Kategori: Aktietips & analyser

Många kryptovalutor kan vara prisbubblor, men deras blockkedjor kan ändå ha en ljus framtid. I Privata Affärer skriver jag om varför jag tagit min första lilla position i kryptovalutan Cardano (länken går till PA:s sajt), vilket jag även kommenterar i YouTube-klippet här nedan.

Prenumerera gärna på min YouTube-kanal så får du klippen i ditt flöde där så fort jag publicerar dem.

Rent tekniskt finns det mycket jag ännu inte kan eller förstår, så rätta mig om jag har fel.

Med den brasklappen kommer här sju anledningar till att det finns en ljus framtid för blockkedjor:

• Blockkedjor är faktiskt rätt säkra, då det enkelt uttryckt krävs att du hackar miljoner datorer samtidigt för att komma runt dem. Något du kan höra mer om i Sparpodden 391 (länken går till avsnittet på Soundcloud). Enskilda kryptobörser är däremot inte lika säkra, utan kontona kan hackas.
• Blockkedjorna kan användas för en typ av smarta kontrakt, som kan användas till äganderätter av digitala tillgångar via så kallade NFT:er.
• Blockkedjorna är tekniken bakom smarta avtal för handel, allt från konstverk till ID-handlingar.
• Alla blockkedjor kräver inte allt mer energi i takt med att de används allt mer.
• Flera centralbanker överväger egna valutor som bygger på blockkedjetekniken.
• Då transaktioner ligger helt öppet i t.ex. bitcoin går det faktiskt lättare att spåra kriminella transaktioner (och eventuellt också personer) än via det vanliga banksystemet. Lite mer om det framkom 36 minuter in i podden Fill or Kill # 318 (länk till avsnittet på Soundcloud), även om källan de intervjuade där verkade fullständigt kryptofrälst.
• Etiopien har bekräftat att de samarbetar med bolaget bakom Cardano för att utveckla ett system som ska användas av landets skolsystem. Det visar på en intressant användbarhet för kryptotekniken.

Aktierna jag köpt till min sparportfölj: Förutom Cardanos valuta ada har jag även mycket små testpositioner i Coinshares och Coinbase. Riskerna är höga och spekulationen i hela branschen är stor. Sett på tio år vill jag ha exponering mot denna framtid.

Alla ska inte chansa på kryptovalutor och kryptoaktier. Vi får vara redo för nya stora nedgångar och att vissa valutor helt tappar värdet. Då vi ännu är tidigt i utvecklingen av blockkedjor tror jag ändå att potentialen gör att det för riskvilliga är värt risken att ha någon form av exponering.

De senaste veckornas stora kursrörelser i bitcoin och andra kryptobaserade tillgångar lär vara vardagsmat även i framtiden.

Det är min bedömning att Spiltan Aktiefond Investmentbolag kommer att sälja inlösenaktierna i Zalando som fonden fått i utdelning från Kinnevik.

Även om fonden är en specialfond* med mycket fria placeringsregler är deras inriktning är investmentbolag och bolag med liknande karaktär. Det inkluderar enligt april månads rapport (länk till PDF) även bolag som Astra Zeneca, EQT, ICA, Indutrade och Hexagon. Allt från läkemedelstillverkning till matbutiker. Och allt annat än investmentbolag om du frågar mig.

Det nischade Zalando som enbart fokuserar mot att sälja kläder online borde inte kunna räknas som investmentbolag, även om det är möjligt då definitionen av investmentbolag enligt Spiltan Fonder uppenbarligen är bred.

Jag bedömer sammantaget med viss tvekan att fonden kommer att antingen sälja inlösenaktierna eller behålla dem för att senare kunna sälja Zalando-aktierna. Det hela beror lite på priset på inlösenaktierna, om de handlas med rabatt eller inte.

Jag frågade hur Spiltan Aktiefond Investmentbolag ska göra och fick svar från Simon Settergren på Spiltan Fonder.
– Vad vi som fondbolag kommer att göra med inlösenaktierna, kan vi tyvärr ej kommentera i dagsläget, då vi sedan länge beslutat att vi inte kommenterar vad vi gör i förskott, hoppas på förståelse för detta.

– Med det sagt vill vi primärt äga investmentbolag eller bolag med investmentbolagsliknande karaktär i fonden. Om och när det sker större förändringar kan man däremot följa/se det i våra månadsrapporter/nyheter som finns på vår hemsida.

Uppdatering 12 oktober 2021: Läs mer i mitt blogginlägg om hur Spiltan Aktiefond Investmentbolag gjorde med Zalando-avknoppningen.

* Specialfond är rent formellt klassad som samma typ av fond som hedgefonder. Vanliga aktiefonder är rent formellt investeringsfonder.

I oktober 2015 kom min första aktiebok ut och då var jag även med och gav aktietips i EFN Börslunch. Sedan den 22 oktober 2015 och fram till 30 april 2021 gav placeringarna i genomsnitt 77 procent i total avkastning. Det omfattar både kursuppgång och utdelningar, men inte återinvesterad utdelning.

På drygt 5,5 år motsvarar det 10,8 procent om året i totalavkastning för mina aktietips i EFN Börslunch. Då räknar jag med ränta på ränta-effekten.

Ett rakt genomsnitt innebär en avkastning 14 procent om året. Detta då 77 delat på 5,5 är lika med 14.

Det är godkänt. Inte superbra, men heller inte direkt dåligt. Det beror lite på vilken risk vi är beredda att ta. En börshandlad fond och två amerikanska bolag i olika branscher innebär rätt bra riskspridning.

Risken är relativt låg. Fastighetsbolaget Digital Realty Trust äger datacenter och Realty Income andra sorters fastigheter. Framförallt MDIV har relativt låg risk, då 19 procent av fonden är placerat i räntebärande papper i form av så kallade High Yield Corporate Bond ETF:s. Det innebär börshandlade fonder som placerar i företagsobligationer.

Valutan är oförändrad under perioden. Amerikanska placeringar innebär att jag räknat utan avkastningen i dollar. Från oktober 2015 till nu dagarna efter april 2021 har inte växelkursen för dollarn rört sig nämnvärt, utan är ungefär oförändrad kring 8,50 kr per dollar.

Någon mer kursmässigt uppföljning av dessa råd kommer jag inte att göra. Detta får bli facit för min TV-debut. Se avsnittet här från den 20 oktober 2015 här på EFN:s sajt.

Ja, jag har räknat avkastningen ovan från och med 22 oktober alltså två dagar efter att jag var med, men jag minns inte varför jag skrev in just den dagens ingångskurser i kalkylbladet.

För övrigt var jag med igen i Börslunch i februari 2016.

Framtiden för dessa aktietips

Alla tre placeringarna finns i min sparportfölj och jag behåller dem tills vidare. Månadsutdelande fonden MDIV går inte att köpa mer i, då den är noterad i USA och numera kan vi i EU inte handla ETF:er noterade där. Sammantaget känns MDIV som en bra riskspridare till olika typer av tillgångar.

Framförallt Digital Realty gillar jag utifrån samhällstrender, då datacenter verkligen är framtiden. Månadsutdelaren Realty Income äger fastigheter för gym, apotek och restauranger och biografer etc. Sannolikt framtiden det med och riskspridningen känns rätt bra. Båda bolagen klarade av pandemin utan att sänka utdelningen.

Jag har blivit intervjuad av Börskollen och det är en av de längsta intervjuerna jag gjort.

I intervjun svarar jag på frågor om aktiestrategier, min köpprocess och vad som är tyngst i min aktieportfölj just nu. Här är mitt svar till Börskollen:

”Största sektorn i min portfölj är infrastruktur och energi där jag har 16 procent. En orsak till det är att uppgången för mitt största innehav kanadensiska Brookfield Renewables har varit stor under de senaste åren. Ren energi och stigande utdelningar i skön kombination. Systerbolaget Brookfield Infrastructure investerar i annan sorts infrastruktur, allt från att sköta hamnar och järnvägar till datacenter. Reala tillgångar tror jag mycket på och det är något som jag gärna äger långsiktigt.

Sen har det gått direkt dåligt för mitt lilla innehav Oneok, som äger pipelines för gas plus att de gör butan och annat av naturgasen. Även kanadensiska Enbridge har haft det lite kämpigt, då råolja i deras pipelines inte varit så populär senaste året, men både de och Oneok är mest beroende av volymerna och inte priserna. Tyvärr behövs gas och olja i många år till. Finska Fortum tuggar på och känns som en stabil kassako och den dagen de fasat ut kolkraften och blir renare finns det potential.

Vid sidan av Brookfieldbolagen är skogsbolaget Stora Enso, snusfabriken Swedish Match och finska Neste mina fem största aktieinnehav. Neste utvecklar förnyelsebart bränsle, vilket känns mycket lovande för framtiden. Stora Ensos skogsköp i Mellansverige kändes också rätt när det skedde 2019. Stora kommer ursprungligen från min hemstad Falun, så det är kul att äga skog i området och att aktien återhämtat sig bra.”

Energi och infrastruktur innebär alltså mycket, men inte enbart, grön energi. Det exkluderar IT-infrastruktur som jag har som en separat bransch, vilken står för 8 procent av min portfölj. Aktierna där är nordamerikanska aktierna AT&T, Crown Castle och Digital Realty Trust. Lite flytande gräns blir det då Brookfield Infrastructure har investerat en liten del av deras tillgångar i datacenter.

Totalt har jag med andra ord 25 procent i alla sorters framtida infrastruktur och energi. Plus det vanliga fastighetsbolag. Ja, jag gillar reala tillgångar med stabila utdelningstrender. 🙂

Med det sagt får vi verkligen se om Oneok klarar utdelningen kommande året.

2020 blev det tuffaste utdelningsåret på decennier. Till skillnad från 2019 när min totala utdelning fortsatte att stiga, sjönk den med 14,6 procent.

Det är lite mildare jämfört med i juni när jag preliminärt hade tappat 23 procent av mina utdelningar. I talen finns en tydlig valutaeffekt, då en stor del av mina utdelningar kommer från andra valutor än svenska kronan.

Det genomsnittliga börsbolaget i Sverige sänkte sin utdelning mycket mer, så jag får vara nöjd med utdelningen. Enligt min statistik var det nämligen 110 bolag som sänkte sitt eget utdelningsförslag under 2020. Detta gäller den ordinarie utdelningen.

Enligt min statistik försvann 29 procent av utdelningarna på Stockholmsbörsen. Detta om vi viktar efter börsvärdena. De 50 bolagen med störst börsvärde kapade utdelningarna med en fjärdedel, medan övriga sänkte med i genomsnitt drygt hälften.

Detta kunde du läsa redan i säsongens första utgåva av Hernhags utdelare som kom i november 2020.

Räknat på förväntningarna inför utdelningssäsongen 2020 var sänkningen under våren än mer dramatisk. Förväntningarna var totalt 250 miljarder kr och i augusti hade endast 54 miljarder kr eller drygt en femtedel delats ut. Detta enligt Nordnets beräkningar.

Totalavkastningen för alla mina aktier och fonder hos Avanza blev ytterst måttliga 3,4 procent i svensk valuta. Detta trots att min IPS-depå steg med 62,7 procent.

Lite bättre blir statistiken om vi räknar in mina indexfondliknande portföljer jag har Nordnet, för där ingår det många tillväxtaktier och 2020 var rätt år där. 2020 var däremot inte alls ett år som gynnade min lågriskstrategi i stora utdelningsportföljen, även om min så kallade Sharp-kvot är svagt positiv.

En annan stor förklaring till avkastningen är valutakurserna, då jag bara har 44 procent i Sverige vid årsskiftet och det var inte långt från det för ett år sedan. Kronan stärktes mot framförallt dollarn med 12 procent på ett år. Säg att jag tappade 10 procent i de 46 procenten utomlands på grund av valutorna så förklarar det 4,6 procentenheter av totalavkastningen i svensk valuta.

2020 blev en magert börsår för mig, men utdelningen stod pall rätt bra med tanke på omständigheterna.