Kategori: Aktietips & analyser

Nordnet har idag meddelat oss sparare i olika så kallade LP:s (motsvarar handelsbolag/kommanditbolag) att nya regler och skatter gör att de kommer att stoppa oss från att äga sådana framöver.

”Vi har identifierat att ett eller flera av dina innehav kommer att påverkas av ett nytt amerikanskt regelverk som träder i kraft 1 januari 2023. Det nya regelverket innebär att försäljningar av innehav i så kallade ”Publicly Traded Partnerships ” kommer att påföras en stämpelskatt om 10% av hela försäljningssumman. Exempel på värdepapper som påverkas är Brookfield Renewable Partners LP Unit, Brookfield Property Partners A Units , Brookfield Infrastructure Partners L.P Unit , Enterprise Products Partners L P Unit och Lazard Lazard, A.”

10 procent i straffskatt på hela försäljningsbeloppet vill vi ju slippa. Det stora problemet är att de vanliga bolagsformen Corporation som motsvarar aktiebolag står högre i kurs än LP.

För Brookfield Infrastructure är skillnaden mellan BIP och BIPC att den sistnämnda står 20 procent högre i kurs för exakt samma exponering mot verksamheten. Direktavkastningen är därmed lägre då utdelningen är identisk. Illa, men vad göra. Långsiktigt kanske det blir bättre med Corporation då den egentligen är mer anpassad för börsnotering av oss icke nordamerikaner med nätmäklare som går via depåbank.

Avanza har på grund av administrativa bekymmer länge inte ens godkänt att köpa andelar/aktier i bolagsformen LP, fast de har ännu inte meddelat att de likt Nordnet kommer att tvångssälja innehav i LP om man inte gör det själv.

Nordnet:
”Nordnet kommer från och med den 23 december 2022 inte längre att tillåta innehav i Publicly Traded Partnerships inom kapitalförsäkring, tjänstepension och andra pensionsprodukter tillhandahållna av Nordnet Pensionsförsäkring. Detta innebär att du snarast behöver sälja dina innehav i Publicly Traded Partnerships hos Nordnet. Vi erbjuder courtagefria försäljningar av dessa innehav fram till ovan datum.
Om du den 23 december 2022 inte sålt dessa värdepapper, kommer vi i enlighet med våra villkor att sälja de berörda värdepapperna för din räkning.”

Det är mina egenskapade ”indexfonder” alltså portföljer som jag har hos Nordnet och dessa kommer att jag att behöva byta från LP till C i. Motsvarande blir det för min utdelningsportfölj hos Avanza.

Hernhags Utdelare. Lagercrantz är som jag nyligen skrev den nya utdelningsaktien i Utdelningsfavoriter by Hernhag. Här kommer en analys där jag försöker beskriva läget för tillväxtbolaget och aktien.

Lagercrantz är ett snabbväxande industribolag. Affärsidén är ”att inom expansiva nischer erbjuda värdeskapande tekniska produkter och lösningar till företagskunder.” Det verkar bolaget ha lyckats med då historiken är bra.

Verksamheten fokuserar mot Nordeuropa och omfattar nischer inom bland annat elinfrastruktur, mät- och regleringsteknik och säkerhetsprodukter. Det låter onekligen som möjliga framtidsområden med viss strukturell tillväxt.

Målet är att öka resultatet med 15 procent om året, vilket är ganska högt. Det inkluderar förvärv och är enligt deras sajt inte per aktie utan totalt sett. Det är en bra ambition ändå.

Senaste kvartalet var intäktstillväxten 39 procent till knappt 1,7 miljarder kr, varav den av egen växtkraft (organisk) 11 procent. Förvärv och valutor hjälper med andra ord upp den totala försäljningen i kronor räknat.

Vinsten per aktie lyfte 45 procent till 0,82 kr. Full fart med andra ord och orderboken beskriver bolaget i sin rapport här som fortsatt god.

Intressant är också att bolagets andel egna produkter ökar. ”Strategiskt fortsätter vi att öka andelen egna produkter och når nu 72%, vilket innebär att vi närmar oss vårt mål om minst 75%.”
Det är lättare att hålla marginalerna uppe då, även om grossistverksamhet/teknikhandel binder mindre kapital.

Jag tycker för övrigt att det är bra att ett så pass förvärvsglatt bolag har en decentraliserad organisation. Troligen är det bäst att inte gå in och peta alltför mycket i alla enskilda bolag och deras nischer.

Utdelningstrenden och direktavkastningen

15 av de 16 senaste åren har bolaget behållit eller höjt utdelningen. Det blir framöver främst fina utdelningshöjningar på sikt för i närtid kan lågkonjunkturen och de stigande räntorna göra att styrelsen blir försiktig.

Bolaget har brutet räkenskapsår så utdelningen i nästa augusti eller september blir i bästa fall marginellt högre, tror jag. Analytikernas medelprognos enligt Marketsceener.com är en höjning från 1,30 kr per aktie till 1,66 kr per aktie för 2023.

Det skulle höja direktavkastningen en bit, vilket behövs då den nu i november 2022 är låga 1,2 procent. Bra historisk utdelningstillväxt kompenserar för det. De senaste fem åren 2017-2022 är tillväxten höga 14,2 procent om året och det är i linje med målet för resultattillväxten.

Utdelningsandelen är låga 40 procent av årsvinsten som i nuläget ligger på 3,30 kr per aktie. Då Utdelningsfavoriter by Hernhag saknade renodlade industriplaceringar och att Lagercrantz är små nog för att kunna växa under lång tid tror jag på denna aktie som en passiv investering att månadsspara i. Jag hoppas att det blir ett bra tillskott i segmentet för snabbt stigande utdelning.

Finanser, värdering och risker

Värderingen är lite ansträngd då P/E-talet är höga 35, även om snabbväxare sällan är billiga. Något direkt fynd är aktien inte på nuvarande vinster. Kursen har rusat senaste månaden och jag ser gärna rekyler framöver.

Aktien har legat i ett konsolideringsintervall under det senaste året och jag undrar om den orkar gå så mycket mer i närtid. Kommer en allmän börssättning kanske kursen återigen bottnar runt 80-90 kr. För månadssparare minskar kraven på tajming till förmån för tid i marknaden.

Lagercrantz soliditet är låga 30 procent och det kanske är läge för en liten paus med förvärven. Nettoskulden på 38 procent av tillgångarna är lite högre än vanligt.

Konjunkturkänslighet finns inom industrin och även Lagercrantz kommer att känna press därifrån inom ett år eller så.

Fastighetsbolaget Castellum lämnar Utdelningsfavoriter by Hernhag efter att ha meddelat ”pausad utdelning” (länk till Cision). Ingen utdelning kommer att föreslås till årsstämman våren 2023.

Ibland i livet får man både oväntad och ovälkommen hjälp. Jag har varit medveten om riskerna med att ha två av tio aktier i sparboxen i fastighetssektorn. Både Castellum och Wihlborgs hade mångåriga trender av utdelningshöjningar i mars 2022 när jag och Aktieinvest (som senare gick samman med Levler) drog igång sparboxen. Nu blir det problemet löst tack vare utdelningsstoppet i Castellum.

Det finns tyvärr väldigt få svenska aktier som alltid höjer utdelning, se översta topplistan på min sida med utdelningsaktier. Kvar där utanför fastighetssektorn är IT-bolaget Vitec, som jag fortfarande tycker är för dyr. Aktien handlas ännu till 60 gånger sin årsvinst. Det gör att jag får leta ersättare i de andra topplistorna på sidan.

Lagercrantz blir nya aktien i sparboxen

Teknikhandels- och tillverkningsbolaget Lagercrantz har behållit eller höjt utdelningen 15 av de 16 senaste åren. Intäkterna per aktie, vinsten per aktie och utdelningen per aktie pekar långsiktigt fint uppåt.

Lagercrantz är en av de aktier som Arne Kavastu Talving framhåller som bäst klarar av att höja vinsten varje kvartal år ut och år in. Utifrån den statistiken som han tagit fram där verkar bolaget inte vara särskilt konjunkturkänsligt heller. Det brukar annars industribolag vara.

Värderingen är inte orimlig med då aktien står 35 gånger högre än årsvinsten. Med ett mål att årligen öka resultatet per aktie med 15 procent (se info på Lagercranz.se) är det inte svindlande. Det ger ett så kallat PEG-tal på 2.

Direktavkastningen är relativt låga 1,2 procent och aktien tar plats i sparboxens segment för utdelningshöjare. Tillväxten och den relativt låga utdelningsandelen borgar för höjda utdelningar, främst över tid.

Sparboxens förändrade fördelning

Då Castellum lämnar segmentet ”Utdelningsaktier som alltid höjer”, de så kallade utdelningsmästarna, så blir det bara två aktier kvar där. Målet var att ha 3-4 aktier i vart och ett av de tre segmenten. Det går inte att hålla när det är alltför få bolag som alltid höjer. Sparboxen blir bättre och stabilare med en förändring. Flexibilitet och anpassningsförmåga är bättre än att hålla på regler/principer stenhårt.

Lagercrantz tar plats i segmentet ”Utdelningsaktier med bra tillväxt, de så kallade utdelningshöjarna”. Antalet i detta segment utökar jag därmed från de tre nuvarande AAK, Bahnhof och BTS till att med Lagercrantz bli fyra stycken.

Sparboxen betraktat som en portfölj får bättre sammansättning riskmässigt nu. Detta då Lagercrantz fyller vakansen för industribolag.

Direktavkastningen för sparboxen sjunker från 3,5 procent till 3,1 procent efter bytet. Då utgår jag från månadssparandets jämna fördelning mellan innehaven och räknar därför ett vanligt oviktat genomsnitt.

Hade Castellum rent hypotetiskt fått ligga kvar i boxen med noll i direktavkastning hade talet blivit 3,0 procent. Den nya aktien höjer därmed ändå siffrorna något och chansen till utdelningshöjningar stiger som sagt också.

De allra största bolagen på börsen och de med högst direktavkastning ger ofta inte så bra tillväxt och totalavkastning över tid. Mitt mål och min förhoppning är att fokuset mot de något mindre men ändå stabila bolagen som dessutom växer skapligt, ska löna sig över tid.

Själv fortsätter jag att spara i sparboxen både månadsvis och framöver.

Hur gör jag med mina befintliga Castellum-aktier?

Jag kommer att sälja mina Castellum-aktier som jag har på mitt ISK för Utdelningsfavoriterna. Precis som jag sålde Swedish Match-aktierna och köpte nya aktien AAK gör jag likadant med Lagercranz.

Mitt stora innehav av Castellum-aktier finns i min KF hos annan nätmäklare och det är under övervägande om hela innehavet ska ut eller inte. Jag har inga farhågor med bolaget totalt sett. Däremot är det som det ser ut ingen utdelningshöjare längre och vi vet inte hur länge utdelningen blir borta.

I mitt övriga totala sparande kan jag ha aktier som inte ger utdelning. I sparboxen Utdelningsfavoriter by Hernhag är utdelningar ett krav. Den principen ruckar jag inte på.

Uppdatering av blogginlägget den 16 nov 2022: Korrigerade utdelningshistoriken för Lagercrantz.

Är du skattskriven i Sverige får Skatteverket inte in några uppgifter om din kapitalförsäkring, din KF. Om du däremot flyttar utomlands och blir skattskriven där kommer Skatteverket att samla in sådana uppgifter och vid behov skicka till skattemyndigheter i länder som ingår i samarbetet.

Därför riskerar du att bli beskattad för dina schablonintäkter både i Sverige och i ditt nya land. Detta om du har en svensk kapitalförsäkring men är expat, det vill säga har flyttat utomlands och är skattskriven i annat land än ditt medborgarskap.

Som jag tidigare skrivit kan du inte ha ISK kvar om du skattskriver dig utomlands. Det finns flera olika regler för de olika typerna av depå. Det gäller därför att tänka igenom ditt aktiesparande i tid om du ska bo utomlands längre tider.

Tre frågor och svar till Skatteverket om dubbelbeskattning av KF

Här är svaren på de tre frågorna som jag ställde till Skatteverkets utredningsledare Gunnar Ihrén. Svaren utgår från att det är ett annat EU-land som man flyttar till. De gäller både om man är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige. 

1. Lämnar svenska banker uppgifter om schablonintäkterna i KF till Skatteverket? Det står ju inget om KF i det förtryckta i deklarationen. 

I Sverige är det försäkringsbolaget som betalar avkastningsskatten för kapitalförsäkringar. Därför behövs inte kontrolluppgifter till Skatteverket om innehav i kapitalförsäkringar för svenskt deklarationsändamål.

2. Kan andra länders skattemyndigheter komma åt dessa uppgifter? Vill minnas det finns ett automatiskt informationsutbytesförfarande mellan skattemyndigheter inom EU.

Som en del i det internationella informationsutbytet lämnar Skatteverket information till deltagande länder om bland annat svenska finansiella tillgångar för fysiska personer som har utländsk skatterättslig hemvist. Skatteverket samlar därför in kontrolluppgifter för sådana personer, bland annat omfattas s.k. försäkringsavtal med kontantvärde (exempelvis kapitalförsäkringar). En kontrolluppgift ska bl.a. innehålla uppgifter om kontohavarens namn och adress, hemvistland och kontots saldo eller värde. Skatteverket skickar i slutet av varje år vidare dessa till andra länders skatteförvaltningar inom det internationella samarbetet (ex EU).

Här är Skatteverkets information om försäkringsavtal med kontantvärde.

En annan del är att Skatteverket tar emot uppgifter från andra länder om svenskars utländska finansiella tillgångar och inkomster. Syftet med det automatiska informationsutbytet är att säkerställa korrekt beskattning samt att motverka olika former av skatteundandragande.

3. Beroende på skatteavtal mellan olika länder – finns risken att man åker på det nya landets kapitalskatt på schablonintäkterna som man har i Sverige? 

Ja. Anledningen är att i Sverige är svenska försäkringsbolag skattskyldiga för den årliga avkastningsskatten på kapitalförsäkringar, oavsett om en person är bosatt i Sverige eller utomlands. Däremot kan det andra landet tillämpa regler som gör att en privatperson (innehavaren av kapitalförsäkringen) beskattas för försäkringens tillgångar med vanlig kapitalskatt.

Då det är två olika personer som beskattas (försäkringsbolaget respektive privatpersonen) saknas det i skatteavtal metod att tillämpa for undvikande av den här typen av eventuell dubbel beskattning.

Rule of 20, som på svenska blir 20-regeln, innebär att en börs är billig om aktiernas genomsnittliga P/E-tal plus inflationen är lägre än summan 20.

Första gången jag läste om rule of 20 var på Privata Affärers sajt.

”Storbankens analytiker pekar på det traditionella värderingsmåttet ”Rule of 20” där aktier anses vara köpvärda om marknadens p/e-tal plus inflationstakten ger en summa under 20.”

”För tillfället uppgår summan till runt 25,6 baserat på inflationssiffran i USA på 8,2 procent och aktiemarknadens p/e-tal på 17,39. Enligt Bank of America har ”Rule of 20”-måttet en ”fläckfri historik” när det kommer till att förutspå en tjurmarknad på börsen.”

Tydligen är vi inte i zonen av lågt värderat aktiemarknad än i USA. Det är som jag skriver i aktiechattarna på frågor om när börsen vänder, att långsiktigt gör vi inte det förrän inflationen och räntorna toppar. Just nu är för det hög inflatonsoro.

Jag kan däremot slå fast att 20-regeln ”rule of 20” är en trubbig tumregel som inte ger så väldigt bra vägledning när det gäller tajming. Undantaget är om inflationen rent hypotetiskt faller snabbt för då kommer börsen lätt under gränsen som 20-regeln sätter upp och det sker antagligen samtidigt som börsen börjar gå bra.

Sett under de åren 2000-2020 har inflationen varit stabil. Därför har det handlat om börskurserna och bolagsvinsterna, för det är täljaren respektive nämnaren i P/E-talet. Resultatutvecklingen förvisso väldigt viktig för hur börsen ska gå långsiktigt, men det kommer att ta tid innan lågkonjukturen är över så bolagsvinsterna återigen kan börja stiga och driva upp aktiemarknaden.

En mer aktiespecifik regel är rule of 40.