Därför har Akelius och andra preffar fallit

New York-börsen.
New York-börsen. Fotot är gratis och från sajten pexels.com.

Här kommer veckans frågor och svar som jag har fått per mejl från er läsare. Ny aktiechatt på fredag kl 10 hos PA och chans att ställa fler frågor till mig där.

Hur kommer det sig att Akelius pref är pressad under 300 kr för tillfället? Lägsta inlösenkurs är ju 330 kr om cirka 10 år. Vad är det marknaden ser som inte jag ser? Vågar jag placera en del i Akelius?
Preferensaktierna började falla när marknadsräntorna vände upp i våras. Den svenska statliga tioårsobligationen har gått från 0,2 till 0,7 procent. Att långräntorna plötsligt blivit mer än tre gånger så höga påverkar preffarna. Akelius som bolag innebär fortfarande ganska låg risk, men preferensaktier är inte bra om räntor och inflation stiger rejält till säg 3-4 procent eller högre. Du får ju nästan aldrig utdelningshöjningar i preffar, så det finns inget kom kompenserar för hög inflation.

Alla de preffarna som vid vissa tillfällen har kurser som är långt över inlösenkurs. Vad är det som gör att dessa kurser går upp så dramatiskt?
Efter att räntorna började stiga i april har få eller knappt någon preff varit över sin inlösenkurs. Det är bara om räntorna är verkligt låga som marknaden värderar preferensaktiernas direktavkastning så högt att de kan tänka sig att köpa över inlösenkurs och därmed ta en garanterad kursförlust om det blir inlösen. Normalt vill ju ingen ta den risken, men periodvis var jakten på trygga inkomster rätt desperat.

När kan man göra nyinvesteringar i långa räntor? Räntorna lär ju inte gå så mycket lägre från dessa nivåer så att investera nu blir som att göra en given förlustaffär om jag förstår det rätt? Men om räntorna skulle hoppa upp 3% direkt så skulle ett kraftigt prisfall på obligationer ske och då kan det vara en ok affär att köpa? Eller är långa räntor döda som investeringsmöjlighet under många år framöver?
Stiger räntorna kan långräntefonder tappa lite i värde. En tumregel är att 1 procents högre marknadsräntor leder till att en långräntefond med en genomsnittlig duration/löptid på obligationerna på 3 år tappar 3 procent i värde. Har de en löptid på 4 år tappar fonden 4 procent, o.s.v. Nu talar det mesta för mer eller mindre låga räntor ett tag till men blir det tillfälligt lite högre räntor och långräntefonder tappar så är det nog är ett läge, ja.

Tror du att det är vettigt att dela upp räntesparandet i två delar, en i USD och den andra i SEK? Eftersom det är låg avkastning i denna kategori så kanske valutarisken blir för stor här? Eller man kanske bör tänka att uppsidan är lika stor?
Valutor svänger rätt mycket och förtar därmed lite av tryggheten med räntesparande. Satsa svenskt.

Hur kan man köpa VW-aktier? 
VW-aktier kan du köpa om du ringer in din order till mäklare, men det kan bli högre courtage då. De banker/mäklare som inte har DMA (direktuppkoppling) för tyska börsen kan inte mäkla via sin sajt.

Jag har investerat i guld via en amerikansk ETF. Dollarn går upp -> guldet går ned och vice versa som jag förstår det. Blir investeringen något som närmar sig ett nollsummespel då för oss svenskar om man köper i USD?
Nej. Även om vi valutajusterar guldpriset så rör det på sig. Det handlar främst om utbud och efterfrågan, först därefter om valutaeffekter.

Jag tänkte månadsspara åt min nyfödda dotter i två-tre investmentbolag i 20 år. Vilka tycker du?
Då säger jag Investor, Lundbergs och Latour.

 

Köper HCP, minskar i preffar

Sen Svea Ekonomi sänkte räntan på sparkontot ytterligare flyttade jag mitt kapital därifrån.

Dessutom sålde jag små poster i Amasten Pref och Hemfosa Pref idag. I preffarna har direktavkastningen krupit nedåt i takt med att kurserna stigit. Det är fortfarande två riktigt stora innehav för mig, men det blir ju inga utdelningshöjningar i den här typen av aktier.

Det blir det däremot i mitt nya innehav HCP, som höjt utdelningen 30 år på raken. Amerikanska fastigheter som ger en direktavkastning på ca 5,5 procent. Nästan lika högt som mina preffar, fast här med chans till höjd utdelning. Borde valutakursrisken/potentialen till trots löna sig på sikt.

Nu när aktien är i en svacka passade jag på att köpa en medelstor post. Räntehöjningar är troligen det som pressar lite grann i USA, men det lär bli fortsatt billiga lån för HCP. Efterfrågan på fastigheter för hälsovård lär inte minska, även om det är många turer kring statliga besparingar och Obamacare i USA.

Jag ska köpa lite i räntefokuserade hedgefonden Excalibur också. Bättre än sparkontot, om än till lite högre risk. Torrt krut i väntan på en eventuell börskrasch något år.

I april försvinner Axis också när uppköpet går igenom. Mer krut till bössan…

Nybörjartips för sparande och dyra preffar

Är 65 år och har börjat att lära mig om aktiesparar i ISK på lång sikt och ”liten risk”. Har 10/15000Kr.Är det en för liten summa?? Vilka aktier? Bör jag vänta till slutet på 2015? Hur skulle du gjort i mina kläder?
Det är ganska lite, men inte för lite. Alltid en början. 😉 Köper du aktier i ett investmentbolag som Investor blir det säkert bra på fem års sikt eller längre. Det där med tajming är svårt, jag har ingen aning när börsen toppar eller när det kommer en kursrekyl. Ett sätt att tackla det hela är att månadsspara i i en fond som Carnegie Strategifond, då får du både aktier och räntebärande och du sprider ut inköpstillfällena.

Min pappa dog tragiskt i cancer nu i början av året, så nu har min mamma hus och kommande dålig pension. Hon kommer få lite pengar av försäkringsbolaget och har tänkt placera ca 500 000 kr, jag har sagt ja ska hjälpa henne kolla upp lite vad hon ska hitta på för placering och hon vill nog ej gå in i aktier. Hon har fått ett erbjudande från Folksam på 8%, men får ej ta ut något då på ett år ½. 
Folksams erbjudande låter som pensionssparande eller något, svårt att svara på det. Men hon behöver nog trygga placeringar. Företagsobligationsfonder och blandfonder är nog lämpligare och enklare än aktier. Spiltan Räntefond Sverige, Carnegie Corporate Bond och Carnegie Strategifond är tre bra fondalternativ.

Vad tror du om preffar nu när flera av dom på kort tid stigit mycket över en årsränta. Är det kanske tid att kliva av och ta hem vinsten dom har ju en begränsad uppsida från dagens nivåer.
Uppsidan borde vara begränsad, men de låga räntorna kan hålla i sig länge än. Det känns sammantaget som att det ändå inte är bråttom att lämna preferensaktierna. Alternativ med samma direktavkastning och risk finns knappt. Är du överviktad i preffar är det rimligt att vikta ned lite, annars är det nog att behålla som är bäst.

Jag förvaltar redan min och min frus kapital och mina föräldrar vill att jag hjälper dem också. Kapitalet jag får av dem, ska jag fylla på i befintlig portfölj eller använda ett separat ISK med nya aktier och fonder? (mejlet kortat)
Det blir enklare rent administrativt att inte hålla på med för många olika ISK, utan att fokusera och ha allt på samma depå. Så länge du håller koll på vems pengar/uppgång/vinster som är vems. Med det sagt skulle en till inte vara hela världen. 🙂 Vad viktigare är, ha inte för många olika aktier. Det antal du har räcker långt, möjligen kunde du leta en aktivt förvaltad globalfond eller hedgefond, men för många papper gör att det blir svårare att hålla koll. Fyll på i befintlig portfölj är mitt grundråd.

Jag köpte Bufabaktien för ca en månad sedan och efter den svaga rapporten  rasade aktien med ca 17 %. Tycker du att det är någon idé att ligga kvar i aktien och hoppas på en rekyl efter ett sådant ras eller tycker du att det kan vara klokare att sälja redan nu? Chansen känns ju inte som så stor att aktien ska ge någon vidare avkastning på kort sikt i alla fall såvida inte rapporten tolkas som ett högst tillfälligt problem för företaget av marknaden. Det kanske i grunden trots allt är ett bra bolag som har goda möjligheter att växa framöver, eller?
Om du har en långsiktig strategi och köpte Bufab på sikt ska du inte kasta dig ut ur aktien. Följ den strategi du har. Jag har inte granskat rapporten än, men det är inget fel på bolaget i grunden. Är du kortsiktig och/eller trendföljande trader ska du kanske överväga sälja och köpa något i stigande trend istället.

Jag chansar och mailar dig om en fråga om Kapitalförsäkring.
Folksam Liv kom med ett erbjudande om att köpa en kapitalförsäkring med märkt med Januari 2015. Jag har ett kapital på 825 tusen på ISK konto, jag sålde av mig USA fonder som stigit 30% sen septemberg 2014 och aktier som givit mig 16 %, blev rädd för ett börsras. Man är bunden i 5 år men det går att ta ut mot en avgift ju tidigare ju högre avgift efter 5 år är den 250 kr. Det är mina privata pensionspengar tänkte få de att öka mer än Bankräntan, jag är 67 år och tänkte mig 3-5 år horisont.

Det jag brukar rekommendera är att undvika sparformer som innebär att du binder (låser in) kapitalet. En vanlig KF eller ISK utan bindningstid eller avgifter är för de allra flesta bättre. Är du rädd för börsras men vill investera kan ju relativt trygga fonder (företagsobligations eller hedge) eller preferensaktier vara alternativ.

Enter the dungeon of Ratos Pref

Sedan räntan på mitt sparkonto började sjunka till riktigt låga under hösten nivåer har jag flyttat pengar till befintliga preferensaktier och i Castellum. 1,8 procent blir 1,6 procent från 1 november, vilket är 1,1 procent efter skatt. En del sätter jag i de företagsobligationsfonder jag har, men inte allt.

För även om preffar som Akelius och Amasten och Victoria Park har fallit lite i kurs lockar 6-8 procent i direktavkastning mer än 1,1 garanterade procent, eller lite mer ränta till lite högre risk i räntefonderna. Särskilt då aktierna placeras i kapitalförsäkring där de låga marknadsräntorna innebär låg avkastningsskatt.

Eftersom Ratos Pref är den kanske säkraste preferensaktien har den länge haft lägst direktavkastning av alla preffar. Den är tunt handlad och har fallit lite nu i höstrusket. Direktavkastningen är trots det bara 5,4 procent på den kurs jag köpte i fredags. Men från 2017 höjs utdelningen från 100 kr till 120 kr, vilket med oförändrad kurs ger 6,5 procent.

Inlösenkursen är 2012,50 kr fram till och med årsstämman 2017 och därefter till 1837,50 kr. Därmed kan jag få en minimal kursförlust om Ratos mot förmodan skulle lösa in aktierna om några år. Ratos affärer i olika branscher är det som sänker risken och att stamaktien får så oerhört mycket mer utdelning än preferensaktien gör att om det går riktigt dåligt för Ratos är det långt kvar tills preffens utdelningar är i farozonen.

Jag har därför satt en liten slant i Ratos Preferensaktie och tar därmed rygg på vissa andra utdelningsjägare i blogg- och twittersfären som också ”fyndat” i dagarna. 🙂

Alla preffar jag har kan jag tänka mig att sälja om priset blir för högt. Det finns alltid alternativ på något vis. Ratos Pref får vi se hur den går på korts ikt, om jag köper mer framöver eller säljer om den mot förmodan återhämtar sig snabbt. I grunden siktar jag på att behålla den och andra aktier väldigt länge.

Halverar i Balder Pref, flerfaldigar i Amasten Pref och ökar i MDIV

Eftersom Balder Pref handlas strax över inlösenkursen på 350 kr och bara ger 5,6 procent i direktavkastning har jag halverat mitt innehav med god förtjänst. Istället tog jag chansen och ökade upp det alldeles för lilla innehavet jag fick i tilldelningen sen jag tecknat mig för Amasten Holding Pref. Från en preferensaktie i fastighetsbranschen till en annan.

På 270 kr ger Amasten Pref 7,4 procent i direktavkastning, vilket känns lockande med de ca 6 procent som de flesta andra någorlunda trygga fastighetspreffar ger. Risken är högre i Amasten än i Balder och Akelius, men direktavkastningen tycker jag kompenserar fullt ut för det.

Amasten blir lönsamma även icke-proforma via de fastighetsköp de nu genomför och inlösenkursen ligger på 350 kr, vilket är högt ovan de ca 270 kr aktien kostar i skrivande stund. Jag siktar på ett långsiktigt passiv innehav att mjölka utdelning från.

I Balder Pref avvaktar jag ett tag till med återstående innehav, eftersom det trots allt är ett populärt papper i ett bra bolag, trenden är långsiktigt upp, preffar är populära, och det sannolikt inte blir någon inlösen av Balders preffar än på länge.

Jag har även passat på att öka en del i den börshandlade fonden MDIV, som nu är mitt största ETF-innehav.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.