Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Bilisten som kommer emot mig har samma stressade och flackande blick som jag. Det betyder att han också letar efter en parkeringsplats och att det inte fanns någon ledig i slutet av gatan. Bara att köra fram till vändplanen och sen tillbaka och fortsätta jakten.

Branta backar uppför och nerför, långa kurvor, svängar och nya gränd. Likt gamar som letar efter ett kadaver cirkulerar vi i området ovanför KTH i Stockholm för att hitta parkeringsplatser. Anledningen är att det är måndag kväll och på tisdagar 00-06 är det parkeringsförbud även för oss som betalar 1100 kr i månaden för att få parkera. Inte för att någon myndighet ska göra något med gatan just den här natten, men förbud är det.

Inte ens övriga tider garanterar de 1100 kronorna någon parkeringsplats nära bostaden, för det bygger på att inte alla platser längs gatan är upptagna. Är de det blir det till att cirkulera även de gångerna.

Den veckovisa stressen över att hitta p-plats innebär att jag och alla andra kör ett fåtal kilometer med många start och stopp. Alla dessa bilar i alla dessa städer som måste leta parkeringsplatser varje vecka sliter både på privatekonomin och på miljön. Sett över ett helt år innebär parkeringsletandet i Sverige att en ansenlig volym med bränsle går åt i onödan(?). Något för politiker att tänka på.

Att äga bil i innerstan innebär också att du måste kunna avgöra om du har exempelvis 4 eller 5 meter mellan två bilar där det inte finns p-rutor utmålade, vilket i mörker och regn inte är så lätt. Är din bil som i mitt fall 4,1 meter lång står du där och kör några decimeter fram och tillbaka tills du inser att det nog inte går. Har du uppåt fem meter mellan två bilar kan det däremot gå om du har en bra dag när det gäller fickparkering, vilket jag i exemplet ovan från 2021 inte alltid hade.

Andra gånger kan det handla om antal meter före ett övergångsställe. Jag frågade en gång en parkeringsvakt exakt var gränsen för tio meter gick. Det går att räkna stenplattorna på trottoaren, för det är tre plattor per meter. 30 plattor blir 10 meter. Det är nödvändigt att räkna, då vissa p-nissar tydligen är mera nitiska än vad denne sa att han var när det gäller decimetrarna. Vissa avrundar till heltal meter, andra räknar centimeter. Det finns alltså lite olika hårda bedömningar bland parkeringsvakterna i Stockholm.

Lägg till vägtullar, koldioxidskatter, trafikförsäkring, biltvättar, däckbyten och att ingen kallade oss till någon årlig service förrän vi fick körförbud. Gyttret av alla trafikljus, vägar, körfält och adresser är dessutom stort för mig som tog körkort i en småstad som Falun.

Att äga bil i innerstan kräver oerhörda mängder tid, energi och en fet plånbok. Tack vare politikernas miljöskatter på drivmedel och annat är det en klassfråga. Måtte jag aldrig hamna i det läget igen. Nu bor jag åter utanför innerstaden och har en alldeles egen p-ruta för 315 kr i månaden och det precis utanför porten.

Å andra sidan slog bränslepriserna under början 2022 alla rekord. Alltid blir du rånad, på pengar eller på tid och energi.

Eller vad säger ni andra som har bil och bor i centrum i en svensk stad? Kan man klara sig utan bil så gör man det, eller flyttar.

Mer Börspsykologi är sammantaget läsvärd och insiktsfull. Boken är oväntat långa 310 sidor och går igenom både psykologi och börspsykologi. Det finns flera lättlästa och bra partier i boken.

Jag upplever att Mer börspsykologi har mycket mer om allmän psykologi och dess grunder, än vad som finns i börspsykologiböckerna Börsens psykologi och 101 tankar om aktier.

Det blir i Mer börspsykolog flera olika lärdomar, uttryck och annat som kan kopplas till annat än börsen och aktier. Och det redan i inledningen om hur hjärnan fungerar. Om det är bra eller inte är en smaksak, beroende på ens intresse för psykologi.

Det är en smaksak även hur många ord det egentligen behöver med de fiktiva exemplen, vars personer vi började lära känna redan i den första boken Börspsykologi.

Jag hade gärna sett en tydligare koppling till konkreta och verkliga exempel från aktiemarknaden, även om de fiktiva personerna stöter på en del bra exempel därifrån. Med det menar jag en koppling som förklarar i stil med att hade du tolkat de här konkreta signalerna/faktorerna på marknaden rätt hade du i den här aktien gjort en bra affär den här perioden. Nu blir det mer igenkänning i hur man kan känna och agera i sin analys.

Klart bästa kapitlet i Mer Börspsykologi är Lögnen om överlevnad. Det handlar om survivorship bias, överlevnadsbias. Det är intressant och lärorikt och faktiskt första gången på länge jag känner att jag inte bara lär mig något nytt utan att jag även ska undersöka och research mer om det framöver. Jag tänker nu på Dogs of the Dow och hur mycket överavkastning den aktiestrategin verkligen ger.

Lite mindre nöjd är jag kanske med delar av kapitlet Knockad av slumpen, vilket jag skriver i blogginlägget Behöver du tur för att bli rik?

Boken är ofta lättläst, men ambitionerna inom psykologin gör det kanske lite mer svårtuggat i enstaka passager. En för mig lite mer svårtuggad del av boken är avsnittet med CUDOS-modellen och beslutsteorins båda perspektiv, vilka är det normativa respektive det deskriptiva.

Det är viktigt att göra många olika saker i livet och inte ha för mycket rutiner under lång tid. Tiden upplevs nämligen gå långsammare ju fler nya och utmanande saker som vi gör. I alla fall utifrån våra minnen.

Detta är något jag själv upplevt och nu fått bekräftelse på via professor Micael Dahlén i podden Ekonomi På Riktigt.

”Tiden som tolvåring fylld med fler nya sker är dubbelt så lång som tiden i vår ålder när det kanske inte är alls så många nya saker i tillvaron.”

”Bokstavligt går tiden hälften så snabbt när vi gör nya saker.”

Det finns det tydligen vetenskap som backar upp. Med det sagt är tiden mätt som antal sekunder, dagar och år naturligtvis oförändrad. Det är samma takt hela tiden. Enkelt uttryckt. Att få tiden att gå långsammare rent fysiskt för oss in på relativitetsteorin och den lämnar jag dithän.

Hur vårt minne hanterar tiden vi upplevt skiljer sig däremot åt beroende på vad som händer i livet. Har du tråkigt är du inte riktigt närvarande och har inte några upplevelser att hänga upp minnen på. Då blir minnet att tiden gått fort.

Allra långsammast gick tiden när jag var barn. Då var det mycket nytt hela tiden, både sett till lärande och till upplevelser. Grundskolan var evighetslång, men i alla fall i tonåren gick allt snabbare och snabbare.

Som vuxen under 2000-talet gick det riktigt snabbt sett i backspegeln. Men från 2010-talets andra halva har allt mer börjat hända i livet. Tittar jag tillbaka nu känns det inte alls längre som att de senaste fem tio åren gått snabbt. Det är så mycket som hänt att samma antal år känns som en evighet.

Tiden är relativ i våra minnen och jag är glad att jag tagit klivet mot mer frihet och från återkommande jobb åt andra (eller vad jag ska kalla det). Jag kommer att eftersträva fler nya saker i yrkeslivet för att få tiden att gå ännu långsammare. Ett sätt att förlänga livet, i alla fall det liv jag kan se tillbaka på i backspegeln. Och det är ju det liv vi har med oss i våra sinnen.

Framöver betyder det att jag ska skriva lite om mina senaste aktieaffärer. Du som prenumererat på mitt gratis aktiebrev har denna vecka fått ett utskick med lite tankar om mina aktieaffärer. Framöver kommer jag att ha tid att skriva hela blogginlägg om nytillkomna aktier.

Idag onsdag den 13 april 2022 börjar en tid när jag har färre deadlines och mer tid för egna projekt. Det är lite som att gå i pension på halvtid eller mer, även om jag kommer att bli en aktiv pensionär.

Efter 1-2 intensiva år känner jag att livet är för kort för att jag ska vilja ta på mig allt för mycket jobb, utan istället vill jag jobba så mycket eller lite jag vill och med det som är allra mest roligt och utvecklande.

Har man privatekonomi och ekonomisk frihet ska man passa på att njuta.

Sommarkontoret och livet som frilans blir mestadels i Sverige även framöver, men platser som Fuengirola har en klimatmässig fördel under stora delar av året.

Framtiden

Framöver på Hernhag.se blir det därför fler blogginlägg, inte bara aktieanalyser och aktietips, utan även inlägg om samhälle&politik samt träning&hälsa.

Jag planerar även YouTube-klipp oftare. Helt enkelt mer saker i egen regi. Och färre åtaganden åt stora mediekoncerner.

Nej, det blir ingen ny aktiebok i år. 🙂 Tidigast år 2023 om ens då. Ni får så länge nöja er med de aktieböcker jag redan gett ut. Tack för övrigt till alla som redan köpt min bok om framtidens bästa branscher och bolag.

Även om det delvis är pensionsdags fortsätter jag med aktiechatten och måndagskrönikan åt Privata Affärer. Vid tioårsjubileet i november 2019 sa jag att jag kör max tio år till med chatten.

Fredagar kl 10-11 ca 44 veckor om året i nu över 12 år har å andra sidan blivit något ganska unikt i svensk media. Det är inget man lägger ned hursomhelst…

Det finns också mycket utanför världen av böcker, bloggar och sociala medier som länge fått stå åt sidan. Det är dags för mer sånt nu.

Det är också bra att inte alltid ha fullt med projekt hela tiden, för det är bara om man har lite mindre jobb som man har tid och lust att dra igång oväntade projekt och göra helt nya saker som dyker upp.

Dens0mspar på Instagram intervjuade mig nyligen om vad jag har för konkreta tips för en bättre börspsykologi. Här är intervjun återpublicerad i sin helhet, så när som på att jag tog bort första frågan om vem jag är samt lade till sista stycket.

Vad är börspsykologi och varför är det viktigt?
Börspsykologi handlar om hur vårt psyke fungerar när det gäller aktier och besparingar. Där känslor går in går ofta goda beslut ut. När det gäller sparande är det viktigt att vara rationell och att följa en strategi, annars fattar vi lätt felaktiga beslut.

Vilka skulle du säga är de vanligaste börspsykologiska misstagen investerare gör på börsen?
Att man handlar för ofta för att man kastas mellan hopp och förtvivlan. Att man lyssnar på fel källor eller tittar för mycket på de kortsiktiga kursrörelserna. 

Kan du bjuda på något eller några psykologiska misstag du själv gjort under dina många år som aktiv på börsen?
Länge tittade jag på fel saker och visste därför inte hur jag skulle fokusera mitt sinne i till exempel börskrascher. När jag hittade till min favoritstrategi som är aktieutdelningar började allt kännas mycket bättre. Avkastningen är också stabilare numera.

Vilka skillnader ser du kopplat till agerande och beslutsfattande hos investerare beroende på om börsen är nära toppen kontra botten?
Precis som börsen blir vi lätt för optimistiska när det gått upp länge och för pessimistiska när det fallit länge. Kurstrenderna påverkar oss och den upplevda risken mycket.

Vad bör en nybörjare tänka på i de två olika scenarierna?
Att ha en aktiestrategi och följa den. Hitta en balans mellan hur mycket likvider du behöver och hur mycket aktier du ska köpa.

Inom börspsykologin nämns ofta flockbeteende och FOMO vad innebär dessa och varför kan det vara problematiskt?
Rädslan för att stå utanför börsen när det går upp innebär att vi lätt tar för höga risker i uppgångsfaserna eller i heta aktier. Det är ganska vanligt med stora rekyler ned eller rena krascher om förhoppningsbolag inte levererar. Även IT-jättar kan falla brant när väl trenden vänder. Ibland ska vi därför våga stå utanför vissa aktier, för det är inte givet att de passar oss bara för att många vill äga dem för stunden.

Kan du ge några konkreta tips på hur man kan undvika att göra psykologiska misstag på börsen?
Fokusera mot hur bolagen utvecklas sett över flera år. Stiger intäkter per aktie, vinst per aktie, utdelning per aktie? Fråga dig alltid varför en aktiekurs stiger eller sjunker flera år i följd. Ofta finns det en anledning.

Vad är skillnaden mellan fundamental analys och teknisk analys och finns det en koppling mellan dessa och börspsykologi, isåfall på vilket sätt?
Teknisk analys försöker systematisera kortsiktiga kursrörelser och börspsykologi. Där en aktie vänt i kurs tidigare kanske det vänder igen, för många tycker att aktien är köpvärd eller säljvärd där. I min första bok har jag ett kapitel om detta.

Fundamental analys bygger mer på att ta reda på aktiens utveckling jämfört med bolagets. Om aktien är högt eller lågt värderad. Det är därför bara inom teknisk analys vi verkligen försöker bedöma börspsykologin, vilket ibland syns tydligt i form av accelererad kursrörelse uppåt eller nedåt. Ofta är det en i alla fall kortsiktig slutfas. 

Avslutningsvis, ge oss dina fem bästa råd till en person som är ny på börsen?
Skaffa erfarenheter så du lär känna dig själv som investerare. Var långsiktig. Lär dig de långsiktiga samhällstrenderna och investera i bolagen som gynnas av dem. Sprid riskerna mellan olika aktier och fonder och ligg aldrig för tungt i ett enskilt innehav oavsett hur mycket du tror på det.

Glöm heller aldrig att även om den upplevda risken känns hög efter en lång börsnedgång kan den verkliga risken vara lägre. Detta då alla bra och lönsamma bolag kommit ned i värdering.