Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
Den tecknade familjen Simpsons TV-soffa är världsberömd och nu har jag blivit tecknad som en Simpsons-karaktär sittande i den. I samband med detta stötte jag på en spännande tillväxtaktie.
Om Hernhag skulle vara med i TV-serien Simpsons. Med lite god vilja skulle det kunna vara mina aktieböcker där i skåpet under telefonen. Bilden förminskad av mig för att webbifiera den. Originalet är 5000*5000 pixlar och finns bland mina pressfoton.
Jag kommer nog aldrig att få vara med i serien The Simpsons på riktigt, men i vår digitala tidsålder kan man få det att se så ut för en billig peng. 278 kr för att vara exakt.
Jenny n Mike i New York sålde i alla fall tidigare tjänsten BecomeToon på Etsy.com och jag kunde inte låta bli att beställa en helkroppsbild av mig. Då blir man placerad i Simpsons soffa. Det blev rätt likt mig om jag får säga det själv och jag behöver inte undra längre hur jag ser ut som tecknad figur.
Nedan är pressfotot på mig som jag skickade in till tecknarna.
Foto från bokförsäljningen utanför Arne Talvings kurs Kavastutrender i Malmö för ett par år sedan. Självklart valde jag ett foto där jag har min legendariska gröna t-shirt på mig. Ska jag bli tecknad som Simpsons-karaktär ska det vara med den på.
Etsy är för övrigt ett i USA börsnoterat tillväxtbolag som trots den snabba tillväxten numera dessutom är lönsamt. Aktien handlas i skrivande stund till 200 gånger årsvinsten, så den kanske inte är lämplig som ditt stora trygga basinnehav.
Däremot kan aktien vara en kandidat för dig som vill krydda ditt sparande med en placering i brant stigande trend i en framtidsbransch.
Min sparportfölj av aktier har numera fyra olika segment av aktier. Det är:
* Högutdelare och high yields (istället för räntebärande)
* Stabila utdelare och utdelningshöjare
* Konjunkturkänsliga och andra mer periodiska innehav
* Tillväxtaktier
De tre förstnämnda kategorierna är aktierna du ser i bokstavsordning i den långa listan över innehaven i min sparportfölj. Tillväxtaktierna finns på samma sida, men står för sig då de finns i annan depå.
I mitt kalkylark har varje segment en egen färg där Högutdelarna och high yields är längst ned och tillväxtaktierna högst upp. Det underlättar har jag på senare år lärt mig att gruppera aktierna på ett för mig lämpligt vis. Så att jag ser på investeringarna på rätt sätt, får rätt känsla.
Bland Högutdelarna har jag utdelnings-ETF:er där innehaven delvis är räntebärande papper samt aktier som antingen ger mig hög direktavkastning även om den kanske sänks något i dåliga tider, eller väldigt stabil utdelningstrend.
Andel av portföljen i Högutdelarna: 15,7%
Ett exempel på stabil och stigande utdelning är AT&T, som är USA:s motsvarighet till Telia. Med den får vi sannolikt över tid stryk av börsindex, men risken är klart lägre så det jämnar ut sig. New Mountain Finance sänkte nyligen utdelningen, men pumpar på ändå med bra kassaflöden till min portfölj. Blir det inte värre än så här utan utdelningen är mer eller mindre hög genom hela krisen är jag nöjd.
Hellre lite riskablare placeringar av det här slaget än tråkiga räntefonder, då räntesparande kräver sin strategi det också. Jag tror det lönar sig på sikt med aktier.
Andel av portföljen i stabila utdelningshöjarna: 66%
Det här är den stora gröna och sköna delen med utdelningshöjare och de som inte sänker utdelningen alls. Utdelning i alla tider och i princip ingen sänkning är målet.
Jag känner mig trygg med Swedish Match och Castellums utdelningstrender, men då Nobina drog in utdelningen i år funderar jag på om det var ett undantag eller om jag ska flytta upp dem i det röda konjunkturkänsliga partiet av portföljen. Se min aktieanalys av Nobina.
Även Oneok är något jag funderar på. Kommer gasbolaget att klara utdelningen så de förtjänar sin plats bland utdelningsstabila bolagen, eller ska jag flytta upp dem till de mer cykliska aktierna? Eller ska jag göra det ändå med de kurssvängningar vi haft i aktien i år?
De kvarvarande fyra känns ändå tillräckligt stabila, men i nästa högkonjunktur kommer jag att minska ned på innehaven och kanske sälja av dem helt.
Andel av portföljen i tillväxtaktier: 6,5%
Mina blå långsiktiga tillväxtinnehav finns i min IPS-depå. Ett sorts pensionskapital där jag ändå inte kommer åt utdelningarna förrän jag fyllt 55 år. Då kan jag lika gärna ha tillväxtaktierna där jämsides med mina tillväxt- och branschfonder.
Framtidsplaner: Förutom att jag fortfarande funderar på vilken strategi jag ska ha för några av aktierna jag nämnt ovan vill jag utöka andelen tillväxtaktier. Jag får en del sådana aktier via en av mina hemmagjorda aktiefonder (små aktieportföljer som inte ingår ovan), men jag funderar på att utöka min blå del via kapital i en separat ISK.
Det är verkligen en stor fördel att ha olika typer av innehav i olika depåer. I år utklassar min IPS-depå min KF där nästan alla utdelningsinnehav finns, vilket syns tydligt hos nätmäklaren.
Jag får därmed bra feedback på vilken typ av aktier och aktiedelstrategi som går bäst olika år och över tid. Att blanda alla placeringar i en stor depå ger sämre feedback. Så länge jag kommer åt alla depåer från ett inlogg hos respektive nätmäklare är jag nöjd rent praktiskt.
På sikt kanske jag även skulle ha den ljusröda delen cykliska utdelare i en egen ISK även om det ligger klart närmare till hands att satsa mer på små innehav i tillväxtaktier i en ny ISK. Det skulle i så fall bli en klart mer aktiv förvaltning av kapitalet.
2020 års nya aktieportfölj som jag förvaltar som en indexfond var Ren Energi och Vatten (REV). Eller om man så vill grön energi och vatten. Fonden bestod vid starten av nordiska och nordamerikanska aktier i bolag som antingen är vattenverk eller producerar relativt ren energi. Uppdatering juli 2024: Enbart nordamerikanska aktier från och med juli 2024.
Ren energi och vatten-indexet består av följande 14 aktier: American States Water (AWR) – vattenverk med 65 år av utdelningshöjningar American Water Works (AWK) – vattenverk med 11 år av höjd utdelning i följd Atlantica Sustainable Infrastructure (AY) – grön energi och lite vattenavsaltning Brookfield Renewable Partners (BEP.UN) – ren energi med stigande utdelning Canadian Utilities (CU) – energibolag som höjt utdelningen 48 år i följd Climeon B (CLIME B) – svensk värmeenergiåtervinnare med hög risk/chans-faktor Eolus Vind B (EOLU B) – svensk vindkraft Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure Capital (HASI) – finansierar gröna projekt Innergex Renewable Energy (INE) – grön el med 7 år i följd av utdelningshöjningar Neste (NESTE) – finskt förnyelsebart bränsle Nextera Energy (NEE) – ren el med 17 år av utdelningshöjningar i följd Southern (SO) – energibolag som höjd utdelningen i 19 år TransAlta Renewables (RNW) – energi med månadsutdelning York Water (YORW) – vattenverk med aktieutdelning sedan 1816
Alla aktierna ger utdelning utom chansaktien Climeon, som är i för tidig fas för det. Aktieportföljen är ungefär jämnviktad från starten och jag har den i en separat KF. Har du svårt att hitta aktierna hos din nätmäklare prova tickern som står inom parentes vid varje bolagsnamn.
Aktieportföljen är inte exakt likaviktad, men nästan. Här är utvecklingen under första dagen för de innehav som är något större än de andra.
Vattenverken har stabil intjäning och kan gynnas av en eventuellt kommande upprustning av den infrastruktur för vatten och avlopp i USA. Annars är det svårt att hitta bra sätt att investera i vatten som tillgång. I alla fall sedan vattenrenaren Aqua Ventures blev uppköpta och avnoterade.
De gröna energibolagen har lite svängigare efterfrågan och priser, men gynnas långsiktigt av att elfordonen kommer att ta över och att webben kräver allt fler servrar som drar el. Sol, vind och vatten och trevliga kraftkällor och naturgasen är relativt anständig. Till energiproducenter räknar jag även finska Neste, vars förnyelsebara bränslen utvecklas ur båda naturliga råvaror och återvinning. De levererar redan förnyelsebart flygbränsle.
Uppföljningen av de aktietips i Dagens Industri (DI) som jag gav i våras visar tydligt att tillväxtaktier är det som går klart bäst på börsen under 2020.
I mars gav jag tre aktietips i DI och påtalade att många aktiebolag riskerar att sänka utdelningarna. De tre aktietipsen var inkassobolaget Intrum, IT-bolaget Sinch och skogsbolaget Stora Enso R. Se artikeln på di.se (bakom betalvägg).
De tre aktierna jag tipsade om i DI gick däremot bra och Sinch är kursraketen nummer ett. Hittar man en riktig tillväxtpärla kan det dra upp en liten portfölj rejält. Sinch är heller inte precis enda IT-aktien på Stockholmsbörsen som gått upp rejält i år.
På grund av de stora kursrörelserna från intervjutillfälle 12/3 och publiceringsdag i DI 13/3 har jag här två startdatum för uppföljning. Kursdatum 10 juli 2020.
Det är talande att amerikanska Nasdaq där många teknikaktier är börsnoterade är upp 18 procent bara i år. Som om coronakraschen inte ens hänt. Tillväxtaktier brukar annars svänga mer än genomsnittet, men att digitaliseringen av samhället för en extra skjuts framåt nu gör att efterfrågan ökat istället för att minska för flera men inte alla IT-sektorer. IT framstår i år som defensivt i betydelsen konjunkturokänsligt.
Den 21 april gav tips på tre lågriskplaceringar i form av fastighetsaktierna Klövern Pref, Sagax D och blandfärsens Volati Pref. Artikeln finns bakom betalvägg hos DI.se.
Hög direktavkastning är en trygghet, men den låga risken gör att den här typen av aktier inte hänger med ett börsindex uppåt. Det är förväntat och normalt. Vi köper de tryggaste aktierna för att få något som avkastar mer än räntebärande, inte för att slå ett börsindex.
Tre lågriskaktier. Bättre än börsindex i nedgång, sämre i uppgång. Kursdatum 10 juli 2020.
Under sommaren gav jag ytterligare tre aktietips i DI, men uppföljning av dessa återkommer jag till senare.
Efter en intensiv vår med börskrasch coronasäkrade jag portföljen. Sen har jag bara ökat en aning i några USA-aktier under den dagen då Avanza hade courtagefri handel, annars har jag varit passiv senaste månaden lite drygt. Så här ser min aktieportfölj ut i nuläget.
Samma aktieportfölj fast sorterad efter respektive innehavs vikt (portföljandel) ser ut så här:
Brookfield Renewables är störst innehavet för att de är tillsammans med Swedish Match det stora innehav som gått bäst.
Direktavkastningen på 4,5 procent är inget rakt genomsnitt utan den verkliga, det vill säga summan av alla utdelningar på årsbasis i alla aktier delar på portföljens värde. Det skiljer sig åt en aning jämfört med om vi bara räknar ut genomsnittet av alla siffror i kolumnen för direktavkastning ovan, för då tar vi inte hänsyn till storleken på innehaven. 4,3 procent är genomsnittet om vi tar det vanliga raka genomsnittet.
Direktavkastningen kommer att stiga när bolagen som sänkte sin utdelning i år återinför den under de kommande åren. Min utdelningsportfölj har dessutom högre direktavkastning än den totala aktieportföljen ovan, där mina tillväxtaktier ingår. Exempelvis Sinch har gått riktigt bra, men ger ingen utdelning utan drar ned direktavkastningen för portföljen men drar upp avkastningen.
Trots årets turbulens är min direktavkastning tillräckligt hög för att klara fyraprocentsregeln, som säger att ta du 4 procent av din portfölj årligen för att leva på kommer kapitalet inte att ta slut.
Just nu är 23 procent av mina utdelningar i utdelningsportföljen borta från toppen i februari 2020, vilket kan jämföras med de 10 procent som rådde sist jag skrev om det. Mentalt har jag tagit höjd för fler sänkningar i närtid, men flera kommer som sagt återinföras och höjas när tiderna tillåter det. Jag tänker då på Alfa Laval, Beijer Alma, Bilia, Ework och Nobina. Exchange Income, New Mountain Finance och Oneok är de tre där jag befarar att sänkningar kan komma i värsta fall.
Kommer jag under nästa år tillbaka ner mot -15 procent i utdelningstapp för att om två år stå på topp igen är jag nöjd.
Grafiken i bilderna ovan är framtaget via Google Sheets, Microsoft Excel och Gadwin Printscreen. Måhända imponerar det inte alltför mycket på dig som är grafiker. 🙂
