Kategori: Aktietips & analyser

Min tillväxtaktiefond (portfölj) tecknar fullt i grossisten Beijer Refs pågående nyemission. Det är också mitt allmänna råd i aktien.

Du hittar tillväxtaktiefonden på sidan över hur du bygger en egen aktiefond och i min bok Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Då likviderna på just detta ISK inte räckte så satte jag in mer kapital. Anledningarna är att jag tycker att Beijer Refs tillväxtresa imponerar hittills och jag tror att den fortsätter.

Att stoppa in mer kapital endast i en aktie och inte de andra påverkar mitt ”tillväxtindex” viktning en smula, men inte så mycket. Jag kan ha som regel att i det lilla balansera om när det är offensiva och vettiga nyemissioner.

Värderingen av Beijer Refs teckningsrätter

Skillnaden mellan aktiekursen 155 kr och teckningskursen 110 kr är 45 kr. Då var tredje teckningsrätt du fått ger rätt att teckna en ny aktie med de 45 kr i rabatt ska varje teckningsrätt vara värt 15 kr.

Detta då det krävs tre teckningsrätter för att teckna en ny, så vi delar rabatten på 45 kr på tre och får värdet 15 kr.

Just nu den 2 mars blev slutkursen för Beijer Ref TR B till 15,23 kr. I teorin är det därmed minimalt bättre att sälja teckningsrätterna, även om det kanske inte lönar sig ändå på grund av courtage.

Jag gissar att det höga priset beror på att flera av de största aktieägarna vill öka i Beijer Ref via nyemissionen då det inte är lätt för de att göra det via aktiens vanliga handel utan att påverka kursen.

Eller så handlar det bara om att ett kvalitetsbolag ska ta in mer kapital och det är en självklarhet för alla att teckna.

Därför är Beijer Ref ett kvalitetsbolag

Beijer Refs vinst per aktie har enligt Börsdata trefaldigats sedan 2016.
Intäkterna per aktie har mer än dubblats sedan 2017.
Utdelningen har enligt Hernhags egen statistik bara sänkt utdelningen en enda gång på 21 år.

Framtiden ser mycket ljus ut nu när miljöfarliga kylprodukter måste fasas ut i både EU och i USA. Här är en citat från en intervju med bolagets vd i DI:

”Det som har hänt i USA är att man nu förbjudit miljöfarliga kylgaser och ska fasa ut dem till 2036, men man har också satt upp nya regler för energieffektivitet på HVAC (Heating, Ventilation, Airconditioning, reds. anm.) och 2025 ska alla produkter ha naturliga köldmedel. De här trenderna betyder att man måste uppdatera hela produktutbudet, och där är vi långt framme redan”, säger Christopher Norbye.”

Det stora amerikanska förvärvet Heritage Distribution må se dyrt ut, men det är inräknat i aktiekursenj och ger såvitt jag kan förstå en bra plattform för fortsatt tillväxt.

Beijer-aktien handlas till 49 gånger 2022 års vinst och det är i sig högt. Långsiktigt är värderingen ändå värd sitt pris om bolaget fortsätter att växa med över 15 procent om året.

Teckningstiden i Beijer Refs nyemission är 2-16 mars och handel med teckningsrätter sker 2-13 mars 2023.

Här är 2023 års utfall av aktiestrategin Dogs of the Dow fast på Stockholmsbörsen. Det då börsbolagen meddelat utdelningsförslagen till vårens årsstämmor.

Strategin Dogs of the Dow går ut på att man årligen investerar i de tio storbolagsaktierna med högst direktavkastning.

Dessa impopulära ”strykhundar” är ingen aktiestrategi som jag själv följer. Däremot gillar jag vissa av aktierna och det skriver jag om i veckans krönika hos Privata Affärer. Krönikans kursdatum är 24 februari 2023. En av mina favoriter långsiktigt på listan är Boliden:

”Gruvbolaget Boliden må vara konjunkturkänsliga och råvarupriserna svängiga, men den annalkande stora bristen på koppar och andra metaller i världen gör att det här är en bra basindustriaktie. Osäkerhetsmoment som låg metallhalt i gruvorna måste vi stå ut med här. Direktavkastningen är 6,3 procent inklusive bonusen. Räknat på den ordinarie utdelningen sjunker nyckeltalet till ändå hyggliga 3,6 procent.”

Vill du läsa mer om strykhundarna på börsen skriver jag lite om det i min första aktiebok – Den enkla vägen att lyckas med aktier.

Årligen lägger jag ut dessa tio utdelningsaktier på denna sidan.

Nästan alla svenska bolag på mina topplistor över Nasdaq Stockholms börsens stabilaste utdelningsaktier klarade utdelningen. Detta för räkenskapsåret 2022, det vill säga den som betalas ut under 2023.

Ny etta i Sverige över inom utdelningshöjningar har vi programvarubolaget Vitec, med 21 år i följd.

Ny på listan över bolag som aldrig sänker sin ordinarie utdelning har jag lagt in Bahnhof, som likt Axfood har 14 år i följd utan sänkning.

På topplistorna var det få bolag som sänkte utdelningen. I fastighetssektorn hittar vi Castellum som slopar utdelningen och FastPartner som sänker sin.

I övriga branscher var det IT-konsulten Softronic och teleoperatören Telia som sänkte.

Alla andra på topplistorna behöll eller höjde. Utifrån att 2022 var ett år av kraftigt stigande räntor är det ändå ett riktigt bra utfall.

Uppdatering den 30 mars 2023: Per aktie sänkte Beijer Ref på grund av att nyemissionen ökade antalet aktier.

Uppdatering den 15 maj 2023: Jag har lagt till Ework bland utdelningsbolagen som sällan sänker:

Både utdelningarna under 2023 och 2024 är i farozonen för många fastighetsbolag. Två bolag har pausat utdelningen hittills och det borde bli fler.

Högt belånade Cibus Nordic är en kandidat. En negativ tolkning är att kreditlinan hos bankerna redan är stretchad till max.

Castellum och Estea har pausat

Estea Omsorg har pausat utbetalningarna av räntorna till oss som äger kapitalandelsbeviset (vilket är en börshandlad skuldsedel). Som jag skrev i aktiechatten hos Privata Affärer tycker jag att det känns lite synd även om det är ett bra försiktighetsdrag.

Räntan kommer att ackumuleras och ägarna till andelsbevisen har rätt att få den vid senare tillfälle. Castellums pausade utdelning kommer inte tillbaka på det viset. Estea Omsorgs indragna ränta har jag därför inte så mycket emot. Vi står helt enkelt längre fram i kön till utbetalningar där.

Den ackumulerade räntan läggs bara på hög, så det blir ingen ränta på ränta-effekt i Estea Omsorgs räntepaus. Det är det svar jag får av bolaget.

Fler fastighetsbolag lär sänka utdelningen

Fastighetsbolag som jag tror kommer att sänka utdelningen på sina stamaktier är bland annat Corem Propertiers.

Cibus Nordics utdelning ligger också i farozonen över tid. Här är några punkter som gör att jag att jag backar:
– Signaler från flera olika håll i branschen om att fastighetsbolag allmänt kommer att behöva sänka eller dra in utdelningarna helt. Det beror på att även om bankerna är pigga på att låna ut, sker det inte till vilka villkor som helst.
– 58 procent i belåningsgrad är högst i branschen och det var inget som bolagets CFO direkt bemötte när jag frågade. Inte mer än att de har höga avkastningskrav och mycket stabil efterfrågan från kunder. Det är ju mer intäkts- och tillgångssidan av det hela. Kostnads- och skuldsidan är vad den är och det är där molnen tornar upp sig.
– Obligationen de emitterade under hösten 2022 var enligt detta pressmeddelande till tremånaders euribor plus 7 procentenheter är dyr. Ca 9 procent i skrivande stund. Det säger en del om vilka risker räntemarknaden sätter på bolaget just nu. Löptiden är dessutom bara tre år och inte som i Intrums fall där den svindyra obligationens löptid var på drygt fem år.
– Det blev lite konstigt när Cibus under första halvåret 2022 skulle införa en D-aktie och sen ångrade sig och fick ändra utdelningen på stamaktien till det vanliga via en extrastämma. Borde inte bolagsledningen ha kollat med storägarna innan? Eller ändrade sig storägarna under tiden? Läs t.ex. det här hos Fastighetssverige.se.

Cibus Nordics aktie halverades å andra sidan i kurs under 2022 och frågan är om det därför alls behöver rasa så mycket mer även om utdelningen sänks eller slopas i vår eller om drygt ett år. Castellum-aktien föll inte med så dramatiskt mycket på deras besked sett över ett par veckor.

Vad svarar Cibus Nordic?

Jag frågade Cibus finanscehef Pia-Lena Olofsson om ovan nämnda obligationslån som kostar euribor plus 7 procentenheter i ränta. Det innebär drygt 9 procent i årsränta på det lånet.

Varför lånade Cibus Nordic på obligationsmarknaden till euribor+7 procentenheter istället för att ta banklån där räntorna borde vara lägre?

– Vi har inga obelånade fastigheter att ta en seniorfinansiering i bank med. När vi tar banklån så belånar vi portföljer av fastigheter med säkerhet i dessa fastigheter. Alternativet är juniorfinansiering/mezzaninlån som ligger säkerhetsmässigt efterställt den seniora finansieringen i bank. Denna typ av lån har en högre ränta än bankfinansiering – i många fall likställd med obligationsfinansiering.

Min tolkning av det svaret är att fastigheterna mer eller mindre är så belånade de kan vara. Med 58 procent i belåningsgrad är kanske banklånen redan stretchade till max och det är efterställda obligationslån till rejält hög ränta som gäller.

9 procent i låneränta är klart högre än avkastningskraven på fastigheterna. I tider med stigande ränteläge är det oroande.

Vad gör Hernhag med sina aktier nu då?

Jag älskar Cibus Nordics fokus och som jag skrev i förra inlägget vill jag gärna öka, men det är bara på lång sikt.

Kortsiktigt är jag så pass fundersam kring utdelningen att jag har minskat genom att sälja en tredjedel av aktierna. Cibus väger ändå 1,9 procent av portföljen och tills vidare tycker jag det räcker. Aktien behöver inte falla så mycket mer, vad vet jag.

Kapitalet placerar jag om i annat där utdelningen känns säkrare. Bland annat har jag ökat lite till i BAM, Brookfield Asset Management.