Kategori: Aktietips & analyser

Årets nya aktieportfölj som jag ska förvalta likt en indexfond blir Bioteknikstjärnor. Namnet till trots innehåller den inte bara bioteknikbolag utan även medicinteknikbolag.

Totalt tio bolag som är noterade på svensk börslista och som har potential att under 2020-talet slå igenom eller fortsätta att utvecklas väl. Potentiella stjärnor helt enkelt, men de får inte vara utan intäkter i nuläget utan jag vill ha ett antal år med omsättning.

Här kan du se alla mina egna aktiefonder, dvs aktieportföljer jag sköter som om det vore indexfonder.

Kraven jag ställde på bioteknikstjärnorna är långsiktig chans till stor tillväxt, flera år av uppvisad och åtminstone stabila men helst växande intäkter, samt mitt allmänna gillande av bolagets förutsättningar.

Det sistnämnda kriteriet är förstås subjektivt och jag har inte gjort några djupare analyser av alla bolagen och deras tekniker. Det är istället vad jag under de senaste åren snappat upp från olika källor och det intryck jag har av branschens långsiktiga förutsättningar.

De tio bioteknikstjärnorna i portföljen
Camurus – Smart teknik för att tillföra läkemedel via s.k. injektionsdepå under huden
Cellavision – Digital bildbehandling (mikroskopering) av blodanalys
Cellink – Produkter inom biobläck (utveckla organ på konstgjort vis)
Linc – Investmentbolag inom Life Science
Mentice – Instrument för simulation och träning för kirurger
Sectra B – Medicinsk bildhantering
Surgical Science – VR-simulatorer för kirurgi
SyntheticMR – Bildhantering inom MR (magnetkameraundersökningar)
Vitrolife – Fertilitetsprodukter
Xvivo Perfusion – Produkter för lungtransplantationer

Cellavision, Sectra och Vitrolife ingår redan i tillväxtaktieindexet, som var det första jag startade. Lite överlappning mellan portföljerna gör inget och det här är hälsovårdsbolag som ändå utgör väldigt liten del av min totala börsportfölj. Lika bra att låta bra bolag ingå i båda indexen.

Som vanligt blir det inga transaktioner på hela året. Först om ett år när jag eventuellt rebalanserar portföljen och byter ut något innehav kan det bli det.

Dessutom är det jämvikt i portföljen vid start och vid rebalanseringen är det först vid 25 procent eller mer om jag kommer att vikta ned de största innehaven.

Som jag skrev i den årliga uppdateringen av mitt tillväxtaktieindex bytte jag ut Sobi mot Sinch. Via denna satsning mot bioteknik- och medicinteknikbolag ökar jag sammantaget min exponering mot hälsovårdssektorn. Sobi får inte plats här heller, utan jag satsar på potentiella framtida stjärnor, bolag som antingen redan är en tillväxtstjärna eller som kan komma att göra det under det kommande decenniet.

Kanske blir även detta test av portfölj, eller om du så vill indexfond, lyckat. Att vara passiv i sitt aktiesparande verkar vara ett effektivt sätt att ha en passiv inkomst.

Min portfölj som jag förvaltar som en tillväxtaktiefond har haft ett nytt bra år. Under året fram till årsdagen den 12 juni 2021 var avkastningen 54,1 procent. Det kan vi jämföra med avkastningsindexet OMXSGI som inkluderar alla bolag på Stockholmsbörsen och som under perioden gav 52,3 procent.

Min ”tillväxtfond” var därmed 1,8 procentenheter bättre än börsindexet. Det är godkänt, men inte mer då jag tar högre risker i detta index jämfört med börsen i allmänhet. Även första året slog tillväxaktieindexet OMXS30-indexet.

Det är intressant att det går bra för mina indexportföljer, när jag inte gör en enda transaktion under hela året. Bara på årsdagar som denna kan jag göra en förändring av börsindexet/aktieportföljen.

Tyngst i portföljen är nu mjukvarubolaget Fortnox med 12 procent, vilket är nära gränsen på max 13-15 procent. Varken där eller i andra innehav ändrar jag någonting, förutom sämsta aktien Sobi som backat 7 procent i kurs under de här två åren.

Även om bioteknikbolaget Sobi kan få fram nya läkemedel som höjer intäkter och vinst framöver känns det osäkert om de lyckas. Kurstrenden skvallrar om att marknaden är negativ och bolaget har inget att skylla på som Veoneer, som är i ett tidigt skede på sin marknad för automatiska säkerhetsprodukter för fordon.

Med tvekan byter jag därför ut Sobi mot nya aktien Sinch. Jag byter därmed ut en aktie med P/E-talet 17 mot ett med 206 i vinstmultipel, men istället får jag en tillväxtmaskin istället för något där omsättningen och vinsten per aktie backat senaste året. Sinchs värdering kommer att rasa när vinsten tar fart, vilket den lär göra exklusive förvärvskostnader och tack vare fortsatta snabb organisk tillväxt.

Överskjutande likvider från utdelningar och det som inte räcker till ytterligare en aktie i Sinch som kostar över 1500 kr per aktie hamnar i de minsta innehaven Cellavision och Proact.

Del 10 av Börspanelen handlar om Sommarbörsens temperatur och orosmoln. Vi går helt enkelt igenom potentiella hot mot sommarbörsen och vad vi tror om aktiemarknaden och dess trend framöver. Ska vi alls bry oss om säsongsmönstren?

Dessutom en genomgång av investmentbolagens aktier, som har blivit högre värderade än vanligt. Kommer de alls att kunna slå börsindex framöver?

Aktierna vi nämner i podden är i kronologisk ordning Creades, Linc, Latour, Svolder, Industrivärden, Investor, VNV Global, Tele2 B, Avanza, Cellink, Veoneer, John Mattson, Clas Ohlson, SEB, Assa Abloy och Xvivo.

Börspanelen 10 är 27 minuter långt. Du hittar avsnittet även på:
* Acast
* Poddtoppen
* Spotify som även har rutan nedan:

Fler avsnitt av vår aktiepodd finns på Hernhags poddsida.

Fastighetsbolaget Corems D-aktie har en teoretisk risk värd att beakta. I övrigt gillar jag fusionen mellan Corem och Klövern och tycker att du som äger aktier ska acceptera buden.

Jag gillar i princip D-aktier, då det ger en hög utdelning till överkomlig risk. Men det är viktigt att förstå att risken alltid är lägre i preferensaktier i samma bolag.

Ett sådant riskmoment är om ett bolag skulle frivilligt likvideras. Dagens Industris Robert Triches har skrivit intressant om detta (artikeln är bakom betalvägg).

”Om ett fastighetsbolag har handlas med substansrabatt på börsen kan en bolagsstämma i teorin välja att rösta för ett förslag om frivillig likvidation. Så att bolaget säljer alla tillgångar och delar ut nettot till aktieägarna.

Problemen uppstår när man tittar på vad man egentligen får för substansvärdesskydd som D-aktieägare. Tänk tanken att det blir en likvidation av bolaget. Det behöver inte alls vara så dramatiskt som en konkurs, utan ett mer troligt scenario i sammanhanget är kanske snarare en helt frivillig likvidation.”

En D-aktie är en stamaktie och ska tydligen ge samma belopp som A-aktierna och B-aktierna. I Corems fall innebär det att d-aktien är lika mycket värd som de andra stamaktierna, vilket vore rejält under marknadskursen.

Preferensaktien kan däremot enligt Corems bolagsordning lösas in för 500 kr per aktie eller vid bolagets upplösning ge rätt till 450 kr per aktie. Aktier av serie D kan max erhålla 300 kr per aktie vid likvidation, men då Corems D-aktie är en stamaktie ska den behandlas lika med de övriga stamaktierna. I praktiken är det därför det egna kapitalet per stamaktie som betalas ut och det är i skrivande stund inte ens en tiondel så stort.

Jag bedömer att den här risken för Corems D-aktie är väldigt liten, men den finns och är värd att beakta då D-aktiens kurs i skrivande stund i juni 2021 är så mycket högre än för de övriga två stamaktierna och deras substansvärden.

Corems bud på Klövern och erbjudande till D-aktieägarna

Corem har lagt bud på Klövern. Båda bolagen har samma storägare, Rutger Arnhult via hans bolag. Därför lär fusionen gå igenom.

Mitt råd kvarstår att du som äger preferensaktier i Klövern ska välja preferensaktien i Corem. Välj inte d-aktien, såvida du inte är beredd att ta högre risk för att få lite högre direktavkastning. Jag har bland annat i fredags svarat motsvarande i aktiechatten hos Privata Affärer.

Har du A-aktier eller B-aktier är det också lika bra att tacka ja.

Acceptperioden är 14 maj till 11 juni 2021.

Corem har även erbjudit sina aktieägare av preffar att byta till d-aktier. Det vore bra för bolaget för då kan fastighetesbolaget lättare få högre kreditrating. Det beror på att D-aktier räknas som eget kapital till 100 procent medan preferensaktier bara gör det till 50 procent. I alla fall om du frågar kreditratinginstituten.

Mitt råd är att avvakta med att byta från Corem Pref till Corem D. Det är trots allt en annan typ av utdelningsaktie. Jag tror heller inte att preferensaktien kommer att bli riktigt dåligt handlad, utan ha hygglig omsättning även framöver.

Acceptperioden är 28 maj till 11 juni 2021.

Utvecklingen är värd att bevaka, för om tillräckligt många väljer D-aktien kanske preferensaktien efter det kommer att handlas väldigt lite och det är en risk i sig. Då vore det lika bra att bita i det sura äpplet och byta till D-aktien.

Sammantaget håller jag med Klöverns styrelse och det de skrev i pressmeddelandet (Klövern är nu uppköpta som jag kan inte länka till nyheten på deras sajt längre).

Allmänt tycker jag båda bolagens D-aktier och preferensaktier är rätt bra, då fastighetsbolagen tuffar på och tjänar pengar. Riskerna är överkomliga, så i nedgångar är de värda att överväga att köpa till den del av din portfölj där du har stabila utdelare.

Villkoren för Corems och alla andra preferensaktier finns på min preff-sida.

Hernhags Utdelare. Efter att ha sålt i AT&T i måndags köpte jag i samma andetag aktier i Tele2 och Bahnhof samt i Broadcom.

Tele2 B har fallit i kurs och står nu inte så mycket högre jämfört med när jag tog hem en storvinst där för några år sedan. Samtidigt har bolaget fortsatt att renodla och verkar ha mycket bättre koll på sin långsiktiga strategi än AT&T.

Dessutom försvinner valutariskerna till stor del och källskatten på utdelningarna. Plus att Tele2 B ger samma direktavkastning på 5,4 procent om AT&T kommer att göra efter deras kommande avknoppning och utdelningssänkning.

Jag satte största delen av kapitalet i Tele2, som en lågriskaktie med hög utdelning. Hade det inte varit för att Kinnevik slopat den ordinarie utdelningen och att deras aktie knappt har någon substansrabatt längre hade det varit ett alternativ. Nu blir det bra att göra en återkomst i Tele2 igen. 2018 sålde jag Tele2 och köpte bl.a. Brookfield Renewable, vilket var ett bra byte.

Tele2 har kassaflöden som räcker till investeringar och utdelning, särskilt efter sparprogrammet. Värderingen känns inte längre för hög. Planen är att vara mer långsiktig i aktien denna gång.

Det andra nygamla innehavet är Bahnhof. Kursen har rekylerat och deras utdelningstrend imponerar. Direktavkastningen är heller inte alltför låg, då 1,9 procent är bra för ett tillväxtbolag. Webbhotell och bredband hör framtiden till, men jag önskar att Bahnhof ägde mer infrastruktur.

Mitt inhopp i Bahnhof 2017 var lyckat och precis som i Tele2 hoppas jag vara mer långsiktig denna gång, även om stora kursrusningar och/eller inbromsad tillväxt för bolaget kan få mig att sälja.

Jag fyllde även på mitt innehav i amerikanska Broadcom, som utvecklar allt från teknik som finns i en iPhone till antivirusprogram. Stora utdelningshöjningar de senaste åren och ett kassaflöde som täcker utdelningen.

Broadcom är en bred slagsida mot IT helt enkelt. Bättre tillväxtförutsättningar än AT&T tror jag de har också, utan att risken känns alltför hög. Direktkastningen är 3 procent, vilket är hyggligt.

Sammantaget höjer jag risken och sänker direktavkastningen genom att ha bytt ut AT&T mot Tele2 som lågrisk och Bahnhof och Broadcom som vanliga utdelningsaktier. Läs mer om mina olika delar av aktieportföljen här.

Tillväxtchanserna ökar samtidigt och bonusutdelning från Tele2 kommer redan i sommar enligt planerna. Bahnhof känns som ett bra tillväxtcase även det kommande decenniet och Broadcom ger stabilitet och lagom tillväxt samt bredd mot flera framtidsområden inom IT.

Uppdatering av läget i Tele2-aktien finns här i ett blogginlägg från oktober 2023.