Marcus Hernhag

Att lämna ekorrhjulet behöver inte betyda att vi blir helt passiva och pensionerade. Det går att byta till andra ekorrhjul med mer frihet.

I våras fick jag en kommentar till ett inlägg jag gjorde på mitt Instagramkonto om att samhället inte kan funka om alla lämnar ekorrhjulet och att många kan trivas att vara där. Min syn på saken är att det är skillnad på ekorrhjul och ekorrhjul. 

Jag sade upp mig från drömjobbet för att lämna ett ekorrhjul byggt på antal timmars jobb i veckan. Ett annat sorts ekorrhjul jag ogillar är ett där vi måste vara på en viss plats när vi ska utföra något, så att vi alltid ”sitter fast” i jobbpendlandet. 

Det ekorrhjul jag gärna är i skiftar form över tid. Jag gör saker jag kan fakturera för och få in pengar av. Jag vill se hur långt jag kan komma i karriären, jag vill kunna utvecklas vidare. Det innebär att jag exempelvis har en aktiechatt en gång i veckan, vilket är ett sorts ekorrhjul av upprepning.

Vi ska inte sluta arbeta helt bara för att vi lämnat ett eller två av de tråkigaste ekorrhjulen.

Även om du lever på ditt sparkapital och följer fyraprocentregeln som ekonomiskt fri kan du göra andra saker som regelbundet ger dig inkomster. Det går att ha många olika inkomstkällor som ger dig olika grad av frihet och variation. Inkomstkällorna är också i olika grad en passiv inkomst, men som jag skriver i den artikeln är det snarare hävstång och skalbarhet på din tid och energi du ska försöka uppnå.

Inget samhälle kan fungera om alla har exakt samma kompetenser, yrken, livsstil, etc. Alla samhällen behöver olika typer av individer. Därför är det bra att somliga trivs i de ekorrhjul där vi andra vantrivs.

För oss som vill ha flexibilitet och frihet är det här med att lämna ett nödvändigt men ansträngande ekorrhjul lite som att vi gjort lumpen och klarat av hundåren. Vi går helt enkelt vidare till ett annat och bättre ekorrhjul eller lever ett helt stilla liv, vad vi nu önskar göra.

Att köpa bostad i Spanien och att ta lån i spansk bank innebär mycket byråkrati. Här är min tips för att klara av processen, samt alla dokument jag signerat och skickat in.

–>Totalt blev det 15 olika dokument bestående av sammanlagt 50 A4-sidor som jag signerat med initialer eller namnunderskrift.
–>Ytterligare 34 dokument av olika slag skickade jag in gällande identitet och ekonomi.

De 22 sidor och bilder och annat som var underlag till banken räknar jag ovan varje sak endast en gång. Jag fick nämligen skicka in vissa saker flera gånger innan min svensktalande kontakt på Sabbadell slutade be om att få dokumentet i fråga. Mer om bostadslån i Spanien i annat inlägg.

Ibland undrade jag varför jag skulle behöva signera. FIPER var en sammanfattning av villkoren hos banken, men jag var tvungen att signera alla sidor där också. Jag surade till och tog det bokstavligt och signerade alla sidor med namn och namnförtydligande, även sidan där endast bankkontaktens namn och nummer stod. Det kändes som överkurs. 🙂

Notarius Publicus var en svensk advokatfirma som utförde den tjänsten med stämplar och allt. Jag hittade den via google. Sen bara att skicka till spanska advokaten. Jag tror det bara var det och något dokument till som alls behövdes postas rent fysiskt. Allt annat mejlade jag.

Vissa dokument var på spanska och då min ”ekonomibyråkratispanska” är lite obefintlig kändes det kanske inte helt hundra, även om jag förstod de stora dragen och att det gick att fråga om jag ville ha mer info.

Så hur klarar man byråkratin när du köper bostad och tar lån i Spanien?

• Ta ett dokument i taget och beta av dem metodiskt.
• Se till att du har gott om tid.
• Det är en stor fördel att ha skanner så du slipper fota allt med mobilen.
• Ibland krävs det att du mejlar dokumenten i PDF-format och inte som en foto-fil, så skanner är bra att ha även om det går att klippa in fotona i ett Worddokument och spara som PDF.
• Se till att ha en advokatfirma att fråga och som sköter allt utöver själva signerandet åt dig. Vissa saker kan de via POA, Power Of Attorney, skriva under om så krävs.
• Det underlättar att kunna engelska, så är du inte beroende av svensktalande advokat eller advokatassistent utan kan prata och mejla direkt med spanska advokaterna.

När det gäller licensen för att hyra ut bostaden är jag uppe i tre dokument fördelat på totalt fem sidor. Minst ett dokument återstår.

Den 1 mars 2012 var min först dag som frilans livet ut. Jag har svurit på att aldrig vara anställd igen för jag mår helt enkelt bäst av att vara min egen.

Jag hade åren dessförinnan som anställd haft drömjobbet på Privata Affärer, men var ändå inte lycklig. Jag visste inte exakt varför det inte fungerade längre och det krävdes mycket funderande innan jag kom det.

Det var inte arbetsuppgifterna det var fel på. För att analysera aktier och olika börsnoterade sparformer till både Privata Affärers magasin, webben och Placeringsguiden passade mig. Liksom aktiechatten om fredagarna.

Jag minns hur senhösten 2011 bara satt och kände efter och tänkte. Att lära känna sig själv är nyckeln både till framgång på börsen och yrkeslivet. Troligen också livet i stort.

Jag kom fram till att jag mår dåligt av att ha ett visst antal timmar arbete hängande över mig.

Jag mår bra om jag har uppgifter att göra och sen får en viss inkomst per uppgift. Då kan jag jobba snabbt och effektivt om jag vill eller slöjobba om jag vill. Det är min tid jag i så fall slösar bort, inte någon annans.

Ibland hände det att jag som anställd funderade på om jag hade gjort alla timmar i veckan. Frihet under ansvar och en del arbete hemifrån gör det svårt att veta. Skulle jag ta på mig mer (utan att få större månadslön) eller ta helg? Hade jag gjort mina 40 timmar eller inte?

Ju effektivare du arbetar desto mer hinner du. Som frilans innebär mer arbete ganska direkt mer inkomster, medan du som anställd kan få påökt och göra karriär mer indirekt och långsiktigt.

Att frilansa i enskild firma är det bästa för mig.

Jag kan styra helt över min egen tid. Slöar jag förlorar jag min tid och inte någon annans tid. Arbetar jag mer, kan jag tjäna mer pengar.

Att säga upp mig från drömjobbet var ett av de bästa besluten jag tagit. Allt blev mycket bättre. Gräset var verkligen grönare på andra sidan stängslet i hagen. Ofta när man har höga förväntningar är det lätt att bli besviken, men verkligheten slog mina förhoppningar och min längtan.

Samarbetet med Privata Affärer fortsatte lyckligtvis och i skrivande stund pågår det och utvecklas än. 

Slutsatser: Att hitta rätt arbetsform är superviktigt. Det gäller oavsett om du är ekonomiskt fri och klarar av att leva på dina besparingar via fyraprocentsregeln eller om du ännu arbetar.

Att sluta arbeta när man kan är det heller sällan tal om, utan snarare att ha råd att säga upp sig och våga prova att vara sin egen. Tack vare mitt mångåriga aktiesparande vågade jag säga upp mig och ta klivet till den för just mig grönare sidan av hagen. Utan finansiella muskler i form av besparingar hade jag inte vågat.

Ofta måste man testa olika saker i livet för att veta vad som är rätt. Nu när det kom en svart svan i form av coronakrisen och pandemin som stängde ned samhället fick många testa på att arbeta hemifrån. Många blir nog kvar där en eller flera dagar i veckan under de kommande åren, men vi är alla olika och behöver olika miljöer.

Det viktiga är att du testar och lär dig hitta rätt. Livet blir bättre då.