 (2,20) kr per stamaktie av serie A och en utdelning om 2,50 (5,0) kr per stamaktie av serie D.”

Det var precis som att de tolkade bolagsordningen som att utdelningen per D-aktie ska vara fem gånger den per A-aktie. Inte totalt i antal kronor som ut, utan räknat per aktie.

Det var helt emot vad SBB uppger ovan. Och även Sagax gör den tolkningen, enligt denna analys bakom Affärsvärldens betalvägg:

”Afv har varit i kontakt med Sagax VD David Mindus som bekräftar att det är utdelningen på stamaktierna i Sagax, i Mkr, som är underlag för att beräkna D-aktieutdelningen i Sagax.”

Innan FastPartner reviderade sitt utdelningsförslag för att istället dela som vanligt på sin d-aktie såg det ut att eventuellt kunna bli en juridisk prövning om FastPartners tolkning av bolagsordningen var korrekt. Detta om aktieägare hade velat protestera och anmäla dem om bolagsstämman hade beslutat i enlighet med styrelsens förslag.

För övrigt finns det en chans att återfå en utebliven utdelningen på D-aktien. FastPartners bolagsordning säger att:

”Om utdelning per stamaktie av serie D understiger fem (5,00) kronor ska utdelningsbegränsningen om fem (5,00) kronor höjas så att det belopp med vilket utdelningen understigit fem (5,00) kronor per år kan delas ut vid senare tillfälle om tillräcklig utdelning på stamaktierna beslutas varefter utdelningsbegränsningen ska återgå till fem (5,00) kronor.”

Det var dessutom så att FastPartner i reda kronor inte ens hade behövt föreslå sänkt utdelning då det finns så få d-aktier jämfört med antalet a-aktier. Som Affärsvärlden skriver i sin kommentar/analys:

”Utdelningssänkningen sparar ca 350 Mkr totalt sett. Det är meningsfulla pengar för bolaget. Men just sänkningen för D-aktierna står endast för 37 Mkr.”

Det där hade jag kunnat räkna ut själv, men det sparar tid att citera. 🙂

D-aktiernas utdelning per aktie är inte X gånger belopet per B-aktie, utan det ska räknas totalt i miljoner kr. Efter att FastPartner sänkt utdelningen oväntat mycket på d-aktien kan man undra om det är rätt tolkning.
I aktiechatten på PA:s sajt den 11 februari 2023 skrev jag så här om d-aktier. Risken är hög där och uppsidan rent avkastningsmässigt är begränsad då utdelningen inte höjs över tid.

Dessa aktiedepåer och aktier gäller vid flytt utomlands

Det är mycket som händer med dina svenska aktiedepåer och dina aktieinnehav om du lämnar Sverige och skattskriver dig utomlands.

För alla som kan och vill arbeta från hemmet är boende utomlands en möjlighet som nog allt fler funderar på. För de flesta gäller det enbart perioder under året, men för vissa lockar mer permanent boende och jobb i annat land. Här är reglerna som gäller för dina aktier om du flyttar till annat land.

1 Skriv dig utomlands när du måste. När du bor i ett annat land i mer än sex månader om året är regeln att du ska vara skattskriven där. I praktiken kanske inte respektive lands skatteverk kan hålla koll på exakt hur länge du är i ett land, men om det går att skarva lite är en annan historia. Om rätt ska vara rätt ska du vara skattskriven i det land där du är majoriteten av året.

2 Hemvistintyg till Skatteverket. När du blivit begränsat eller obegränsat skatteskyldig i ett annat land behöver du inkomma med ett hemvistintyg från det utländska landet. Du blir då begränsat skatteskyldig i Sverige och svenska regler gäller inte längre. Detta ska du även meddela dina banker.

3 Ta reda på om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig och i vilket land. Det är också avgörande om du efter utflytten är begränsat eller obegränsat skatteskyldig i Sverige. Det är tydligen också möjligt att vara obegränsat skatteskyldig i två länder samtidigt och då är det reglerna i skatteavtalet mellan de båda länderna som avgör din hemviststat, alltså där du har din primära beskattningsrätt. Skatteverket hänvisar till läsning här på deras sajt.

Vad händer då med respektive depåtyp vid utlandsflytt?

ISK (Investeringssparkonto):

Ditt ISK kommer troligen att hanteras som en kapitalbeskattad depå sedan du skrivit dig i annat land. Eller som Avanzas kundtjänst svarar:
”För ett ISK kommer vi att rapportera kontot som om det vore ett Aktie & fondkonto dvs. att du reavinstbeskattas.”

Enligt Skatteverkets svar till mig förblir ISK sannolikt schablonbeskattat om du är obegränsat skattskyldig i Sverige trots utflytten. Sveriges skatteavtal med ditt nya land kan begränsa schablonskatten och även öppna för skatt på dina tillgångar enligt det landets skattelagar. Läs mer hos Skatteverket här.

Är du begränsat skattskyldig i Sverige blir det ingen schablonintäkt. Det är som jag tolkar det detta som Avanza utgår från i citatet ovan. Enligt Skatteverkets svar till mig kan det bli källskatt på utdelningarna, men även det beror på skatteavtalet mellan länderna. Läs mer hos Skatteverket här.

KF (Kapitalförsäkring):

Ditt KF blir fortsatt schablonbeskattat som vanligt med svenska regler oavsett om du är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige.

Svar från Avanza:
”Om din kapitalförsäkring har öppnats innan du flyttade utomlands är det möjligt att ha kvar kontot då Avanza Pension står som ägare till värdepapperna.”

Gunnar Ihrén som är utredningsledare vid Skatteverkets utlandskontroll förklarar:

”Svenska kapitalförsäkringar beskattas med avkastningsskatt. Försäkringsgivaren är den som är skattskyldig för svenska kapitalförsäkringar och den svenska avkastningsskatten påverkas inte av var innehavaren är bosatt. Det är alltså samma regler för avkastningsskatten (schablonbeskattningen) för svenska kapitalförsäkringar oavsett om innehavaren till försäkringen är obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige.”

För övrigt riskerar du att dubbelbeskattas för din KF om du skattskriver dig utomlands.

Det är mycket som händer med dina svenska aktiedepåer och dina aktieinnehav om du lämnar Sverige och skattskriver dig utomlands.

Det är värt att tänka igenom hur dina olika placeringar och depåer påverkas innan du flyr landet.
Det är värt att tänka igenom hur dina olika placeringar och depåer påverkas innan du flyr landet. Välj mellan ISK och KF med omsorg.

Vad händer med aktierna?

Det skatteavtal som du signerat för att kunna handla aktier i USA heter W-8BEN och är då du har svensk nätmäklare mellan Sverige och USA. Ett sådant avtal fyller vi i elektroniskt och det är giltigt i tre år. Flyttar du utomlands kan du inte längre signera samma W-8BEN som vanligt då du inte längre beskattas i Sverige.

Måste jag då sälja alla aktier eller kan behålla dem utan att kunna handla? Frågade jag Avanzas kundtjänst:
Du kommer kunna ha kvar dessa så länge som ditt W-8BEN-avtal är giltigt. När giltighetstiden går ut kommer du som sagt inte kunna förnya ditt avtal och kommer behöva avyttra dina amerikanska innehav inom 1 månad.

Vi har alltså en viss tid på oss innan W-8BEN löper ut och vi måste sälja de amerikanska aktierna vi har i vår svenska KF. Frågan är om inte giltigheten går ut när du skattskriver dig utomlands, i alla fall måste du meddela din bank/depåinstitut det omgående.

Däremot är det inga problem att äga aktier och börshandlade fonder noterade inom EU. Detta enligt nedanstående svar från Gunnar Ihrén, på Skatteverkets utlandskontroll:

”Vilka tillgångar man får handla med inom ramen för en svensk kapitalförsäkring är en fråga som försäkringsgivaren reglerar i villkoren för försäkringsavtalet. Skatterättsligt finns det inga hinder mot att investera i aktier noterade i andra EU-länder via en svensk kapitalförsäkring.”

Vad göra?

Vill du fortsätta handla med aktier utanför EU, som USA-noterade aktier, får du fixa det i ditt nya hemland. Skaffa en bank och nätmäklare i det nya landet och starta lämplig aktiedepå där, liksom teckna skatteavtal som W-8BEN och liknande.

Ska du bo utomlands så mycket att du är skriven där behöver du med andra ord bank, betal- och kreditkort samt annan privatekonomi i det landet.

I princip kan man därför säga att det inte bara är du som flyttar, utan även din privatekonomi och via vilken bank du handlar aktier.

Det finns också risk för att ditt nya hemland har förmögenhetsskatt och att värdet på din svenska kapitalförsäkring ingår där. Det finns även risk för arvsskatt. Numera finns automatiskt informationsutbyte mellan skatteverk.


Det är inlägget är tänkt som en grundläggande genomgång. Jag är ingen skatteexpert och kommer antagligen inte att kunna eller vilja svara på skattefrågor i ärendet.

Lovande uppdelning av Brookfield Asset Management (BAM) 2022

Kanadensiska investeringsjätten Brookfield Asset Management ska dela upp sin verksamhet och planen är att bli klar innan 2022 är slut. Det handlar om en utdelning värd 12 dollar per aktie, enligt bolagets uppgifter från första kvartalet.

Så här förändras namnen för det nuvarande BAM och kapitalförvaltningen (som i nuläget heter Manager) som ska delas ut:

BAM –> Brookfield Corporation
Manager –> Brookfield Asset Management

Efter att förvaltningen/fondbolaget delats ut heter det kvarvarande ägarbolaget inte längre Brookfield Asset Management utan Brookfield Corporation. Det avknoppade fondbolaget tar sig namnet Brookfield Asset Management.

I årets första brev till aktieägarna hittar vi denna uppställning som förklarar skillnaderna mellan bolagen:

I Brookfield Asset Managements första brev till aktieägarna 2022 hittar vi denna uppställning som förklarar skillnaderna mellan de båda bolagen som koncernen ska delas upp i.

Kvar i Corporation som vi äger nu blir det mesta av allt eget kapital, alla investeringarna i andra Brookfieldbolag (inklusive relativt nya satsningen Brookfield Insurance) och investeringsfonder. Plus 75 procents ägande av Manager. I nuläget handlar det om i runda slängar 200 miljarder dollar i eget kapital.

Det avknoppade bolaget Manager kommer att förvalta dessa investeringsfonder och även vara fondbolag, för Manager kommer att äga 64 procent av Oaktree Capital Management (som kommer att fortsatt ledas av Howard Marks och Bruce Karsh). Det står i det andra brevet för året till aktieägarna.

Manager kommer inte att gå in med eget kapital i det man förvaltar, utan vara renodlade förvaltare av de i nuläget ca 750 miljarder dollarna. Då pratar vi om AuM, Asset under Manegement, vilket på svenska brukar översättas till fondförmögenhet. Det är alltså andelsägarna i fonderna som äger kapitalet, det vill säga Corporation respektive fondspararna i Oaktree.

Hur gör Hernhag?

Som ni kanske vet efter att ha läst min bok om framtidstrenderna för att bli rik gillar jag verkligen affärsmodellen som fondförvaltare har. Går börsen upp stiger sannolikt även intäkterna för förvaltningsavgiften i procent är konstant. Det blir med andra ord lätt större AuM då, även om fonderna tappar lite mot index.

Manager (som tar namnet Brookfield Asset Management) blir det bolaget som inte är kapitalintensivt utan kan dela ut det mesta av sina kassaflöden. Fondbolag med hög direktavkastning eller stigande utdelning är riktigt lockande.

Jag har länge funderat på att köpa T. Rowe Price i den här börssvackan, men Manager kommer jag ju att få via utdelning/avknoppning så ett fondbolag i portföljen får jag ändå. Ser fram emot att läsa mer om det nya bolaget i höst.

Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory

Grunderna när det gäller den del av teknisk analys som handlar om vågteorier kan vi lära oss i boken Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory. Den är skriven av Samuel von Zweigbergk, Jacob Persson och Peter Noreklint på företaget Bontazi.

Grunderna när det gäller den del av teknisk analys som handlar om vågteorier kan vi lära oss i boken Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory.

Videomaterial ingår. Ett modernt plus i kanten är att det med boken följer det en en QR-kod till ett stort videomaterial som förklarar och visar. Boken har dessutom massor med bilder, vilket är bra och helt nödvändigt för att förklara diagrammen.

Jag tror till och med att Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory gör sig bäst som videobok än som vanlig analog bok. Kursdiagram är svåra att förklara i text.

Många begrepp. Boken förklarar kursdiagrammen med många olika begrepp som motivvågor, zigzag-rekyl, flats, diagonaler och impulsvågor. Jag funderar ibland om boken förklarar det så lätt som det går att göra. Kanske är det så, men jag som inte använder vågteorier så ofta får kämpa med alla olika ord och för att se skillnad på de olika varianterna av till exempel rekyler.

Jag är dessutom van att använda andra ordval än de som står i boken, exempelvis säger jag uppgångsvågor istället för motivvågor.

Jag brukar vid enstaka tillfällen leta efter femvågssekvenser uppåt och ABC-rekyler nedåt. Det gör jag i både index och enskilda aktier. Arne Talving pratar däremot inte om fem vågor, utan om tre vågor uppåt. Det är samma sak, för tre av de fem vågorna är uppgångsvågor.

Det går säkert att börja praktisera Elliotts vågteorier som en del i en större analys. Jag tror det att det är bättre att man använder Ta din trading till nästa nivå med Elliott Wave Theory som en uppslagsbok eller liknande, än att läsa hela på en gång. Börja praktisera genom att börja räkna vågor och i kursrörelserna tidigt. Det blir nog lättare att hänga med då.

Elliott Wave Theory i praktiken

Jag vet att man kan fånga in en del börspsykologi i kursrörelser via teknisk analys i form av att titta på de olika vågornas/kursrörelsernas toppar och bottnar i graferna. Jag skrev lite om sånt i min första bok.

Jag får erkänna att jag utöver det fortfarande är delvis skeptisk till att räkna vågor. Främst gäller det subvågsräkning, det blir för kortsiktigt för min hjärna. Jag förstår inte hur man i förväg ska veta vilken bokstav eller siffra som ska beteckna de olika vågorna. Visst ritar alla aktiva inom TA om sina scenarier i takt med att saker förändras, men blir det inte då mycket efterhandskonstruktioner?

Jag var skeptiker till börsens vågteorier när jag fick recensionsexemplaret via min Instagramprofil och jag är lite skeptisk fortfarande, men kanske min ökade kunskap nu kommer att ändra på det framöver. Å andra sidan har jag samtidigt tappat självförtroende.

Vågteoriterminologi

Trots mina över 20 år med näsan i aktiemarknadens frodiga mylla fattar jag inte allt i boken. Jag får intrycket att språket är lätt att läsa, fast det blir till slut för många begrepp. Låt mig ge dig ett exempel från sid 85, som kräver mycket tankeverksamhet för mig att förstå, minnas och sen praktisera i vanliga börsgrafer.

Fyra av de fem (sub)vågorna i den sidledsrörelse som kallas för triangel måste vara zigzag-rekyl eller zigzag-kombination, plus att trianglar har max en intern triangel i våg C, D eller E så det ser ut som totalt nio vågor.

Fyra av de fem (sub)vågorna i den sidledsrörelse som kallas för triangel måste vara zigzag-rekyl eller zigzag-kombination, plus att trianglar har max en intern triangel i våg C, D eller E så det om så sker ser ut som totalt nio vågor. Om jag tolkar det hela rätt.

Vågteoriterminologin gör ämnet kanske lite tungt att läsa. Som sagt är videomaterialet då något som hjälper till.

På sid 99 dyker så den här godbiten upp:

Komplexa rekyler kan vara triple zigzags. Det är för många bokstäver i den teoretiska kursgrafen för att jag ska ta mig an det. Istället skulle jag vilja kalla det för ett konsolideringsintervall eller att börsen går sidledes.

Någonstans här känner jag att jag ger mig. Jag orkar inte läsa boken längre. En tredjedel genom boken blir alla dessa termer och bokstäver i kursdiagram något som knäcker min motivation.

Det behöver inte vara bokens fel, utan kan vara ämnet eller mitt fel. Jag har blivit ekonomiskt fri utan EWT och genom att fokusera mot kurstrender och börspsykologi från helt andra synvinklar. Vad marknaden än må signalera via vågor och vad det kan säga, är det inte min väg att vandra i analysen.

Säljer MDIV och köper svenska aktier

Jag har nu sålt min amerikanska börshandlade fond MDIV.

Eller annorlunda uttryckt. Jag har sålt min USA-ETF First Trust Exchange Traded Fund VI Multi Asset Diversified Income Index ETF (länk till deras sajt). Vilket kort och enkelt namn de har, va?

Anledningen är dels att jag vill sänka andelen jag har placerat i USA nu när dollarn står högt. MDIV utgjorde bara någon procent av portföljen, men kursen går aldrig upp.

I MDIV tjänade jag totalt 8 procent plus årlig utdelning. Inte mycket jämfört med börsindexet DJ USA om vi säger så, även om risken är sammantaget lägre.

Å andra sidan är direktavkastningen goda 5-6 procent över tid och risken borde vara ganska låg då det är en multi-asset-fond med bland annat en ränte-ETF som största investering. First Trust Tactical High Yield ETF verkar vara en långräntefond med höga räntor. Svårt att bedöma riskerna där, särskilt i tider av stigande räntor.

I övrigt innehåller fonden saker jag redan har som REIT:s (fastighetsbolag) och aktier. MLP:er har jag inte, men dessa infrastrukturinvesterade kommanditbolag i Nordamerika möter sedan flera år en sämre skattesits än tidigare. Plus att jag redan har flera aktier i vanliga bolag i energisektorn. Det är med andra ord mycket i MDIV som jag redan har i portföljen.

MDIV är för övrigt en fond jag aldrig kan köpa tillbaka, då vi EU-medborgare inte kan handla USA-noterade ETF:er.

Aktier jag ökat i

För stora delar av kapitalet ökade jag i främst Tele2 B och XACT Norden Högutdelande, samt en lite mindre i Cibus Nordic Real Estate. Sverige-noterad stabilitet i tre olika varianter.

Helt enkelt är detta en ommöblering i mitt segment ”aktier istället för räntebärande” som jag skriv om här. Plus att jag ändå ökade mina likvider något då jag inte återinvesterade allt.

Antal innehav i sparportföljen är nu nere på 37 börsnoterade. VNV, VEF, Sinch, SBB D och Swedish Match har försvunnit tidigare under försommaren och sommaren. Framtida comebacker i några av dem är möjliga, vem vet.

Känns i alla fall bra att fokusera portföljen mot det som verkligen fungerat för mig över tid. Färre innehav är lättare att hålla koll på. Tillväxtsatsningarna får jag ta nya tag med sen i separat ISK.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.