Kategori: Aktietips & analyser

Kom igång med aktiesparande via min guide. Lär dig sen mer om bra aktiestrategier och vad jag tycker om olika aktier och bolag. Läs denna guide till var du hittar alla mina aktietips. I denna kategori finns blogginlägg med temat Hernhags Utdelare och annat inom aktier och börsen, inklusive råd och tips om fondportföljer och aktieportföljer samt allmän börskunskap och analyser.

Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.

Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.

Neil Young lämnar Spotify men alla andra stannar

En musiker som heter Neil Young lämnar Spotify och har tagit bort sin musik från streamingtjänsten. Detta eftersom han inte gillade vad som sagts om vaccinationer i den frispråkige Joe Rogans podcast. Läs artikel i New York Post (öppnas i ny flik).

För att visa hur meningslöst det förfarandet är tar jag en egen produkt som exempel. För jag och mina kollegor i aktiepodden Börspanelen fortsätter att vara kvar på Spotify. Det finns många anledningar till det.

Neil Young lämnar Spotify, vilket är meningslöst och varför förklarar jag här. Börspanelen stannar förstås kvar.

Det är bra att Neil Young kan uttrycka sig fritt och få som han vill. Det står honom fritt att inte hålla med Joe Rogans gäster.

Det är sorgligt att Neil Young lämnar Spotify bara för att han har så svårt med oliktänkande. Om musiker har heta känslor och vill bli politiska får de väl skriva debattartiklar och annat och komma med argument. Att kräva att Spotify ska kasta ut Rogan annars vill han lämna plattformen själv kan handla om den så kallade cancelkulturen, där oliktänkande ska censureras och frysas ute. Det kan också förklaras av marknadsföring, att Young vill ha uppmärksamhet.

Det är dessutom meningslöst, för det finns säkert tusentals andra poddare med vars gäster haft minst lika kontroversiella åsikter. Young hänger gissningsvis upp sig på Rogan för det är den mest kände poddaren och som dessutom fick väldigt mycket pengar för att publicera exklusivt för Spotify. Rogan klarade sig väldigt bra innan Spotify och kommer att klara sig bra utan den dag han eventuellt lämnar exklusiviteten där.

Det är bra för Joe Rogan att Neil Young ställde sitt krav, för det ger honom mycket mer uppmärksamhet och gör hans namn (det vill säga hans varumärke) ännu mer känt.

Börspanelen stannar på Spotify trots att vi kanske inte håller med om alla åsikter i alla andra poddar.
Vi som författare stannar även kvar hos Adlibris och Bokus, trots att vi nog inte håller med om allt som står i alla böcker skrivna av politiker, debattörer och andra där.
Vi lär heller inte flytta från våra respektive hem, byta matbutik eller byta bilmärke bara för somliga inte delar vår uppfattning om aktiesparande eller annat oväsentligt. 🙂

Till skillnad från Neil Young(?) har jag en värdegrund (det vill säga etik och moral) där alla människor är lika värda oavsett åsikter. Att sen vissa åsikter i vissa sammanhang från vissa personer är för korkade för att det knappt ska vara värt att bry sig om är en annan sak.
Uppdatering 30 januari 2022: Lade in frågetecknet efter Young.

Rätten att uttrycka sig på stora medieplattformar ska alla ha så länge det är lagligt och passar en demokrati. Att införa ”åsiktsapartheid” där bara vissa rättrogna ska få uttrycka sig i de stora bolagens tjänster är en farlig väg att vandra.

I ett samhälle finns det alla typer av människor, personer och åsikter. Att vilja kasta ut andra från plattformar i media är helt fel väg att gå. Det är bättre att enbart sköta sitt, eller ta en debatt, och sen låta konsumenter respektive väljare i val avgöra.

Minianalys av Spotify-aktien

USA-noterade Spotify fortsätter växa stadigt när det gäller intäkter per aktie, men den procentuella ökningen sjunker sakta år för år. Vore kanske konstigt annars när det blivit så stora. Det är ändå bra takt med 16-25 procent om året under de senaste åren.

Helt rätt att satsa på att nå stordriftsfördelar i tid. Därmed är nettoresultatet rött, men förluster där lönar sig i längden. Att konkurrera med Amazon Music och iTunes kräver sina satsningar.

Spotifys aktiekurs är i fritt fall, så kortsiktigt tar vi det försiktigt. Långsiktigt är det fortsatt en bra chansaktie.

Satsa på preffar som handlas runt eller under sina inlösenkurser

Affärsvärldens utdelningsportfölj inför 2022 innehöll endast en preferensaktie och det med denna motivation från den 22 december 2021:

”I år startar portföljen med endast en aktie med fast utdelning, Fastpartner Pref. Den handlas nära inlösen (116,67 kr) vilket vi tror begränsar risken att en eventuell ränteuppgång devalverar kursen.”

Jag har funderat på det en tid och jag är fortfarande osäker på om jag håller med.

Å ena sidan stämmer det att en aktiekurs i en preff som handlas högt ovan sin inlösenkurs innebär extra risk. Det visade veckans stora ras i Sdiptech Pref, sedan just Affärsvärlden varnat för aktien (länk till Avanza, öppnas i ny flik). Det kan ju bli inlösen förr eller senare i alla preferensaktier.

Vi ska prioritera preferensaktier som handlas runt eller under sina inlösenkurser. Däremot är det tveksamt om det skyddar mot stigande räntor.

Många (små?) placerares förhoppningar om inlösen skulle dessutom kunna få kursen att inte falla så långt under inlösenkursen, trots stigande räntor och allmänna kursfall på börsen. Det finns en sådan möjlighet, det har Affärsvärlden rätt i, men jag är inte alls säker att det skulle hjälpa särskilt mycket.

Å andra sidan är jag tämligen säker på att de längsta marknadsräntorna kortsiktigt styr de stora kapitalflödena på börsen mycket mer än inlösenkurserna i preffarna. Stora rörelser på kapitalmarknaderna på grund av stigande räntor borde få preferensaktierna att falla på bred front.

Oavsett ska vi prioritera preferensaktier som handlas runt eller under sina inlösenkurser och vara försiktiga med de övriga. Det var därför jag till slut sålde mina aktier i Sdiptech Pref i höstas, de stod så högt över sin inlösenkurs och direktavkastningen hade blivit medelmåttig. Det är viktigt att hålla nere riskerna.

Se alla villkoren och utdelningarna för preferensaktierna här.

Och preferensaktier tar jag förstås upp i min bok om aktieutdelning.

Elpriskrisen – Plötsligt 266 procent dyrare el

Elpriskrisen i Sverige är ett faktum. Politikernas usla energipolitik har i kombination med vädret den här vintern gett rekordhöga elpriser. Jag har varit förskonad från det då jag sedan länge är andelsägare i en vindkraftförening eller om man så vill ett vindkraftkooperativ.

Lite förenklat innebär där att jag köper elen därifrån istället för via den vanliga elmarknaden och de vanliga elbolagen. Ok, all el blandas i elnätet, men rent ekonomiskt har elpriset från min vindkraftel varit låg.

Nu har Solivind El Ekonomisk Förening (f.d. O2 Vindel) meddelat oss andelsägare att de måste höja priserna med 266 procent (= ett 3,66 faldigande av elpriset).

”Sverige har under hösten och vintern haft en extrem elmarknad med mycket höga elpriser och stora skillnader mellan olika elområden. Det innebär att föreningen får ökade kostnader som helt är kopplade till de kraftigt ökade skillnader i elpris mellan elområde 2, 3 och 4. Dessvärre ser läget ut att förvärras under första kvartalet 2022.

Styrelsen tvingas därför att kraftigt höja medlemspriset från den 1 februari 2022 för att täcka dessa kostnader. Elpriset höjs från 43,7 öre/kWh (35 öre exkl moms) till 1,60 kr/kWh (1,28 kr/kWh exkl moms).”

Anledningen är att elen inte kan gå direkt till oss andelsägare, utan som sagt blandas med all annan el i elnätet. Det är lite som ett stort badkar med olika kranar och avloppsrör. Vindkraftkranen rinner ned i badkaret och sen sitter avloppet som leder det till våra hem någon annanstans.

”Fem av föreningens nio vindkraftverk är placerade i elområde 2, där elpriset är som lägst just nu. Huvuddelen av våra medlemmar har sin förbrukning i elområde 3 och 4. I praktiken betyder det att föreningen måste bära kostnaden för prisområdesskillnaden – alltså skillnaden mellan elpriset i elområde 2 och inköpspris i elområde 3 eller 4.”

Elpriskrisen ställer till det för många i landet. — Elpriskrisen. Ofta blåser det inte så mycket, i alla fall inte mitt i vintern. Grön energi har säkert framtiden för sig, men utan bra batterilagring som jämnar ut produktionen (leveranserna till elkunderna) är det bara en kompletterande form av kraftverk.

Fördelarna med att äga andelar i vindkraftföreningar

Det höjda elpriset förtar mycket med att alls äga andelar i en ekonomisk förening som äger kraftverk inom grön el. Lågt elpris är ju nästan hela grejen.

Länge tyckte jag det dessutom var praktiskt att äga andelar i en vindkraftförening för då hade jag det perfekta svaret när försäljare försökte sälja på mig elavtal på stan.
– Jag är delägare i en vindkraftförening och det är en mångårig investering så jag kan tyvärr inte byta elbolag.

Möjligen om det går att sälja andelarna framöver så gör jag det. Jag får fundera på om det är värt att binda kapitalet i en förening som inte kan ge lågt elpris när det väl behövs. Så länge elpriset var lågt var det ingen vidare investering, jag vill minnas att jag betalade 5500 kr gånger två andelar någon gång på 00-talet i O2 Vindel som det hette då.

Senare steg priset för de som skulle köpa andelar. Undrar vad andrahandsmarknaden eller inlösen av andelar kommer att ge för priser.

Jag mejlade och frågade om andrahandsmarknad och varför man inte terminssäkrat sig. Här är svaret:

”Detta aviserade medlemspris gäller bara i februari och troligtvis mars 2022. Föreningen kommer att utlysa en extra föreningsstämma i februari där ett nytt förslag till prismodell som tar hänsyn till elområdesskillnader kommer att beslutas.

Vi har under tiden från 2011 när elområden infördes inte sett en spridning av skillnader i elpris mellan elområden som liknar det vi ser i slutet av 2021.

Föreningen har huvuddelen av sina medlemmar i elområde 3 och 4 och får återköpa medlemsel med gällande elpris i respektive elområde.

Om prognosen för kvartal 1 2022 blir verklighet så blir merkostnaden drygt 8 Mkr för föreningen. Dom pengarna finns inte i dagsläget så detta beslut som styrelsen tvingades ta är nödvändig för att undvika konkurs och att i detta fall blir sannolikt andelarna värdelösa.

Medlemspriset under februari och mars kommer sannolikt att vara lägre än marknadspriset i elområde 3 och 4.

Vindandelar är en långsiktig investering och har en livslängd på minst 15 år till och jag tror och hoppas att det som hänt är tillfälligt och att värdet av att äga vindandelar kommer att vara fördelaktigt under lång tid framöver.”

Aktierna Eolus Vind och OX2

Jag undrar om inte elpriskrisen och sådana här prishöjningar från kooperativt ägda vindkraftverk kommer att minska efterfrågan på investeringar framöver. Dels är kapacitetsutnyttjandet i genomsnitt så lågt som ca 10-15 procent, då det sällan blåser lagom hårt. Dels kommer många sådana här föreningar att inte få så många nya medlemmar eller i vart fall inte bygga nya vindkraftverk efter den 20-åriga tiden som vindkraftparken står och fungerar.

Långsiktigt tror jag stenhårt på grön el, men just solkraft och vindkraft i mörka och kalla Vintersverige behöver kärnkraft för att vi inte ska behöva importera kolkraftsel. Att vi har överskott på el och exporterar om sommaren hjälper föga mitt i vintern.

Med elbilen på väg att ta över vägarna har vindkraften ändå en framtida roll i samhället, men då som komplement till annan el. OX2 och Eolus Vind är två intressanta bolag i sektorn om du vill ha ägande i de som projekterar och uppför vindkraftsparker.

Jag föredrar annars breda elproducenter som Fortum.

Framtidsspaningar och trender inom bland annat grön energi är för övrigt något jag går igenom i min bok Trenderna som gör dig rik på aktier.

Mer om vindkraftkooperativ och dess förutsättningar kan du läsa om hos Cornucopia.

Börspanelen 14 – Trender och aktietips på vinterbörsen 2022

Vi går i Börspanelen 14 igenom hoten och möjligheterna på vinterbörsen 2022 och i möjligaste mån för resten av året. Det blir flera olika aktietips och vi berättar även hur vi själva har positionerat våra portföljer.

Aktierna vi nämner i podden är i kronologisk ordning Nobina, Bahnhof, Embracer, Boliden, Hexatronic, Investor, Industrivärden, Lundbergs, Millicom, Sintercast, Investment AB Spiltan, Lundin Mining, Fast Partner och SBB.

Vinjettmusik av Lars-Erik Boström.

Övriga aktiepoddar finns här.

Utdelningsåret 2021 både bra och mindre bra

Utdelningsåret 2021 var starkt. Detta mätt både som utdelningar och avkastning. Jag är nu bara 2 procent från utdelningsrekordet 2019, men jag har ökat likviderna något under hösten. Valutasvängningar kan också göra att jag kanske inte är lika nära som Avanzas graf nedan ser ut.

Skönt i alla fall att det hemska 2020 känns långt borta. Jag tror på fortsatt högre aktieutdelningar under 2022.

Avkastningen för mig 2021

Även om utdelningsåret blev ett svagt avkastningsår bör jag vara nöjd. — Avkastningen ovan är per den 30 december 2021 och inkluderar alla mina depåer hos Avanza.

Detta ser bra ut vid en första anblick. Frågan är varför Avanza presenterar avkastningen jämfört med ett storbolagsindex utan utdelning.
OMX Stockholm All-cap GI gav 39,3 procent i totalavkastning under 2021.
Uppdatering 31 december 2021: Min utdelningsportfölj i betydelsen min KF (exklusive tillväxtaktier och tillväxtfonder) gav 36,2 procent under 2021.

Jag utklassade med andra ord Avanzianens snitt, men på grund av min lågriskstrategi med trygga aktier som Tele2 B och SBB D tappade jag mot börsen som helhet. Jag är både nöjd och missnöjd.

Skrämmande att Avanzas sparare fick så svag utveckling ett så starkt börsår. Undrar om de tar för hög eller för låg risk? Troligen för mycket handel och försök till tajming, istället för passivt sparande i kvalitetsbolag.

Det finns mer intressant information från nätmäklaren angående 2021. Här är min geografiska fördelning.

Hernhag har satsat mest i Sverige och sen relativt mycket i USA.

Mina kompletterande innehav är tillväxtaktier och offensiva fonder. Mitt totalsparande är trots det försiktigt och med låg risk, men långsiktigt ska jag öka de offensiva satsningarna. Dessa aktier dominerar i mina fonder: