Marcus Hernhag

Fastighetsbolaget Corems D-aktie har en teoretisk risk värd att beakta. I övrigt gillar jag fusionen mellan Corem och Klövern och tycker att du som äger aktier ska acceptera buden.

Jag gillar i princip D-aktier, då det ger en hög utdelning till överkomlig risk. Men det är viktigt att förstå att risken alltid är lägre i preferensaktier i samma bolag.

Ett sådant riskmoment är om ett bolag skulle frivilligt likvideras. Dagens Industris Robert Triches har skrivit intressant om detta (artikeln är bakom betalvägg).

”Om ett fastighetsbolag har handlas med substansrabatt på börsen kan en bolagsstämma i teorin välja att rösta för ett förslag om frivillig likvidation. Så att bolaget säljer alla tillgångar och delar ut nettot till aktieägarna.

Problemen uppstår när man tittar på vad man egentligen får för substansvärdesskydd som D-aktieägare. Tänk tanken att det blir en likvidation av bolaget. Det behöver inte alls vara så dramatiskt som en konkurs, utan ett mer troligt scenario i sammanhanget är kanske snarare en helt frivillig likvidation.”

En D-aktie är en stamaktie och ska tydligen ge samma belopp som A-aktierna och B-aktierna. I Corems fall innebär det att d-aktien är lika mycket värd som de andra stamaktierna, vilket vore rejält under marknadskursen.

Preferensaktien kan däremot enligt Corems bolagsordning lösas in för 500 kr per aktie eller vid bolagets upplösning ge rätt till 450 kr per aktie. Aktier av serie D kan max erhålla 300 kr per aktie vid likvidation, men då Corems D-aktie är en stamaktie ska den behandlas lika med de övriga stamaktierna. I praktiken är det därför det egna kapitalet per stamaktie som betalas ut och det är i skrivande stund inte ens en tiondel så stort.

Jag bedömer att den här risken för Corems D-aktie är väldigt liten, men den finns och är värd att beakta då D-aktiens kurs i skrivande stund i juni 2021 är så mycket högre än för de övriga två stamaktierna och deras substansvärden.

Corems bud på Klövern och erbjudande till D-aktieägarna

Corem har lagt bud på Klövern. Båda bolagen har samma storägare, Rutger Arnhult via hans bolag. Därför lär fusionen gå igenom.

Mitt råd kvarstår att du som äger preferensaktier i Klövern ska välja preferensaktien i Corem. Välj inte d-aktien, såvida du inte är beredd att ta högre risk för att få lite högre direktavkastning. Jag har bland annat i fredags svarat motsvarande i aktiechatten hos Privata Affärer.

Har du A-aktier eller B-aktier är det också lika bra att tacka ja.

Acceptperioden är 14 maj till 11 juni 2021.

Corem har även erbjudit sina aktieägare av preffar att byta till d-aktier. Det vore bra för bolaget för då kan fastighetesbolaget lättare få högre kreditrating. Det beror på att D-aktier räknas som eget kapital till 100 procent medan preferensaktier bara gör det till 50 procent. I alla fall om du frågar kreditratinginstituten.

Mitt råd är att avvakta med att byta från Corem Pref till Corem D. Det är trots allt en annan typ av utdelningsaktie. Jag tror heller inte att preferensaktien kommer att bli riktigt dåligt handlad, utan ha hygglig omsättning även framöver.

Acceptperioden är 28 maj till 11 juni 2021.

Utvecklingen är värd att bevaka, för om tillräckligt många väljer D-aktien kanske preferensaktien efter det kommer att handlas väldigt lite och det är en risk i sig. Då vore det lika bra att bita i det sura äpplet och byta till D-aktien.

Sammantaget håller jag med Klöverns styrelse och det de skrev i pressmeddelandet (Klövern är nu uppköpta som jag kan inte länka till nyheten på deras sajt längre).

Allmänt tycker jag båda bolagens D-aktier och preferensaktier är rätt bra, då fastighetsbolagen tuffar på och tjänar pengar. Riskerna är överkomliga, så i nedgångar är de värda att överväga att köpa till den del av din portfölj där du har stabila utdelare.

Villkoren för Corems och alla andra preferensaktier finns på min preff-sida.

Hernhags Utdelare. Efter att ha sålt i AT&T i måndags köpte jag i samma andetag aktier i Tele2 och Bahnhof samt i Broadcom.

Tele2 B har fallit i kurs och står nu inte så mycket högre jämfört med när jag tog hem en storvinst där för några år sedan. Samtidigt har bolaget fortsatt att renodla och verkar ha mycket bättre koll på sin långsiktiga strategi än AT&T.

Dessutom försvinner valutariskerna till stor del och källskatten på utdelningarna. Plus att Tele2 B ger samma direktavkastning på 5,4 procent om AT&T kommer att göra efter deras kommande avknoppning och utdelningssänkning.

Jag satte största delen av kapitalet i Tele2, som en lågriskaktie med hög utdelning. Hade det inte varit för att Kinnevik slopat den ordinarie utdelningen och att deras aktie knappt har någon substansrabatt längre hade det varit ett alternativ. Nu blir det bra att göra en återkomst i Tele2 igen. 2018 sålde jag Tele2 och köpte bl.a. Brookfield Renewable, vilket var ett bra byte.

Tele2 har kassaflöden som räcker till investeringar och utdelning, särskilt efter sparprogrammet. Värderingen känns inte längre för hög. Planen är att vara mer långsiktig i aktien denna gång.

Det andra nygamla innehavet är Bahnhof. Kursen har rekylerat och deras utdelningstrend imponerar. Direktavkastningen är heller inte alltför låg, då 1,9 procent är bra för ett tillväxtbolag. Webbhotell och bredband hör framtiden till, men jag önskar att Bahnhof ägde mer infrastruktur.

Mitt inhopp i Bahnhof 2017 var lyckat och precis som i Tele2 hoppas jag vara mer långsiktig denna gång, även om stora kursrusningar och/eller inbromsad tillväxt för bolaget kan få mig att sälja.

Jag fyllde även på mitt innehav i amerikanska Broadcom, som utvecklar allt från teknik som finns i en iPhone till antivirusprogram. Stora utdelningshöjningar de senaste åren och ett kassaflöde som täcker utdelningen.

Broadcom är en bred slagsida mot IT helt enkelt. Bättre tillväxtförutsättningar än AT&T tror jag de har också, utan att risken känns alltför hög. Direktkastningen är 3 procent, vilket är hyggligt.

Sammantaget höjer jag risken och sänker direktavkastningen genom att ha bytt ut AT&T mot Tele2 som lågrisk och Bahnhof och Broadcom som vanliga utdelningsaktier. Läs mer om mina olika delar av aktieportföljen här.

Tillväxtchanserna ökar samtidigt och bonusutdelning från Tele2 kommer redan i sommar enligt planerna. Bahnhof känns som ett bra tillväxtcase även det kommande decenniet och Broadcom ger stabilitet och lagom tillväxt samt bredd mot flera framtidsområden inom IT.

Uppdatering av läget i Tele2-aktien finns här i ett blogginlägg från oktober 2023.

Efter att ha räknat på saken har jag av strategiska skäl sålt ut hela mitt innehav i amerikanska telebolaget AT&T.

Jag sålde mina aktier i måndags till en kurs på strax över 30 dollar. Efter att AT&T delat ut aktierna i TimeWarner sjunker aktiekursen med värdet av det bolaget, troligen ned till 22,50 dollar då jag beräknar att det står för en fjärdedel av värdet.

Efter 35 år av höjda utdelningar sänker bolaget sin utdelning. AT&T har nämligen här på sin sajt meddelat att de ska ”storleksförändra” utdelningen så att utdelningsandelen blir 40-43 procent av det fria kassaflödet på över 20 miljarder dollar om året efter utdelningen. Säg 43 procent och 20 miljarder exakt så blir det 1,20 dollar per aktie i utdelning.

Direktavkastningen sjunker därmed från nuvarande 6,9 procent till fortfarande höga 5,4 procent. Utdelningstrenden är säkert säkrare efter sänkningen, då utdelningsandelen sjunker, men det räcker inte.

Utdelningen per aktie sänks med mer än vad som motsvarar den avknoppade delen TimeWarner. Annars hade vi kunnat justera utdelningen för avknoppningen, som när Atlas Copco delade ut Epiroc. Då sänkte industribolaget utdelningen per aktie, men justerat för utdelningen var den oförändrad. Nu sänker AT&T oavsett hur man räknar.

Första gången jag sålde AT&T var i juli 2018. Då inför den stora fusionen med TimeWarner.

Det finns flera anledningar till att jag återigen säljer AT&T.
* Inkonsekvensen. De vara bara tre år sedan bolaget förvärvade TimeWarner för det fanns så stora och viktiga synergier. Nu plötsligt är det mycket bättre att AT&T inte äger något, utan deras aktieägare ska direktäga mediadelen som ska slås ihop med Discovery för det finns så stora och viktiga synergier i den affären istället. Jag har tappat förtroendet för koncernens långsiktiga affärsförmåga efter denna helomvändning.
* TimeWarner var trots allt den del av koncernen där tillväxten var snabbast sett över tid och när det inte råder pandemi.
* Skulle jag vilja äga ett separat innehållsbolag inom streaming skulle jag välja Netflix eller möjligen svenska Nent som äger Viaplay.
* Jag ser inte vad som ska driva upp kursen långsiktigt i AT&T. Ständiga omorganisationer måste göra det svårt att fokusera mot tillväxt.

Kursmässigt tjänade jag inget i svensk valuta, men direktavkastningen gör så att jag ändå fick någon form av vinst totalt sett. En okej liten avkastning i en aktie med rätt låg risk.

Vilka tre aktier IT- och telekomaktier jag placerade kapitalet i förklarar jag i kommande blogginlägg. Det finns bolag som sköter sin strategi och som har bättre tillväxt än AT&T. Delar av kapitalet placerar jag därmed mer offensivt.